I stället för julljus?

11 10 2017
IMG_3105

Fredstorget Aneby

Vägverket har bestämt, att inga julbelysningar får sättas upp på Köpmansgatan Aneby i år. Samma beslut som på flera andra platser. Denna belysningen kanske är ännu bättre, det är kommunens egen gamla Sparbanksek, som fått lampor. Färgen kan säkert många ha synpunkter på. Själv hade jag valt vitt sken. Men bättre än inget. Denna kan ju dessutom lysa hela den mörka årstiden. Så bra jobbat!

Själv väntar jag fortfarande på att ”El-on” skall komma, hem till min nya trädgård. Jag var ute och testade en strålkastare i afton, som jag tänkt skall belysa mina stora tallar. Jag vill inte ha mörkt i ”skogen”.





I går gick det upp ett ljus…

10 10 2017

Jag förstod plötsligt, varför jag älskar att skriva på min blogg och helst varje dag. Det är helt enkelt en ådra från min mamma Ruth, som jag inte visste om…

Skärmavbild 2017-10-10 kl. 17.27.30.png

Pappa Reinholds inskrivningsbok från militärtjänstgöringen 1933

Jag har känt till, att det fanns mycket sparad dokumentation, från mamma och pappa, men inte att det fanns så mycket. Efter begravningen, av min storebror, i fredags förra veckan, fick jag med mig fyra jättekartonger hem, som min storebror har vårdat under flera år. I går kväll öppnade jag två kartonger.

Skärmavbild 2017-10-10 kl. 17.28.05

Läs om de militära förmånerna från 1933.

”För varje tjänstgöringsdag erhåller den värnpliktige ett penningbidrag av 50 öre”. Pappa som var vapenvägrare, talade ofta och mycket om sin ”beväringstid”, i bland annat Kristianopel. Mamma satt ensam i många år, uppe i skogen, i torpet Lotteberg, när pappa var inkallad. Först militärtjänstgöring och sedan beredskap under kriget.

Skärmavbild 2017-10-10 kl. 17.26.52

Mamma har fört kassabok sedan 1939.

Mamma och pappa bosatte sig 1939, i ett torp vid namn Lotteberg under Skareda i Lommaryd utanför Aneby.  Där är jag också född 1947. De har berättat att de hade en höna och en ko med sig till boet 1939. Vid årets bokslut ser jag att de hade två kossor och en gris. Jag har även sett en bild vid något tillfälle, på deras ”Handdrivna Tröskverk”. Det finns med bland inventarierna ovan.

Skärmavbild 2017-10-10 kl. 17.29.26.png

Den 8 februari 1969 skrev mamma så här.

Jag såg att mamma skrivit anteckningar sedan 1934. Jag kan inte säkert säga ännu, hur långt tillbaka, som mammas dagboksanteckningar sträcker sig. Klart är att hon har skrivit dagbok precis varje dag. Travarna med kollegieblock är enorma. Jag har inget minne på att jag sett mamma skriva. Troligtvis har hon gjort det, när allt blev tyst runt omkring henne.

Jag hittade år 1969 och bläddrade fram till den 8 februari, ni kan läsa det ovan. Detta var Birgitta och min bröllopsdag. Jag blev rörd, när jag läser vad mamma skriver. ”Det känns så svårt som mor, när barnen bildar hem, en efter en”.

Mamma & Pappa var de mest varmt troende personer man kan möta, ni ser det av texten ovan. De har gett oss barn, en värdegrund i livet, som många saknar idag. Mamma har skrivit precis varje dag,  ”Fick kaffe på sängen”, ”bakat våfflor”, varit och handlat i Aneby, och så vidare.

Idag har jag köpt mig en ny scanner, som jag hoppas att få nytta av framöver.  Jag hoppas att kunna få tid till, att dramatisera upp alla händelser och om möjligt skriva en bok om mina föräldrars liv och delar av mitt eget. Allt detta måste dammas av igen. Jag såg bland  annat i alla papper, släktled ned till 1600- talet.

Matts Torebring har fått sysselsättning….





Idag gick jag bättre….

8 10 2017

på en milen än förra gången och motion gör underverk!

IMG_1277

En underbar och ganska flack skogsterräng

För två veckor sedan gick jag enmilen i gummistövlar (p.g.a. våta marker) Jag tappade bort en avstickare och kom vilse. Den gröna skylten på stammen var borta.  I dag gick det bättre och nästan en halv timma snabbare än sist. Nästa gång startar jag tiduret, för att tävla lite med mig själv.

Ärligt sagt har sömnen varit ett problem sista tiden, ofta bara en till två timmar per natt. Sedan kan jag helt plötsligt, sova nio timmar en natt. En SL busschaufför (Stockholm), uttryckte det så här i ett radioprogram: ”Efter en tuff dag, gå inte och sätt dig i soffan och tyck synd om dig, ta en dubbel motionstur i stället”. På kvällarna har jag börjat att gå elljusspåret (3 km). Motion i skogen rensar hjärnan.





Tack & Farväl Storebror

7 10 2017
Rune_Torebring_76

Rune Torebring 1941-07-10  –  2017-09-09

Vi samlades i går, fredag den 6 okt, 2017, till begravningsgudstjänst i Brickebergskyrkan, Örebro, för att ta farväl av en bror, en av de närmade i familjen, en vän för många, en trogen medarbetare, ut över det vanliga i kyrkan. Förlåt Rune, jag har aldrig tilltalat dig ”Storebror”. Av oss fyra syskon har jag varit mest storväxt. Därför har du alltid fått vara min ”Lillebror”, eller rättare sagt min ”Örebror”.

Du lämnade ganska tidigt hembygden. Du var med och byggde flera av Örebro´s största byggnadsprojekt på den tiden. Du byggde dig även ett eget hus i Örebro. Ett bygge som varade i många år. Detta på grund av att du var så noggrann. Du har haft en fantastisk hustru, som låtit dig ta den tid, det tar att göra allt så bra.

Hela minnesstunden satt jag nästan och log för mig själv. Jag kände igen den noggrannhet, som vuxit fram hos mig också. Alla vi tre syskon som lever kvar är lite smått pedantiska, men du Rune var ”Hyperpedantisk”. Vår pappa sa alltid, ”Bry dig inte, det är inte så noga, kasta in det bara”. Varför har då vi barn, blivit helt tvärtom och blivit så extremt noggranna? När jag satt där och funderade, så förstod jag, det kommer från mamma.

IMG_3056

Ett sista farväl.

IMG_3057

En sista hälsning

IMG_3059

Den vackra kistan

 

IMG_3069

En kändis, min kära hustru

Jag vill av hänsyn, inte lägga ut bilder på släkt och vänner. Min kära hustru som är med mig i vått och torrt, får representera alla kändisarna som var med.

IMG_3075

Minnesstunden i kyrkan

IMG_3090

Detta var Rune Torebring

Under hela minnesstunden, rullade ett bildspel med bilder från 76 år av Runes liv. Här är en av många, många bilder. Rune har nog lagt, kanske hela tjugo år av sitt liv i sin trädgård. Han odlade och odlade och han kunde alla latinska namn på alla växter.

Rune gjorde sylt på bären, gurkan lade han in i minst sexton olika inläggningar. Ett av barnbarnen, i tio års åldern, talade så käckt på minesstunden. ”Morfars klarbärssylt, var det bästa som som finns”.

 

IMG_3092

Blommorna samlade vid klockstapeln vid Almby Kyrka

IMG_3102

Minneslunden vi Almby Kyrka

Här samlas alla namn på en kopparplåt, som fästs upp på de svarta tavlorna.

IMG_3104

Marias uteplats åt väster

Maria, Runes fantastiska hustru, tackade alla som varit med på minneshögtiden och sa: ”Nu har jag ett nytt civilstånd, nu är jag änka, men jag skall klara mig bra, det har jag bestämt”.  Maria bor i den mest fantastiska lägenheten, i ett helt nytt stort bostadsområde i Adolfsberg, strax söder om Örebro. Genom sin otroliga handlingskraft, var hon en av de första som köpte lägenhet här. Då kunde hon välja den bästa, bara tio meter från skogen, men med fönster åt tre väderstreck.

Ett jättestort tack till Maria med barn och familjer, för denna fina begravningsgudstjänst!

Skärmavbild 2017-10-07 kl. 07.15.35

Total resa 115 mil

Det blev en lång resa för oss, men mest för mig själv. Min bror, som bor i Ucklum, strax utanför Stenungsund, kände att han inte ville köra ända upp till Örebro. Då hämtar jag dig, sa jag.

Torsdag förmiddag körde jag för att hämta honom och åter till Aneby, cirka 50 mil. Fredag morgon kör vi till Örebro, deltar i begravningsgudstjänst och minnesstund. Fram emot fredag kväll kör vi från Örebro till Ucklum (Stenungsund). Vi rätar på benen och tar en snabb kopp kaffe och fortsätter hem till Aneby. I Ulricehamn lämnade jag över ratten till Birgitta, då var jag trött. Totalt körde jag 105 mil och Birgitta 10 mil.





Bygglov husbilsgarage…

4 10 2017

har vunnit laga kraft

IMG_3038

Ritning husbilsgarage. ( Ett dåligt foto när min scanner lagt av)

Under tre år gjorde jag försök efter försök, att förvärva granntomten, Granen 1, Aneby kommun. En vildvuxen skogstomt, där jag sedan avverkade 45 m3 skog. Till slut gick det. Fyra dödsbon hade stått som ägare, men utan lagfart. Det tog tid att forska i Landsarkivet i Vadstena. Det äldsta dödsboet sedan mitten av 80- talet och tre styck till framåt. Tre år senare, sommaren 2015 undertecknades ett köpeavtal. Vi var nya ägare till Granen 1.

Sedan vet de flesta av er, hur många turer det blev. Först bygglov, sedan avslag, ny bygglovsansökan och avslag igen. Så begärde jag fastighetsreglering och fick godkänt. Vi kunde lägga samman de båda tomterna, vår tomt och den nya tomten. Nu sökte jag bygglov i somras en tredje gång och fick bygglov. Nu drygt fyra veckor senare har det vunnit laga kraft, utan att någon överklagat.

”Är du den som ger upp, eller tillhör du de andra?” Står det på en tavla på jobbet. Jag tillhör nog de senare. Nu går det fort till vintern kommer, så jag stressar inte med att bygga i år. Hoppas jag hinner klart markarbetet. Trots allt har det varit en rolig resa, att kämpa emot, men vinna till slut.

 

 





Enkel Vadstena – Aneby

1 10 2017
IMG_3007-4

Solen lämnade oss ganska snabbt

Vilken skön helg som vi haft. Riktig Brittsommar! Men solen lämnar oss även denna dag.

IMG_3019-4

Så lugnt och stilla efter en ganska blåsig dag.

Alla änder och Kanadagäss kom in och la sig i lä framför ställplatsen i blåsten under dagen. När det blev kväll och vindstilla är de borta.

IMG_3026

En jättegod tårta från Östensson

En supergod tårta och en del annat gott från delikatessdisken på Östensons livs, hade vi med oss hem.

IMG_3029

Linus kom och grattade farmor.

Vi visste att Linus, Niklas & Carina skulle komma under eftermiddagen. Birgitta fick ännu mera fina presenter.

Sedan satte Niklas sig vid min nya dator, för att få igång importerandet av bilder från kameran in i Lightroom. Tack vare Niklas, kör jag nu på min nya MacBook Pro i kväll. Den förra Macen var allt så enkelt, i den nya var det andra spelregler. Nu verkar det funka i alla fall. Stort Tack Niklas!

När vi körde hem från Vadstena, slog Multimedia systemet i husbilen, helt plötsligt om till först engelska och sedan checkiska. ”Astrid” talade först svenska, men sa sväng om 200 yards. Tre gånger stannade jag för att rätta Astrid. Då blev det checkiska på grund av ett feltryck. Efter en timmas jobb hade Carina löst det. Men varför så otroligt krångligt?

Stort Tack till Niklas med familj att ni alltid finns till hands!





Brittsommar i Vadstena

30 09 2017
IMG_2992

Ställplats Vadstena Båthamn

Vem kunde ana, att vi skulle få uppleva en underbar Brittsommardag i Vadstena. Kortet tog jag i bara morgonrocken, när vi vaknat efter en skön nattsömn.

IMG_3002

Utsikt

Vi har verkligen insikt om, vilken fantastisk utsikt vi har, när vi vaknar.

IMG_2997

Stadsparken

Träden står ganska gröna ännu i Stadsparken.

IMG_2994

Traktorer och båtar på kö.

Stackars båtägare, det är inte många dagar, som de kan njuta av sin båt på sommaren. Nu återstår bara en massa arbete.

Nu kommer det en Volvo BM Boxer 350 bakom oss, sa jag till Birgitta. Va då? sa hon, jo den drar på en båt, sa jag. Mycket riktigt, det var en Volvo BM 350, jag mindes motorljudet sedan 60- talet.

IMG_2996

Strandbergs Mode Vadstena

Alla har vi hört våra tjejer och damer säga, ”Jag måste handla kläder, jag har inget att ha på mig”. Vi har begravning på fredag, så jag förstår Birgitta. Men vad då, sa jag, ska du handla det i Vadstena?

Döm om vår förvåning, på gågatan i Vadstena, finns fyra modebutiker. Vi gick först in i en butik, men gick ut direkt. Nästa butik blev Strandbergs Mode, i hela 120 år, har den funnits i Vadstena, berättade damen för oss. Men vilken butik! Hon visade en signerad bok om kungafamiljen, där familjens fotograf åker från Stockholm till Vadstena, när hon behöver klä upp sig för fest.

IMG_3000

Birgitta hittade vad både hon och jag tyckte om.

Jag kan redan nu utlova, att min Birgitta kommer att vara superfin på fredag. Jag hade nog önskar att Birgitta handlat ännu mera, men vi får åka tillbaka.

IMG_3004

Benfria karrékotletter från Östenssons livs

Det blev lite väl blåsigt fram på eftermiddagen, men grilla det gjorde vi. När vi kan parkera i strandlinjen är det toppen. Längre in på gräs/grusytan är det felplanerat och bilarna står alldeles för tätt.

Sedan sist har det blivit en fin sopanläggning, samt två styck toaletter som vi inte har glädje av. Vid utfarten finns gråvattentömning och källsortering av sopor.








%d bloggare gillar detta: