Matts Torebring

Jag har ju egentligen inte mycket att skriva om varje dag. Ändå gör jag det och ni är jättemånga som läser och kommenterar. Tack & Jätte Kul! Kanske blir detta en husbyggarskola, för nu vet alla hur man gör, för att bygga ett litet hus, dag efter dag. För mig är känns detta som ett mycket litet bygge, till skillnad mot den stora byggprocess, som jag levde i under 2018 – 2019 på jobbet.

Hur lång är Johan Plåtslagare? frågade Birgitta. Ja har är en man att se upp till sa jag. Trots att han är lång måste han använda stegar.

Jag gick upp på en byggställning i kväll. Det är inget arbete för mig längre. Jag har alltid haft respekt, när det gäller höjder. Man blir inte djärvare med åren, det är då säkert. Högt till tak blir det i vardagsrum och kök, hela 3,7 m. Här uppe på vinden skall ventilationsaggregatet placeras.

Igår byggde mina snickare en landgång i mitten av huset, för att senare kunna gå fram med isoleringen, som är lösull. Idag är glespanelen uppe i det lägre taket. Väggarna är inplastade och sedan spikas ytterligare en regel och en ny tunnare isolerskiva läggs mellan dem. Sedan blir det råspont och gips på väggarna. Ventilation skulle påbörjats idag, men så blev det inte.

I taket blir det en vit takpanel som kallas ”ruff, den kommer att finnas i hela huset. Det är en finsågad panel som kommer vitmålad och klar. Trots det krävs en strykning när snickarna har gjort sitt. Vi vill ha trä i väggar och tak. Enbart gips det hatar jag.

Bilden är från lunchrasten. I kväll var det sent och mörkt innan jag kom till bygget. Då hade glespanelen kommit upp i två sovrum. När glespanelen är uppe, kan elektrikerna börja sitt jobb. Nu väntar jag på installation av ventilation, uppe på vinden under veckan. Vid fönstren på gaveln har Birgitta och jag vårt sovrum. Vi får så lyxigt, att vi får en egen dusch och toalett, innanför vårt sovrum. (Första fönstret på höger sida) Våra gäster får också egen dusch och toalett.

Jag hade hoppats på att denna gaveln var klar idag. Men ikväll stod den orörd, trots att jag meddelat i helgen, att snickarna får sätta fasaden klart på väggen. I lördags bar jag fram det sista virket till detta, för att spara tid.

Jag ogillar verkligen, när mina snickare försvinner utan förvarning. I dag möttes jag bara av en praktiserande snickare på plats. Förste man var ute på byn. Ordinarie snickare är i ”Stockholm”!😩!

Att inte gaveln var klar tidigare, beror på att vi hade egna överläggningar, om att ev. lägga till ett inglasat uterum. Vi vill inte ha ett plasttak som missfärgas, utan takpannor som på övriga huset. Då var vi rädda för att det skulle bli mörkt på insidan. Nu har vi bestämt att boa in oss först och se. Hela huset är ju nästan som i en glasveranda. Vi gjuter en stor altan, för att ev bygga vidare på senare. Vi har fönsterdörrar till tre altaner, så det är bara att gå dit där det känns varmast.

Vi som bor i vår husbuss, märker nog av stormarna, regnet och naturen på ett helt annat sätt, än vad ni andra gör. Trots dryga sju tusen kg tryck med stödbenen mot asfalten, rör sig rosorna på bordet i sin vas, när stormvindarna tar i husbussen, trots att vi bor på en innergård med höga väggar runt om oss. En dag som denna är det bara att sitta inne och gilla läget. Stalpets Vattenfall har den största vårflod någonsin.

Katrineholms mossar, där Svartån rinner fram, står under vatten. Vad skönt säger vi, att grundvattnet är återställt. Vad skönt för oss som byggt hus i vinter, bara någon cm snö. Vad skönt att vi fått tak på allting utan regn. Vi har haft tur med vädret hela byggtiden. Inte ens en lördag har det regnat, utan att vi har kunnat städa rent ute.

Så här mycket att städa, har det aldrig varit innan. Mängders mängder av små träbitar, från all måttanpassning av fasadpanel och läckt. Till slut fick jag lägga mig på knä och fylla flera sopsäckar med bara småpluttar. Idag fick jag hjälp av min Birgitta att städa, och sedan kom Linus & pappa Niklas också.

Vi tog bort den ena virkeshögen efter den andra, samt vek ihop alla presenningar. Kvar blev en stapel med råspont, men den får de flytta med en lastmaskin till garagen.

Först när vi kom in, var golvet täckt av plastemballage och mineralull.

En av Birgitta´s starkaste sidor, är att städa och att hålla rent precis överallt. Så här fint var det när hon var klar.

Linus kräver sysselsättning hela tiden. Han fick med sig farsan och tur var det. Idag blev vi fyra städare som jobbade i lika många timmar. Så mycket städ, har det aldrig varit tidigare efter en vecka.

Det sista som sades i vårt tekniska samråd med Samhällsbyggnadsnämnden i kommunen var, jag vill att du monterar in ett par fönster på den stora garageväggen. Visst hade han rätt. De två fönstren lyser upp på den stora väggen.Är Herden hemma i stallet, lyser det vitt i fönstret.

Sedan i oktober månad har vi haft kablar liggandes i gruset över Framtidsvägen. Jag har chansat på, att det inte kommer en snöplog och kör sönder dem. Det har gått bra och nu är kablarna borta. Den grova elkabeln kom i dagen när jag avverkade skogen på vår tomt. Vi har haft inkopplad byggström på fel sida om Framtidsvägen. Som jag har väntat på E-on, idag kom de. Nu är kabeln inkopplad.

I det ena tomröret kommer kabeln in från gatan. I nästa tomrör skall strömmen dras in i vår lada. Nu ska jag ut och söka bland 118 olika elleverantörer, och jag få se vem jag väljer. Nu väntar jag bara på bergvärmepumpen, så vi kan smygstarta värmen i bottenplattorna.