Matts Torebring

Men vi har bestämt oss i helgen, för att åka till Elmia Husbil.

Vi skall bygga vår dröm, ett hus på landet, ett hus bland kossor och hästar. Det är så mycket byggfrågor i hjärnan. Vi måste göra arkeologiska undersökningar av tomten, innan vi får bygga. När kommer Länstyrelsen och gör detta? När kan vi gräva på allvar och gjuta bottenplattan? När kommer nybygget igång? Vad ska vi ha för kök? Vad ska vi ha för golv? Vad ska vi ha för innertak? och så vidare.

Uppe på allt detta, har vi invigningsfest på jobbet den 6 september, med 70- talet inbjudna gäster.

Att då blanda in intryck av husbilar, det är bara omöjligt. Vi har gått mål, vi kommer inte högre, vi har fått det bästa av husbussar vi kan få. Så sa i alla fall försäljningschefen, på Forsbergs i Mantorp till oss, i våras ett år sedan. Vi håller med honom.

I år har vi varit unika. En enda resa efter semestern, första veckan i juli månad. Då körde vi bara till Lammet & Grisen, Löttorp, tur och retur för att njuta av maten och natten ute på Alvaret. Resten av tiden, nästan åtta veckor har husbussen stått avställd. Vi flyttar ur vår villa efter 29 års samlande på samma plats.

Vi kommer först till fredag lunch, sedan sätter jag mig nog still och bara kopplar av. Kanske ses vi!

Som kommer från någon man inte ofta ser!

Birgitta & jag föredrar landet, före storstäder och fullspäckade turiststråk. Vi kom till Biarritz i Biscayabukten förra sommaren. Så trångt, ett sådant folkvimmel, branta backar, smala gränder och svårt att hitta rätt. Jag fick panikångest, jag ville bara bort därifrån. Så hittade vi den jättestora campingen The Yelloh Village, mitt ute i ett mycket kuperat jordbrukslandskap. Vi stannade där hela 14 dagar. Vi ville vila och koppla av, det fick vi göra där.

Från Biarritz till campingen, var halva sträckan jättefin motorväg. Sedan var vägen nästan en mardröm. Från campingen till Toulouse, var det mindre vägar men bra sådana. Vi åker gärna tillbaka dit, om vi får gott om tid någon gång.