Matts Torebring

Det är bara några veckor sedan, som snö och is låg kvar på vår sjö. Över en natt försvann allt bort. Fantastiskt härligt var det, efter månader i rad av ihållande kyla.

Idag hade jag riktat in mig på första cykelturen till jobbet i vår. Strax efter fem på morgonen var det -5 grader ute, men ganska snabbt kom det plusgrader, så jag cyklade iväg.

För första gången tog jag en av våra fina Giant cyklar till jobbet. Tidigare har jag cyklat på våra ”brukscyklar”. Jag drömde mig bort till en skön cykeltur, en skön sommardag i Bretagne, med kortärmad vit skjorta och + 28 grader ute. Hav tröst värmen kommer…

Vi provlastade med våra Giant cyklar i nya husbilen. De fick plats men riktigt jobbigt att lasta. Vi köpte istället 2 mindre ECO Raider elcyklar, som vi kan vika ihop flera gånger. Vi sålde våra brukscyklar och behöll våra fina Giant cyklar, som vi har så mycket minnen från, som t. ex. när vi cyklade en del av ”Tour de France” i Grenoble.

Ganska tidigt städade jag upp i greenroom efter vintern och ställde i ordning alla möbler. Skönt var detta, att det var gjort när första värmen kom. Torsk och riktigt potatismos är så gott.

Jag frågade Chat GPT för ett par veckor sedan, om vart tulpanerna tagit vägen… lugn det är tidigt än och vintern har varit lång. Strax efter detta tittade de upp och frågade om det fanns någon hemma…?

Liptons goda te, kanske kan locka någon ny väljare till Liberalerna …

Matts & Birgitta önskar en riktigt Glad Påsk.

Jag har sagt många gånger på senare år, att har jag inget positivt att skriva om så är jag tyst. Men nu har alla positiva händelser lagt sig på hög. Bilden visar min fantastiska väg till jobbet. Det blir en timma om dagen, eller 5 timmar i veckan, när jag går under den mörka årstiden. Tacksam för att jag orkar. En person kom ifatt mig och sa, det går inte komma ifatt dig för du springer ju… (inte sant)

Jag har känt mig så himla pigg i år, att jag knappt tror att det är sant. På vägen hem tittade jag mig omkring om någon såg mig, nej jag såg ingen. Jag ville testa kroppen och joggade upp för de 45 trappstegen. Jag blev inte ens andfådd eller kände mig trött. Fantastiskt! Fast det såg säkert inte riktigt klokt ut, en man, 79 år, som har så bråttom över järnvägen. (Stambanan)

På mitt sista läkarbesök för en månad sedan, sa min läkare… Jag tycker att du skall sluta att ta din blodtrycksmedicin. Fantastiskt! Under hösten hade jag ganska ojämnt blodtryck, men inte nu längre. Att få rådet att sluta med den medicinen i min ålder, har jag läst är högst ovanligt. Tack vare min Pacemaker har jag aldrig under 60 i puls.

Ännu mera Goda Nyheter …

I mitten av december månad, tog min läkare ett Biopsi prov på min ena njure. Detta bävade jag för. Undersökningen varade i 9 timmar, mest ligga still och bara vänta. Efter 7 veckor fick jag svaret. Allt såg bra ut och det fanns ingen cancertumör.

Nu väntar jag på torra vägar och plusgrader så vi kan ta husbilen till Skåne, på en planerad resa. Just nu är det minusgrader och nederbörd så långt ögat når. Under tiden läser jag mina böcker.. Jag har läst 8 böcker av 10, (1 800 sidor), och har bara två böcker kvar tillsammans 1 000 sidor.

Är inte allt detta ett Guds under? Många av er vet hur djupt jag var nere för ett par år sedan …?

I Aneby kommun finns det 7 olika kyrkobyggnader inkl. kyrkogårdar, detta är en av dem, Frinnaryds kyrka, samt ett antal frikyrkoförsamlingar. Här vilar Birgittas föräldrar samt hennes 2 bröder.

Birgittas pappa Sture var en vis, klok och förståndig man, som alltid talade så förståndigt. Jag saknar dig Sture så jättemycket…

Aneby Kyrka (ej med på bild) kan liknas vid en modern svensk frikyrka. Längt ned mot skogen ligger ett nybyggt gravkapell.

Varför var jag så självupptagen när pappa och mamma levde, varför frågade jag aldrig ut dem?

Matts & Birgitta önskar er alla en riktigt trevlig helg utan spöken…