Nu har vi jobbat med julen i nästan ett halv år, så då är det inte en enda dag för tidigt att tända upp julgranen. Bättre att få njuta av den vackra granen nu, veckorna innan jul finns den bara där.
Jag kunde inte gå förbi detta vackra träd fullt av rönnbär. Löven har fallit av men bären sitter kvar. Så fantastiskt vackert i solskenet på parkeringen hos min Naprapat.
Jag skulle åka till Värnamo för ett par veckor sedan. Jag visste i grova drag var min adress fanns. Ändå är det skönt att se en hålltid när jag är i mål. Jag satt en kvart, med risk att komma för sent till mitt möte, för att programmera in Värnamo. När jag till slut fick in Värnamo som min adress ville den dra med mig över ”Oskarshamn.” Jag blev både så trött och irriterad att jag gav upp. Jag tog min iPhone, hitta.se och skrev in min gatuadress. ”Vill du åka dit?” Svar: ”Ja.” Efter 15 sekunder var jag på väg. Klockrent hela vägen.
I fredags skulle en av mina duktigaste tekniker på jobbet, som har egen erfarenhet av samma bilmärke, hjälpa mig. Efter 25 minuter så sa han: ”Du måste ladda ned en app innan du kan söka en adress och så måste du få ett lösenord till den,” innan det funkar. Det lösenordet har jag inte fått än.
Under årens lopp har jag läst många inlägg om samma sak: ”Vi använder inte bilens navigationssystem, för det är för komplicerat.” Varför ska det vara så? Jag är envis och ger inte upp än.
Jag är urdålig på att laga mat så jag köper gärna den tjänsten i stället och det uppskattar Birgitta och inte minst jag. Möjligheten att äta buffén försvann samband med Corona pandemin. Nu var det nästan fullsatt igen. Ät så mycket du vill av mat, dryck, dessert, mjukglass och kaffe för för 155 kr. Det är mycket prisvärt.
Det sägs att det hjärtat är fullt av det talar munnen, därför återkommer jag nog ofta till nästan samma saker. En handfull löv hade lagt sig intill öppningarna av garageportarna och nu är det borta. Det var alla löv som vi fått in på tomten.
Våra platsgjutna betongytor är bland det bästa vi gjort och nu är det rent och snyggt.
Jag fattar inte vart allt löv tagit vägen? Totalt bara en handfull som lagt sig i skrymslen vid väggarna
Vi borde ha drunknat i löv men icke.
Jag är riktigt stolt över vårt förråd på cirka sex kvadrat med plats för värmepump och rikligt med hyllor, samt min plats att byta om från smutsiga och kanske våta arbetskläder. En matta på golvet, en stol att sitta på för att byta strumpor och gott om krokar för arbetskläder.
1 poäng. Till slut föll vi för Tv reklamen. Program efter program, under år efter år…. ”Programmet presenteras av Dr. Oetker Pizza Ristorante.” Vi valde att testa två olika smaker och delade dem på mitten. Bottnarna var överraskande tunna och goda. Är man hungrig så var det faktiskt riktigt gott. Men är man riktigt hungig krävs nog en och en halv pizza per person. Nu har vi i alla fall testat och pizzorna får betyget högst en poäng, men då jämför vi med Engesberg Camping och Westerqvarn i somras.
5 Poäng. Under kalla, regniga, blåsiga vinterdagar, kommer jag att längta tillbaka hit i mitt minne.
5 poäng. Laxroms pizza, den godaste pizza jag någonsin ätit. Hade jag orkat skulle jag ätit två stycken. Jag frågade vår servitris, hur gör ni bottnarna, är det på smördeg? Vi gör inte pizzabottnarna själva, det gör ett bageri åt oss, fick jag till svar. Det kändes nästan som att äta ett wienerbröd.
När jag tar min kvällspromenad hem från jobbet, bryr jag mig inte om att kränga på mig min poncho om det bara duggregnar som i afton. Men vad mörkt det är ute nu denna tiden.
Jag är så stolt över mina medarbetare på logistik, så raka rader och så prydligt uppställt överallt. Jag har sagt till dem:”Skyll er själva att jag är så lite hos er, ni gör allt så bra så jag behöver inte vara här.” Idag kom det en fullastad lastbil med bara Twistpåsar, men det är inte med på bild. Orderna strömmar in och i år har vi anställt 14 extra medarbetare till vår julpack.
Det var det bästa som kunde hända mig, att flytta tillbaka till mitt gamla kontor. Här inne lever jag helt avstressad och har det så lugnt och skönt. Utanför dörren har jag en soffa att sova på om jag blir trött, som jag skrev om igår. Här inne var det spånsilo från slutet av 40 talet fram till 2007. Golvet är cirka 70 cm tjockt betongvalv.
För flera år sedan köpte jag en enkel soffa med möjlighet att ligga på, om någon skulle bli sjuk på jobbet. Den står i rummet intill mitt kontor. Nu när jag sovit dåligt ett par nätter smyger jag in till soffan en stund på eftermiddagen. Jag har så fantastiskt lugnt och skönt på mitt kontor lite vid sidan av alla de andra. Ingen ser mig om jag sover en halv timma. Det har jag rätt till efter snart 45 år på företaget med sagolikt mycket övertid. En kvart vila med eller utan sömn, är bättre än flera Alvedon.
Under alla mina tio tusentals säljbesök, mötte jag på ett företag utanför Jönköping, två delägare till ett företag som hade var sin säng på jobbet där de tog sin middagsvila. Då för 20 år sedan tyckte jag det var lite kymigt, men det tycker jag inte idag när jag fyller 75 nästa gång. Det var två kloka gubbar.
Jag har under åren skrivit många inlägg om min sömn och det är inte slut än. Jag förvånas fortfarande över att sömnen är en så svår del av vårt välbefinnande. Det som hände för mig tredje dag jul 1999 var att jag förlorade kontakten med sömnen helt och hållet. Sömnen fanns inte, kontaktlinan var avklippt. Det var helt enkelt stress som var den utlösande faktorn, när vi hade mycket att göra medan andra tog sig tid att stå och prata.
Sömnen fanns inte och jag var sömnlös i nästan en vecka. Till sist fick jag Theralen som jag skulle ta några droppar av i ett glas vatten. Det var fruktansvärt och rena bedövningsmedlet. Sedan träffade jag till slut en underbar psykolog som gav mig rätt medicin, Remeron S 15 mg, som jag sedan använde i många år. Det enda negativa med denna var viktökning annars var det som att suga på en Emser. Den kändes som rena lyckopillret. Så försvann den från den svenska marknaden och det kom en massa andra otäcka mediciner som jag vägrar att ta. Nu har jag inte tagit sömnmedicin på kanske tre, fyra år, men för en ojämn kamp vidare.
Denna finns att köpa ute på Europa marknaden, men det törs jag inte gå på. Det finns säkert en anledning till att den inte tas in i Sverige. På sista tiden har jag kunnat sova nio till elva timmar fyra, fem nätter i rad och sedan är sömnen borta nästa natt. I helgen kopplade vi av och sov gott i bussen när vi var i Eksjö. När vi är hemma igen somnade jag strax efter kl. fyra på måndags morgonen och sover en halvtimma. Detta till trots att jag tagit flera typ ”Hälsokost mot sömnsvårigheter.” Natten efter detta sov jag ganska bra.
Jag köpte en espresso med extra starkt kaffe på en camping i Trogir Kroatien. Tjejen räckte över koppen och sa: ”Now you will not sleep for several nights.” Den natten sov jag extra gott. Ofta händer tidigt på morgonen vid kanske fyra tiden, att jag bjuder Birgitta kaffe på sängen, med ett par digestivkex med ädelost på och sedan somnar vi oftast om och sover i flera timmar.
Min fina psykolog flyttade söder ut och lämnade mig. Kan någon svara på varför sömnen är så invecklad?
Jag tror att Oliver njuter av det varma stengolvet.
Lika bra att värma alla sidor på kroppen.
När jag var barn spelade vi fia och kinaspel. Tveksamt om våra goa barnbarn kan detta. Roligast var nog ändå mörkleken när vi kusiner träffades.
Jag har i år engagerat ganska många nya medarbetare till vår julpack som har tjuvstartat lite redan. Jag fick in ett tjugotal ansökningar. Döm om min förvåning, endast några få har uppgett sina mobil nummer. Dubbelt jobb att kontakta tillbaka. När jag har ringt upp har det varit få som svarar. Någon svarar. ”Vem är det som ringer?” Alla, precis alla, går med en mobil i handen, men få svarar när man ringer. Törs man inte svara i telefon längre?
Messar du mycket? frågade jag Linus när vi var ute och åkte. Han tittade mycket förvånat på mig och sa: ”Nej knappt aldrig, bara Snapchat.”
Någon gång måste det bli vinst säger Niklas, som troget under många år tillsammans med dottern Candra, gett mig detta kuvert. Linus brukar skrapa åt farfar och det blir spännande att se vad det blir i år. Det stora paketet och en stor kram fick jag av min bästa del, Birgitta.
Vad lycklig jag är över att ha fått en fin familj, som jag dessutom arbetat tillsammans med under större delen av av mitt liv. Detta är verkligen något som jag är stolt över.
Stort Tack till hela min familj.
Birgitta ville handla lite kläder och Carlos i Eksjö är en trevlig butik som går emot trenden att lägga ned och fördubblar i stället butiksytan.
Jag fick sååå ont i ett knä när vi gick in till stan och jag sa till Birgitta, att jag kollar om det finns något att sitta på annars går jag in till Lennarts Konditori under tiden som du handlar. Här hade de tänkt till och ordnat med en gubbhörna när damerna handlar
Vi gick längst bort på söder och handlade lite gott att dricka, lite kläder på Lindex och fika på Princess. Detta fikat var samma pris som en Budapest bakelse, men kanske lite nyttigare.
Så är vi hemma i bussen igen. De få gånger jag köper en flaska vin, letar jag alltid efter den amerikanska flaggan på flaskan. De har så söta och goda viner som ingen annan har. Detta var riktigt gott, Spring Village. Räkorna var bland de bästa vi köpt och så goda. Fanns knappast inte en enda räka utan massor av rom.
Så skönt att få ha det så här trevligt tillsammans med Herden en mörk helg i mitten av november.
Matts Torebring 