Nu händer det mycket på Torebrings

6 03 2019

Jag älskar grävmaskiner, det vet Jonas Karlsson. Inte underligt alls, att Jonas kom in och frågade om jag var sjuk. Jag har slitits mellan olika frågor hela tiden och inte hunnit att gå ut. Nu bygger han infart och parkering till våra nio servicebilar.

Själv slits jag mellan byggfrågor, försäljning och företagsledning. Nu känns det, att det händer en massa saker. Nu är kontorsväggarna uppe, men naturligtvis fattades en bit vägg. Data, el och kommunikation växer fram ut efter väggarna. I morgon kommer kakel & klinker på plats på toaletterna.

Själv kommer jag att sitta ensam kvar på västra kontoret. Jag kommer att njuta av tystnaden och kunna smida nya planer. Det blev så tyst på kontoret i dag, då vi ersatte de förra trägolven med heltäckningsmatta. Knappt att vi kände igen oss efter detta ingrepp. Men det var inte enkelt att tömma kontoret på skrivbord, kassaskåp och bokhyllor med mera.

Leif Svensson, Golv City i Vetlanda, utförde alla golvarbeten, när Birgitta & Jag byggde vårt Aneby Hus 1972. Idag är Leif 78 år, jobbar för fullt fyra dagar i veckan, idag lade han nya heltäckningsmattan på våra förra kontor. Sådana ”Krutgubbar” ser jag upp till och beundrar.





Ställa av & Ställa på husbilen

4 03 2019
Transportstyrelsens App

Denna appen har varit suverän att ha i mobilen, för att ställa av och ställa på husbussen. Nu är det länge sedan den fungerade att ställa av med. I stället har jag fått gå in på Transportstyrelsen och välja Hantera mina fordon. Jag har ställt av husbussen bara ett fåtal gånger. Det är så tråkigt med alla brev från försäkringsbolaget.

Jag ringde upp Länsförsäkringar och bad om råd. Egentligen är det lönsamt för oss, att ställa av Husbussen, redan efter ett par dagar, trots att avgiften för påställning är 50:-. Nu kommer jag att få meddelande till min app, som länsförsäkringar har. Alltså slipper jag alla dessa brev i brevlådan.



Här kan jag ställa av och ställa på via min dator och med mobilt bank ID

Att alla ni som går i ide under hösten, ställer av det förstår jag. Men vi som åker ett par tre gånger i månaden under vintern, hur gör ni?





Medaljens baksida

3 03 2019
Nytvättad.

Faktum är att vi har varit ute flera helger på rad i vinter och haft tur med torra vägar. Saltade vägar, har vi helt kunnat undvika. Det var torra vägar bort till Gränna, även denna helgen. Men som det regnat och blåst under natten. Det kändes som att hela ställplatsen i Gränna stod i vatten, när vi vaknade idag. Vi stod kvar längre än vi brukar, innan vi till slut tömde tankarna och vände hemåt.

Väl hemma var jag förvånad över hur smutsig husbussen var. På passagerarsidan var inte mycket smuts, utan det var på min sida som, oftast kör, smuts från mötande bilar. Lilla bilen åker vi väl ofta utan helt ren bil, om det inte är något speciellt. Husbussen vill vi alltid åka med ren bil. Nu är den ren och fin igen, inte bara bak & fram, utan hela bilen.





Kallare än kallt i Gränna

2 03 2019
Samma bild som igår 22 timmars senare.

Jag såg en man komma ner ifrån stan på morgonen och han gick till sin husbil på ställplatsen. Men snälla nån tänkte jag, är det en Polarfarare? Luvan var igenknuten och med bara ett litet titthål öppet. När vi själva skulle gå upp till stan, hade vi också klätt oss därefter. Det är hela tre grader varmt ute, men iskalla vindar från Vättern.

Vad gör detta att det är lite kallt ute. Vi gick till Palms Järnaffär och till Haglunds Konditori, sedan var vi nöjda. Väl hemma i husbussen sov jag en timma till, trots att jag sovit tio timmar i natt. I morgon hade vi tänkt att åka till Jula och köpa lite inredning till nya toaletterna på kontoret. I stället blev det som jag alltid gör, vad det än gäller, beställer på nätet. För mindre än ett hundra kronor i fraktkostnad, kunde jag beställa från både Jula & Clas Olsson. (Inte konstigt att butikerna får kämpa för att klara omsättningen)





Lasse tapetserar

1 03 2019
Lasse Johansson är en mästare på att tapetsera och måla. Nu är ”Byggherren” uppe.

Lasse Johansson, som är en mästare på att tapetsera och måla, lägger sista handen vid en fondvägg på nya kontoret. Omkring femton timmar har jag själv tillbringat bakom datorn, med att söka en fototapet, som passar in i vår nya kontorsmiljö, på Torebrings stora bygge. Vi kommer att ha en besökssoffa, samt ett par fotöljer i ganska nära anslutning till fondväggen. Tyget har samma färg som min Domherre har på bröstet. Heltäckningsmattan är nästan svart och taket vit träpanel. Detta blir bland det bästa jag gjort i år.

Totalt hittade jag över 550 000 fototapeter. Denna bild var en av de första jag såg. Det blev kärlek vid första ögonkastet. Lasse var helt slut i afton, efter allt tankearbete under dagen. Hade vi satt upp den på en vägg mot öster hade Lasse kunnat börja på bård nr ett. Nu skulle den sitta på en vägg åt väster, och det innebar att Lasse fick börja med bård nr åtta. I annat fall hade min Domherre blivit felplacerad på väggen.

Jag har ytterligare två fondväggar till nya utställningen. Dessa är anpassade till våra vatten- & kaffemaskiner. Där är ingen besvärlig trapp för Lasse som det var idag.

Gränna Hamn.

Själva tog vi husbussen till Gränna, så snart vi vart lediga. Nu ska vi koppla av och hade skönt mor och jag.

En riktigt trevlig helg till er alla bloggläsare.





Vi börjar se slutet

28 02 2019

I dag har vi kommit så långt att byggstaketet kunde plockas ned på Torebrings stora bygge. Visserligen kommer Jonas på måndag med grävmaskinen och sätter L-stöd men det åsamkar ingen fara. Jag minns hur hemskt det var när mamma hade vävstolen inne och jag minns hur skönt det var när den kom ut. Samma kände jag idag när byggstaketet plockades ned.

Det ser inte så stort ut bygget men det innefattar 1 000 m2 nytt höglager, 150 m2 workshop och 150 m2 med sex nya kontor och konferensrum. Trots allt återstår en massa bitar ännu, som skall komma på plats. Nästa vecka monteras innerväggar av glas mellan kontorsrummen, samt el och data kopplas in. Ventilation och frysrum ska trimmas in. Den gamla kyl- & frysen skall demonteras.

Jag hoppas att det händer en kul grej på nya kontoret i morgon. Jag visade det för en person, ”Det var det häftigaste jag sett”, sa han. Jag hoppas kunna visa det i morgon. I annat fall återkommer jag om resa med husbussen någonstans. Vart det blir vet vi inte än.

Vi har kommit så långt att vi bestämt ett slutbesiktningsdatum i nästa månadsskifte. Det är knappt att jag kan tro att det är sant. Då har jag jobbat med bygget i femton månader, utöver mitt vanliga jobb.





Ralången en vacker sjö på ytan

24 02 2019

Idag ligger sjön Ralången vit och vacker på ytan. Annat är det nere på botten. Sista minnet jag har av att bada i sjön, går tillbaka till ett ungdomsläger på Ralingsås, året var 1960. Jag minns att det var som att bada i ett fruktjouice liknade vatten. Vattnet var inte klart. Det var grått av ”grumliga partiklar” som simmade runt i vattnet.

Slakteri förorenade

Naturligtvis diskuterades problemet men det viftades bort av politikerna, skiten ska tillbaka till naturen, resonerade man. Mest stryk fick Ralången så småningom gödde sig själv och avgav stora fosformängder. Länsstyrelsen uppmanade de styrande i Aneby att snarast besluta om ett reningsverk och ett vite sattes på 10 000 kronor. Men det fanns inga pengar, resonerade man, de behövdes till att bland annat bygga en högstadieskola.

Sveriges största privatägda slakteri i Aneby släppte också ut sitt avlopp orenat och vid dess utlopp i Målkvistadammen var vattnet blodfärgat med köttslamsor vissa dagar. Även Frinnaryd och Gripenberg släppte ut orenat avloppsvatten.

Ett mindre reningsverk byggdes men det var ineffektivt och lantbrukarna förbjöds att vattna kreaturen i Ralången. Att bada i sjön var heller inget som rekommenderades. Det gick så långt att landshövding Sven af Geijerstam kom ut och tog politikerna i örat. ”Det måste vara en hederssak för Aneby att inte förorena Svartån”, sa han bland annat.

År 1896 hade sjön ett djup på 7,5 meter, 1976 uppmättes det till 5 meter. Det året blev det en omfattande fiskdöd i sjön, inte mindre än fyra ton fisk dog.

”Ohållbart”

Ordföranden i Ralångens fiskevårdförening Lars Källner gick till häftigt angrepp mot Aneby kommun. ”Vi har påpekat det ohållbara i situationen under många år men inte fått gehör för våra synpunkter”, skrev han till koncessionsnämnden för miljöskydd.

Först år 1983 byggdes ett tidsenligt reningsverk i Stalpet och avloppsledningar drogs dit.

Men de gamla synderna fanns kvar och man funderade på hur sjöns status skulle höjas. En Rädda Ralången förening bildades men man kom inte fram till någon lösning.

Mera fakta

Ralången ingår i Svartåns vattensystem och är belägen 4 km norr om Aneby tätort. Höjden över havet är 162,5 m, d v s ca 4 m över Säbysjön. Vattendragssträckan mellan de båda sjöarna uppgår till 17 km. Ralången är en eutrof sjö i odlingsbygd med en areal på 5,37 km2 och ett största djup på 5,0 m. Stränderna är mestadels minerogena med grus och sten, men även organogena bottnar förekommer. Vegetationen består av rikliga vassar. Sjön omges huvudsakligen av skogs- och odlingsmark med en bård av lövskog runt stora delar av sjön. Tillrinningsområdet är 589,6 km2 stort och består mestadels av skogsmark med en realtivt stor andel odlad mark. Vandringshinder finns nedströms Säbysjön samt 2 km uppströms i Nobyån.
Sjön har en mycket hög biologisk funktion och hyser höga raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks bl a vattenrall. Sjön har en nationell betydelse som rastlokal för fr a änder, sångsvanar, skrakar och vadare. Utter förekommer i området. Blomvass, vattenskräppa och krusnate växer nedströms i Svartån. Även vattenstäkra växer vid sjön. Förekommande fiskarter är ål, gädda, sutare, löja, braxen, elritsa, sarv, mört, lake, gers, abborre och gös. Dessutom förekommer signalkräfta i sjön. I bottenfaunan förekommer Siphlonurus aestivalis samt Valvata piscinalis.
Trots en artrik fiskfauna kan den biologiska mångformigheten inte anses som hög. Häckfågelfaunan är tämligen ensartad och de abiotiska parametrarna tyder inte på någon större artrikedom.
Sjön utgör ett forskningsobjekt m a p uttern, men saknar betydelse för undervisning och kan inte anses vara ett framstående exempel på någon sjötyp.
Sjön är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten (Natur) och regionalt värdefullt vatten (Fiske). (2006). Ralången bedöms ha ett högt naturvärde.








%d bloggare gillar detta: