Idag ska jag köra hem ett par lass ved, när du korrekturläser min bok, sa jag till Birgitta. Nej sa Birgitta, du ska vila dig och ta det lugnt. Hon har sett hur trött jag varit sista tiden. Birgitta säger inte alltid så mycket, men det hon säger är oftast bra och genomtänkt. Jag lyssnade och gjorde som hon sa… det var inte svårt att lyda.
Men lite småpyssel gjorde jag ändå, planterade en fin ljungbukett till entrén och….
Jag flyttade Toreman så nu får han gå runt knuten för att komma hem. Innan stod han på långsidan och visade upp hela baken in mot vardagsrummet, det gillade jag inte.
Detta blev mycket bättre. Sedan målade den där sista listen på dörrkarmen som blev kvar sedan i somras och tvättade ur alla penslar som stått i vatten. Jag körde till Kretsloppsgården med ett fullt lass byggavfall och till slut rättade jag till en svårlåst toalettdörr.
När klockan var tolv duschade jag och intog ryggläge. Veden har stått här i två år nu och om den står kvar några veckor till det skadar ingen. Jag har sålt några pallar ved under vintern, så allt detta är inte kvar att köra hem.
Birgitta kom in och väckte mig vid femtiden. Nu har jag lagat middag och så har jag bakat. Jag tror att hon stulit min tidigare nästan obegränsade energi. Jag fick äppelpaj med vaniljsås till kaffe på maten. Nu sitter hon och korrekturläser 430 sidor till min bok…
Så skönt att vara utvilad när kvällen kommer och inte vara dödstrött.
