För bara fyra år sedan, jämnade jag dessa buskar med marken. I år har de formligen exploderat. Brudspirean blommar tidigt och sedan tar Rosenspirean över. Pyramidcypresserna är gröna och fina året om.
Jag trodde knappt det var sant, att se allt de vuxit på fem veckor, när vi kom hem från vår semester. Nu har de vuxit ytterligare och täcker snart hela slänten.
I kväll har jag firmabilen hemma och har lastat ett lass till Kretsloppsgården igen. Denna gången med spill av tryckimpregnerat virke.
Jag gläds med bönderna, när jag läste på text tv, att årets skördar blir betydligt över genomsnittsåret. Jag gladdes på samma sätt under maj månad, med ganska mycket regn och kyla. ”Bondepraktikan lyder: Maj kall, fyller bondens lada all”. I år har det verkligen slagit in.
Birgitta & jag älskar att jobba under juli månad. Hur roligt är det att vara ute och trängas med alla andra på vägarna nu. Vägarna kanske inte är problemet, men att hitta övernattningsplatser, värda att njuta av, är värre. Som till exempel i Örebro, där vi letade en plats i tre timmar. Sedan blev det en lastbilsparkering till slut.
Jag vill absolut inte vara egoistisk, och tycka att vi har det bra som jobbar nu. Jag lider med er alla på semester. Kanske inte att det regnar särskilt mycket, men vad kallt det är. På cykeln till jobbet med väl igen knäppt jacka, handskar och cykelhkjälm. Det är bara det, att jag är så känslig om mitt huvud. Minsta kallblåst och jag har en förkylning på posten. Jag kan ju inte ha en luva under hjälmen, tänkte jag idag, det är ju sommar. Men tvärt emot alla pessimistiska Örebroare, säger jag: ”Igår hade vi vackert väder”.
I början på 70- talet, bodde vi på gården Rya, på andra sidan sjön, strax utanför Aneby. Där hyrde vi andra våningen av ägarna, som bodde våningen under oss. Vem kunde ana, att vi 50 år senare, skulle komma tillbaka till samma vatten.
Idag kunde vi inte motstå frestelsen, att ta med en kaffekorg till vårt nya boende.
Jag hoppas att både vi och barnbarnen, kommer att få glädje av både bad, fiske och lek intill stranden. Vi kommer att ha runt 150 meter till stranden.
Vårt stora bygge på Torebrings tog fem år för mig att verkställa, från idé, olika skisser och till slut ritningar. I lika många år, har jag gått varje dag, och funderat på detta hus. Min idé är att det skall likna en lagård. Det skall ligga ute på landet, men ändå ett stenkast från samhället. Allt detta får vi nu.
Jag hatade den lagård som pappa arrenderade. Den hade inte ett enda rätt. Den hade inte heller något mjölkrum, det ska jag ha på min lagård. ”Ekonomibyggnaden” skall vara rödmålad med tegelfärgade betong pannor. På ritningen nedan, saknas en klädkammare bredvid entrén.
Kanske vaknar jag av morgonsolens strålar från öster, eller så är bonden ute med sin John Deere och skördar, sår, plöjer eller harvar. På kvällen har jag tänt upp i min braskamin, njuter av värmen från brasan, samtidigt som vi ser solen, sakta sjunka ned över Anebysjön.
Birgitta är inte längre en trappa ned i tvättstugan, vi umgås på samma plan. När vi kommer hem från jobbet, har vi två ute altaner, att välja mellan att sitta på. Mest beroende på värme.
Den första november lämnar vi över vårt hus till våra köpare. Då kommer huset omöjligtvis vara klart. Det kan finnas arkeologiska fornlämningar på tomten, som inte är klart avgränsade. Därför är Länstyrelsen inkopplad. Det kan fördröja bygget något. Vi har ju två rum & kök i husbussen, så det är ingen fara. Vi bodde över 100 nätter i den förra året.
Få, om kanske inga, av mina 1955 inlägg på bloggen, har känts mer positivt att skriva om än detta. Nu lever Birgitta & Matts i husdrömmarnas värld.
Vi kommer att vara hemma flera helger under hösten. Vi använder all tid vi har, till att förarbeta, sälja överflödiga möbler samt slänga en del. Denna lördagen fick mitt gamla mjölkabord stryka på foten. Mjölkasåarna skall jag ta med mig. Jag skall ju bygga en ”modern lagård med mjölkrum”. Kommer de att passa in, bygger jag upp ett nytt mjölkabord.
Det var så himla roligt, våra nya grannar på Framtidsvägen, (dit vi flyttar) stannade till och pratade en kväll i veckan. De såg mig ute när jag var på väg hem från jobbet. De hälsade oss redan nu välkomna som grannar. Detta känns så himla roligt, vi vill ha en positiv kontakt med våra grannar. Men, sa de: ”Du måste tycka om djur, om du skall trivas hos oss”. Självklart, jag älskar alla tamdjur. Kanske därför jag haft så mycket djur i min trädgård. Kanske därför jag älskar att få flytta ut på landet.
Nu har jag samlat i ihop de flesta, av mina trädgårdsdjur, resten vill de nya ägarna ha kvar. En del djur har gått till slakt, på grund av tidens tand. Mjölkasåarna behöver jag till mitt nya ”mjölkrum”. Jag ska ju bygga en ”lagård med mjölkrum” och om det passar in, bygger jag upp ett nytt mjölkabord.
När jag var hemma hos far och var bondpojk, kom alla djuren till mig. När pappa kom sprang de sin väg. Vi kommer att ha nära till djuren på Aneby Gård och det kommer jag att trivas med. Hästarna kommer säkert att få en sockerbit av mig. Sedan är vi nog kompisar.
Arbetslusten idag är minimum. Både Birgitta & jag har drabbas av en rejäl förkylning, med tidvis intensiv hosta. Vi har pillat lite i alla fall. Nu under hösten kommer vi att åka begränsat med husbilen. Nu har vi beställt en massa flyttkartonger och börjar packa så snart vi kan. Sedan säljer vi undan allt vi inte vill ta med oss. Idag har jag lagt ut fyra annonser på blocket.
Dessa fyra möbler finns på Blocket eller kontakta mig Matts Torebring direkt.
Så efterlängtat, att få hägna in och skydda vår egendom. Igår kom sista asfalten på plats, grindarna kopplades in, och idag kom stängslet på plats. På fundamenten till höger, ska vi bygga tak till våra servicebilar. Innan vi hade stängsel för ett antal år sedan, hade vi inbrott efter inbrott, samt en mängd skadegörelse. Efter att staket kom upp, har det varit i stort sett lugnt.
Här framför staketet, har jag beställt uppmålning av parkeringsplatser.
Vi kan programmera in på vår dator, vilka tider som vi önskar att grinden skall vara öppen. Denna grinden öppnar kl. 5.30 måndag till fredag och stänger kl. 18, utom på fredagar då den stänger kl. 15. Prick kl. 15 stängdes grinden till Workshop i eftermiddag.
Denna grind måste vi låsa med ett stabilt hänglås.
Fem truckar, balpress för returemballage och inplastningsmaskin (till vänster i bild) stod tidigare ute på höglagret. Dessa upptog 21 pallplatser. Nu tar de bara en bråkdel av den platsen. Nu står de i Packshop.
Nu är det bara lite småpill kvar, kontoret skall målas utvändigt en gång till, lite täckplåtar samt lite planteringar ute vid entré till Hämtlager. 31 juli 2018 tog jag första spadtaget med grävmaskinen. Nu har det gått nästan ett år och vi är helt bruksklara.
Här är infart för åtta stycken av våra servicebilar. Till hösten ska vi bygga tak till dem utefter långsidan. Några får vara kvar under taket, på andra sidan huset. Dörren på hörnet är till för alla, som vill hämta sina beställningar eller komma in och handla av oss. Utmed Stigbergsvägen, blir det mist ett tio- tal nya parkeringsplatser.
Grinden skulle ha stängts automatiskt klockan 18 i kväll, men så skedde inte. Ny test i morgon. Våra servicebilar har en fjärrstyrd öppnare, samt kan även ringa till grinden om öppning. Nu återstår bara stängslet.
Här kommer många tradare att rymmas samtidigt. Vi har faktiskt fått riva ned hela fem hus, för att ge plats till detta. Om varje lastbil lastar 8 m3, har det gått åt 21 lastbilar med asfalt. Här har vi lagt 8 cm, på övriga delar 5 cm.
Den gamla grinden, som nu fått elmotor och fjärrstyrning, fungerade bra. Den kommer att hållas stängd för jämnan. När någon ber den öppna sig, är den öppen i 30 sekunder, sedan stängs den igen.
När det var nästan hemdags och jag höll på att testa grindarna, kom våra nya grannar från Framtidsvägen i Aneby och stannade till och jag fick visa dem vårt stora bygge. De hälsade oss varmt välkomna som grannar. Det tycker vi var oerhört roligt.
Vårt fina hus såldes så snabbt, till en supertrevlig familj från just Aneby. Jag visste inte om ett enda fel, mer än någon liten detalj. Därför såldes huset före besiktningen. Idag kom Anticimex och köparna. Under hela två och en halv timma synades allt in i minsta detalj. Ett hål sågades upp i golvet i källaren, ett hål i en vägg, varje rum, vinden, tegeltaket, alla plåtarbeten, golvbrunnar, klinkergolv, duschar, kök och tvättstuga, allt kollades minutiöst. Det är sällan jag kommer till ett hus, där allt så tipp topp som detta. Det blev ett rent protokoll. En stor lättnad för Birgitta & mig. Som alltid, vi jobbar målinriktat. Det ger ett gott resultat.
Men vilket fint hus du ritat, sa tjänstemannen på Tillsyningsnämnden, det liknar en fin lagård, fortsatte han. Det är en lagård, ser du inte mjölkrummet på långsidan, sa jag. Detta måste placeras lite ute på landet, där hör det hemma. Pappa hade inget riktigt mjölkrum, det skall jag bygga nu.
Solen kommer att väcka mig på morgonen, när den går upp över Aneby Gårds gärden. På kvällen följer jag solen ned över Anebysjön. (om kommunen rensar ut lite buskar och träd) samtidigt som braskaminen värmer i det trivsamma allrummet med ryggåstak. På eftermiddagen har vi ett soldäck mot söder.
Jag har möjlighet att sänka ned HERDEN´s stall hela 70 cm i marken. På så sätt blir garaget inte så högt och jag får en perrong att gå rakt in i husbussen utan trappa när vi lastar. HERDEN & lillbilen skall få golvvärme, så de inte fryser fast.
Nu önskar jag att jag kunde dra klockan framåt så snabbt det går, men det måste ta sin tid. Vilken dröm som går i uppfyllelse för Birgitta & mig. Vi kommer att flytta till Framtidsvägen 8 i Aneby om vi får leva. Nu återstår bygglov och startbesked.
