Ett bra julklappstips

1 12 2020
Den bästa vattenkokaren vi någonsin haft

När vi flyttade in på Framtidsvägen, stämde den förra Philips vattenkokaren som vi då hade, inte ihop med färgsättningen i vårt nya hem. Vi köpte en Eva Solo som var jättedyr. Jag tyckte det var ”Dinkey Toys” och lämnade tillbaka den på grund av flera orsaker. I stället köpte vi denna Bonamat vattenkokare. Den bästa vi någonsin haft. En sked honung på kvällen och inte för varmt vatten, temperaturen visas klart och tydligt. Fantastiskt bra. Dessutom så fint designad. Detta är verkligen ett julklappstips!

Här tillverkas den i Holland.

Jag har varit ett par gånger och hälsat på hos Bonamat här i Heerhugowaard, Holland. Jag började sälja Bonamat kaffebryggaren 1980. Under många år var vi stora kunder hos Bonamat. Idag köper vi de flesta större kaffemaskiner, även dessa från Holland. Bonamat har en nästan oslagbar kvalité på sina bryggare.





Som liten pojk fick jag stryk

30 11 2020
Järnvägsövergången i Aneby

Redan som sex, sjuåring fick jag rejält med stryk (om jag inte jobbade), till och med en avslagen tand, som träffat fel av pappas knölpåkar, när jag inte ville bära in den stora vedhögen in i vedskjulet. Ingen skugga över far & mor, de visste inte bättre. ”Dina rättigheter sitter i riset” sa mamma ofta. Jag fick helt klart för mycket stryk, dagens ungdom får inte ens lära sig lag och ordning.

Ni ser, vilken minst sagt pampig järnvägsövergång, i ordets rätta bemärkelse, som vi har i byn. Jag går över här, morgon och kväll på väg till jobbet. Det finns en hiss mot öster och en hiss mot väster. Den har jag åkt en gång, men vågar inte åka med den mera. Förr eller senare kommer jag säkert att fastna i den.

Glaset krossat till hissdörren

Det finns fyra dörrar till hissarna, två har mer eller mindre sönderslagna glasrutor. Flera dörrar är nedklottrade. Under minst tio dagar tjöt ett larm, någon hade saboterat hissknapparna. I går söndag gick Birgitta & jag över här. På hemvägen sa jag till Birgitta, testa hissen nu när jag är med. Det dröjde en bra stund innan hon kom upp, jag blev nästan rädd att hon satt fast i hissen. Det knäppte och knäppte, men hände först ingenting, sa Birgitta, när hon äntligen kom upp, där åker jag aldrig mera.

Varför har det blivit så här? Svenskarna är minsann inte Guds bästa barn de heller. Familjerna är trasiga. Vi har människor från andra miljöer, som kanske inte trivs här. Vi skulle kanske ha hjälpt dem på ett annat sätt. Få bryr sig hur de har det. Detta är naturligtvis en reaktion, en protest från ett gäng ungdomar, som inte har det bra. Själv är jag mycket vaksam på min väg till och från jobbet, jag känner mig inte trygg i dagens Sverige. Då är jag ändå en stor och stark person.





1:a Advent 2020

29 11 2020
1:a Advent på Framtidsvägen

Första Advent 2020 och första Advent för oss på Framtidsvägen. Förra Advent övervintrade vi i Husbussen. Det var riktigt skönt det också, efter allt det enorma slit med flytten, från vårt förra stora hus. (inte minst all ved 50 tim.)

Nu har vi fått det så fantastiskt bra. Bara öppna dörren till vår stora klädkammare, där finns arton adventsljusstakar, tomtar, julpynt och julgransbelysning. Granarna står på en hylla i förrådet ute på gården. Ingen timer behövs, allt styrs via astrour i varje vägguttag runt hela huset inne.

29 november 2019

Så här såg det ut 1:a Advent 2019. Vem kunde anna att allt skulle bli så bra.





Vackert på andra sidan ån

25 11 2020
Kvart i sju på morgonen och jag är på väg till jobbet.

Det är ett märkligt år, på många sätt i år. Dels detta tråkiga avståndstagande till varandra hela tiden, jättemånga har tidigt gjort fint i sina trädgårdar, sedan flera veckor tillkaka och för oss på jobbet har julen startat tidigt. Vi har aldrig någonsin haft den orderstock som vi har idag. Den är så stor att vi måste börja tacka nej. Det kommer inte att fungera annars.

Vi har inte hunnit julpynta än, jobbet tar det mesta av vår vakna tid. Nu har vi inte heller någon rutin på, var alla adventstakar skall stå, bara de två julgranarna 🌲 vet vi var de skall vara. Hoppas att vi får lite tid i helgen. Min kära hustru och vd, jobbar tvåskift nu. Själv jobbar jag mindre, men jag mår så bra ❤️, det bästa på länge. Detta är helt oroligt, 🙏 efter det jag har varit med om. Min tacksamhet 🙏 är enorm!





Inga oväntade besök längre

23 11 2020
En blomma från bästa vännerna.

Två av våra vänner har levt sina liv, mer eller mindre isolerade i sin sommarstuga, under nästan ett halvår. Så kändes det som en liten ljusning i Corona mörkret, för några veckor sedan och de vågade hälsa på oss, för första gången i vårt nya hem. Då var det mest knoppar på denna vackra orkidé, men nu står den i full blom.

Själva har vi, trots att vi är 70 + levt som normalt, frånsett att vi går inte ut och äter på restaurang, Birgitta handlar mat på udda tider och jag köper nog nästan allt jag behöver på nätet. Vi sitter på våra egna kontorsrum med glasväggar och har social kontakt, med alla våra medarbetare. Vi har öppnat upp mellan kök, matplats och konferensrum för att sprida ut oss på jobbet. Birgitta & jag sitter nog längst bort från alla andra.

Men visst är det tyst utan vänner som kommer och hälsar på. Visst saknar jag att åka ut en söndagseftermiddag och äta en bit god mat. Alla vet att vi värnar om familjen. Nu står hoppet till att vi kan fira jul tillsammans.

Hur kunde det bli så här illa? En enda liten tändsticka räcker till, för att starta en stor skogsbrand. Varför var vi inte mer observanta i början? Vi har lärt oss en tuff läxa! Vi skall vara rädda om varandra och sätta värde på livet. Efter min Sepsis för drygt fem vekor sedan, är jag mer tacksam över livet än någonsin tidigare.





På Spåret

22 11 2020
Vårt hem Framtidsvägen 3

Solen kom fram, det nya vita fjunet på ”gräsmattan” försvann på nolltid. Nu måste vi ge oss ut, sa jag och så blev det. Vi lämnar Framtidsvägen 3 och går upp mot Ekotopia…

Sett från Flisbyvägen

Vi passerar ett stycke på Flisbyvägen. Här ute på landet bor vi i största möjliga trivsamhet.

På spåret

Vi går vidare upp över Aneby Gårds gärden och kommer fram alla motionsspåren. Här passerar vi en liten bit av Gula Femman (5 km lätt terräng)

Hemma igen sett från sovrummet.

Efter drygt en timma är vi hemma igen. Till och med Birgitta tyckte det var riktigt skönt att gå. Hon måste ha fått massor av ny energi, genom vårt nya fantastiska hem. Nästa gång har Birgitta lovat att följa med på Gula Femman, plus ett par km innan den börjar. Det blir nästan en mil totalt.





Farfar kom och hjälp mig…

21 11 2020
Linus fiskebåt på andra sidan badviken.

Det var förra lördagskvällen, klockan var efter sjutton tiden på kvällen. Då ringde Linus… Farfar kom och hjälp oss, vi får inte upp båten. Jag vill så gärna, men inte nu i mörker och regn. Jag kommer lördag morgon när det ljusnat och så blev det. För att komma till andra sidan av vår badvik, måste man köra runt ett bra stycke, genom en kolsvart skogsdunge, det blåser, det regnar och är kallt ute.

Idag var jag där en stund före Linus & Niklas. Jag försökte tippa upp båten, för att tömma den på vatten, var på en av stövlarna fylldes med vatten. Birgitta hämtade ett nytt par torra stövlar och strumpor. Linus har inte köpt en båtkärra än, men det ska han göra. Linus plastbåt är astung och vi släpade den ett femtontal meter, två meter i taget, tills vi kunde lasta upp den på vår lastbil. Nu ligger den i tryggt förvar hemma på Linus gård.

Sluss för småbåtar mellan Anebysjön och Svartån

Det är många boende ut efter Svartån, som jag skrev om för ett par dagar sedan, som har sin båt liggande i Svartån. Här kan de slussa upp båten från den lägre Svartånivån upp till Anebysjön.





Dags att slakta julgrisen

18 11 2020
Detta minns jag alltför väl. Lånad bild från nätet.

I november månad, kanske till och med i början december. Jag minns hur grisen drogs ut ur svinstian, med ett rep om trynet, ut på ladugårdsplan. Slaktaren som hjälpte till, höll i slaktmasken och pappa slog till med klubban, så att en lång sprint slogs in i hjärnan på grisen och bedövade den.

Jag var med en gång, det räckte för mig, jag minns grisens skrik. När det var dags nästa gång, gick jag till skogen.

Nu ligger Serrano skinkan på vårt lager

Många av oss har gott på marknaderna ute i Europa och sett alla dessa Serrano skinkor hänga ute i full sommarvärme. Jag skulle aldrig köpa en sådan idag. Den skulle säkert bli grön, innan vi konsumerat den, vi är ju Birgitta & jag och äter det mesta på jobbet. Nu kan du beställa den från oss på Torebrings.

Mamma & pappa gjorde samma sak, fast inte vid jul, då blev det julskinka, utan till sommaren. De lämnade in skinkan för rökning och sedan hängdes den upp ute i en bod, också där i full sommarvärme. Mamma skar av skinkan och bräckte den i stekpannan och serverade med spenat från egna grönsakslandet.





Herden är på sin bästa plats

17 11 2020
HERDEN i sitt vardagsrum. Lillbilen står i förgrunden, men just nu ute.

I snart tjugotvå år har vi åkt husbil, men aldrig tidigare varit i närheten av den lyx vi har idag. Garaget har golvvärme, el, färskvatten, avlopp, tömma svart- & gråvatten, samt lasta inne under tak i värme. Vår första Bürstner 532-2, rullade vi in ett par vintrar i en lagård, vid en skitig grusväg i Askeryd, strax utanför Aneby. Hur roligt var det?

Sedan bytte vi till en Bürstner 635, men tröttnade snart på den, för vi ville ha riktig golvvärme. Jag minns inte om vi ställde in den under vintern. Vår första Kabe, var på den tiden en riktigt bra husbil. Nu blev det aldrig mer aktuellt att ställa in den på vintern. Vi börja åka året runt… och Europa runt.

En röd nål för övernattning

Vår Europa karta med en röd nål för varje övernattning. Det ljuger naturligtvis lite. Vi övernattade på samma plats 80- 90 nätter i Italien, år efter år, till dess att jag tröttnade på deras wifi. Tavlan hänger i entrén i vårt nya hem och beskådas av alla som hälsar på oss. En tavla över 20 år av rika minnen. I vänstra hört upptill på kartan, inflikat alla Les Castel Campingarna i Frankrike, som vi älskat att besöka.

Temperaturkontroller inne och ute.

Den övre visar temperatur inne och ute samt regnmängden denna månaden. Den nedre termometern visar innetemperaturen inne i vårt hus, samt temperaturen ute i garaget.

Det som verkligen förvånat mig är, att det tagit ända tills nu, att komma ned i nästan samma temperatur inne som ute. Just nu + 9,6 grader i luften ute och inne i garaget 11,3. Detta är den lägsta temperatur sedan försommaren. Vår termostat står på knappt + 10 grader. HERDEN har det ombonat och bra.





Som i riksdagen, motionera mera!

16 11 2020
På väg hem från kontoret vid halv fem tiden.

Nu är det riktigt tuffa dagar på jobbet, order, telefonsamtalen och mejlen strömmar in. Vi har tagit in tio personer extra nu fram till jul. Många restauranger ställer in sina julbord och företagen skickar i stället juImat hem till de anställda. I år är våra Tomtelådor & Tomtesäckar mer populära än någonsin. http://www.torebrings.se/jul

Min promenadväg när det mörknat.

Inför min operation har jag fått rådet, att motionera mera och att ha kroppen i god kondition. Gissa mera… ”Gå ned i vikt”! I morgon kommer jag att gå både bort och hem från jobbet, det blir bara knappt en halvmil om dagen. Jag ser verkligen fram emot det.








%d bloggare gillar detta: