Matts Torebring

Hemma har vi bara 20 meter till kossorna, deras kalvar, hästar, räven, katten, rådjuren och fåglarna intill tomten. När vi åker västerut, stannar vi med förkärlek i Kohagen, Sandhem och idag torsdag kväll, har vi stannat på Bondbackens Ställplats på Gränsö, Västervik. Vi gillar låten med Ulf Lundell: Vi trivs bäst öppna landskap, nära havet vill vi bo …

Vi står sällan på en ställplats som en av ”27 husbilar i rad.” Om vi skulle stå så, försöker vi alltid komma åt första eller sista platsen. På hotell lämnar de flesta brödkanten på limpan, den tycker jag smakar mest. Så även när vi står på ställplats. Här på Bondbacken har vi rikligt med grönt gräs.

På våra semesterresor runt om i hela Europa, hände det ofta att vi letade upp en restaurang ute på landet. En gång kom vi till en uteservering under mäktiga vinrankor. Så kom kyparn fram och förklarade: ”We have only cool food!” Men oj vad gott det var. Så även idag!

I mitten av juni 2020 var vi här senast. Det byggs och så mycket förändras, att jag kände mig nästan lite bortkommen, detta trots att jag varit kanske 100 talet gånger i Västervik med omnejd.

Här på Gränsö har vi varit otaliga gånger också. Allt började 1999 när vi köpt vår första husbil. En natt var vi parkerade i hamnen. Då drömde jag att vi hade inbrott. Den som bröt sig in lossade handbromsen och rullade vår bil ut över kajkanten. Precis när bilen skulle ha träffat vattenytan, vaknade jag ur min mardröm.

I morgon pumpar vi cyklarna och trampar iväg på den mysiga cykelvägen in till stan.

Utöver allt annat, är jag så jätteglad över att jag känner mig mer och mer återställd för varje dag som går. Det har varit ett tufft år för mig som ligger bakom. Från fullständigt total orkeslöshet, jag gick en bit ifrån datorn, att skriva på den var inte att tänka på, jag orkade inte ens öppna den, jag var svimfärdig av att ha gått i trappan på jobbet, skulle jag våga köra husbil igen? Jag hörde en inre röst som sa: ”Du är frisk Matts, men du måste vila!” Det arbetet startade jag för ett halvår sedan.

I går lämnade jag en massa blodprover, inför ett som jag hoppas sista besök hos en specialistläkare. På tisdag besöker jag Höglandssjukhuset, för som jag hoppas sista gången i denna kampen om min hälsa.

När de skulle sjösätta båten i hamnen i Tranås, var det överfullt överallt och det gick inte heller att parkera bil + båtkärra. Då tog de båten med sig landvägen och kom och överraskade oss. Så trevligt! Naturligtvis blev det en kopp Gevalia också.

Linus & Niklas är jätteduktiga på att komma och hälsa på oss och det tycker vi är så trevligt.

Idag var det verkligen folkfest på Torpön och så mycket människor och motorcyklar har vi nog aldrig mött där tidigare. Säkert fick köket ett oväntat besök de också och mycket att göra.

Hur Linus kan tycka det är skönt att bada när det är +13 grader i vattnet det fattar jag inte. Första gången han badade ute i år var i mars månad bland isflak. Jämfört med det, så var det nog skönt idag.

Redan under mitten av 80- talet hade vi Torpöns Restaurang & Färjeläge som kund. Då var det resor hit varje vecka med en massa varor, under ett 30- tal år framåt. Efter detta fick restaurangen en ny inriktning och vi tackade nej. Så länge vi har haft husbil har det blivit resor hit minst en gång om året. Nu är det ett par år sedan vi var här p.g.a. mycket stora markarbeten. Den gamla marken har befriats från giftavfall, från ett tidigare sågverk som låg just här.

Efter jobbet i eftermiddag for vi hit. Före alla de stora markarbeten som skett, fanns det 5 Ställplatser, idag finns det 8 styck. En inhägnad gärdesgård, en vattenkran och för de som önskar gå till servicehus finns det ”en trappa upp.” Pris 180 kr. Vi hade tur och fick den näst sista platsen, med den bästa.

Ett år hoppade jag i vattnet här och simmade över till en holme ett 30 tal meter ut. Det sägs att vattnet är cirka 15 meter djupt utanför berget. Badtemp 15 grader! Efter detta bad var jag helt förstörd i kroppen. Jag kunde knappast gå under mer än en vecka. Det var 10 grader för kallt för mig.

Det känns som att tiden står still här ute. Det skall vi ta vara på nu i helgen och bara njuta.

God fortsättning på helgen till er alla!

Så vackert att det är svårt att inte skriva och berätta …

Snöfall i går eftermiddag och tidvis kalla vindar idag, har nog bidragit till att det är gott om lediga platser här på Målsånna. Vi har kunnat söka plats i lä och njutit av solskenet.

Vi har invigt sommaren 2023 med grillad fläskfilé, potatissallad och ”Hjulmust.”.

Något förvånande kanske, vi är sju husbilar här idag, men bara vi står på ställplatsen, alla de andra har valt att stå inne på campingen. Skulle tro att det gröna gräset lockar.

Målsånna Gård har under många år varit ett större lantbruks- och skogsgård. Här fins egna maskiner till vad man vill göra i skog och mark.

Vi bor bara 3 km bort och visst är det vackert vid vår sjö, Anebysjön. Vid lunchtid idag, var det inte lika rogivande. Ett snöfall drog fram och det lade sig snö på vissa ställen. Lagom till att vi skulle åka hade solen torkat upp vägarna som nu var torra, samt temperaturen hade stigit från +3 grader till +10. Förra helgen åkte vi båt här ute på sjön, idag är vi på land.

Vi hade gärna gjort en längre resa denna helgen, men vi gav flera nyckelpersoner på företaget ledigt och därför arbetar vi (mest Birgitta) på fredag. Nu bor vi 2 nätter här och på fredag kväll har vi andra planer.

Detta är min fantasibild. Jag önskar att det vore fred på jorden, jag önskar att alla skulle kunna leva tillsammans utan krig och blodspillan. Eftersom vi inte är där än får vi njuta av det som naturen bjuder på.