Matts Torebring

För drygt ett år sedan blev vår markentreprenad klar och gräsmattan såddes. Ganska snart visade det sig att det bildades stora vattensamlingar ute på gräsmattan. Jag skrev om det på min blogg under våren, då det inte heller växte någonting. Jag möttes av lögner och undanflykter men till slut gjordes ett försök av entreprenören att rätta till ytan. Jag klagade igen då det inte räckte till!

Nu sista gången jag klagade, möttes jag av en total kovändning. Det är klart att vi skall rätta till det så att det blir bra. För tredje gången kom manskap, stora maskiner och ny matjord. Tack nu är jag nöjd och glad!

En ganska stor del av vår tomt är kommunal mark. I förgrunden syns tomtgränsen vid järnröret som sedan går rakt över gräsmattan i en ganska stor kil. Inte nog med detta, söder om vår gränsplantering är det ytterligare tre meter kommunal mark fram till sjövägen. Om jag inte med Tillsyningsnämndens goda löfte hade gjort fint även där hade vårt hus fått en yta full av sly. Nu bad jag entreprenören snygga till med ytterligare ett lass Ballast.

På vårt förra boende hade vi oftast massor av löv från grannarnas stora träd och skogen intill. Själva hade vi inga lövbärande träd, bara lite buskar. Under skogsavverkningen på nya tomten funderade jag starkt på, hur mycket löv kommer det att falla från alla träd som står kvar? Nu har alla löv fallit till marken eller blåst bort. Hur mycket löv fick vi in på vår tomt, praktiskt taget ingenting.

Inte heller dessa stora aspar har tappat sina löv på vår tomt. På vår stora entré och garageinfart av betong, skulle det kunna lagt sig drivor av löv, men inte ett löv har jag tagit bort.Vart har alla löv tagit vägen?

Efter att jag var lite trött och tung i huvudet när jag satt på kontoret, jobbade jag bara fram till lunch, sedan tog jag vår lilla lastbil och lastade upp några pallar med ved som jag sålt och körde ut i byn. Det var bättre än Alvedon för hjärnan att få komma ut i friska luften lite. Samtidigt har jag så ont i min högra höft, knäet och ända ned i smalbenet så jag kan inte ta ut några stora svängar minsann.

Nu två år efter flytten har jag bara tolv pallar med ved kvar av totalt drygt ett 30 tal från början som jag flyttade med mig, resten har jag sålt undan eller eldat upp. Min bedömning är att jag får rum med tio och absolut som mest tolv pallar i min bod. Detta är mitt sista av de tidigare ett 25 tal projekten under detta året. Det sista är så extremt smidigt så det bör gå ganska fort.

En trevlig helg framför brasan till er alla.

Förlåt alla kort på vårt hem som jag lägger ut på bloggen, men vi bor ju så fantastiskt bra och vackert så det är svårt att låta bli. Det blir bara så här vackert när solen skiner kl. 14 en söndagseftermiddag i mitten av oktober månad.

När jag tog en kort sovpaus vid kl. 2 i natt, tolv timmar senare efter det att vi hade gått ned till stranden på söndagseftermiddagen, då lyser månen upp hela gården. Jag var för trött att larma av, låsa upp, gå ut samt att det var -6 grader ute, så det blev ett kort inifrån vardagsrummet. Som det står i min Bibel i Jeremia 31:35: ”Solen skall lysa om dagen, månen och stjärnorna om natten….” Det stämmer fortfarande.

Jag vet att jag måste ta det lugnt nu i fortsättningen. Därför kommer jag till kontoret först strax före kl. åtta. Hade jag varit ute lite tidigare hade det varit mera vitt ute.

Inte nog med att jag kommer sent, jag går hem tidigt också. Vilka fantastiska eftermiddagar jag har haft att njuta av, även om jag ligger en stund på sängen när jag kommer hem. Nu är gräset frodigt och grönt efter det att gräsmattan toppades med ny jord och fick gödsel. Jag har låtit Toreman stå still i tre veckor nu, så att de nya gräsfröna har kunnat gro. Fortfarande finns en stor svacka som jag inte accepterar, men det möts vi om i morgon.

Men vad det kliar i fingrarna att få starta motorsågen, trots att det är en Huskvarna och gallra bort de minsta träden framför oss. Än en gång tack till Christer som röjde bort allt sly.