Kö ut på gatan

5 04 2020
Lennarts Konditori i Eksjö

Under alla år som vi rest sommartid i Sydeuropa, har jag gått till brödbutiken och köpt frukostbröd på morgonen. Rakt in i butiken, pekat ut vad jag vill ha och sedan gått hem. Så när första dagarna i juli kommer, har det ofta varit en lång kö ut på gatan. Nu är det dags att vi åker hem, har jag alltid sagt då.

Idag fick vi uppleva samma sak i Eksjö. Efter att ha hjälpt Niklas familj, med att ställa upp husvagnen på Eksjö Camping, sa jag till Birgitta. ”Nu är jag sugen på en tårta”. Hos Lennarts var det kö ut på gatan. Det visade sig att antalet kunder i butiken, var begränsat till fyra personer samtidigt.

Vi skulle naturligtvis rest någonstans i påsk. Vi stannar hemma. Har ”Stefan” sagt så, då lyder vi. Vi har bestämt oss för att bo där vi bor, vi har det så bra här. I stället tar vi lillbilen och gör utflykter. Om någon månad drygt kanske vi flyttar in.

Ibland blir jag sugen på en tårta

Det talas så mycket om 70 + som Birgitta & jag, trots allt räknas till. Vi jobbar, vi sitter på våra enskilda kontor, utan att möta människor utifrån och vi håller avstånd.. Vi är extremt försiktiga, vi tvättar oss noggrant, vi spritar händerna många gånger om dagen. Vi tror att livet på landet är enklare att leva än i stan.

Det finns inga ord som räcker till, för att skriva om den kris som vi alla upplever just nu. Alla personliga tragedier, saknaden av vänner som lämnar oss, arbetslöshet, ekonomiska bekymmer, listan är hur lång som helst. Ingen vet hur länge det varar, den som säger något annat ljuger, uttryckte någon. Trots all sorg och smärta, föds det positiva händelser i detta. Alla som kan, vill hjälpa till med något. Några kyrkoherdar intervjuades på radio och de sa samma sak. Vi ringer upp våra äldre för att höra hur de mår. Nu måste vi alla bry oss och ta vara på varandra.





På andra sidan Anebysjön

29 03 2020
Gården Rya

För nästan 50 år sedan flyttade vi till gården Rya, tre km utanför Aneby. När jag slutade min sista anställning som skogsarbetare, var jag anställd på Bordsjö Fideikommiss. Då hyrde vi en villa av arbetsgivaren som låg på Storgatan i Aneby. I samband med att jag slutade, lämnade vi även villan på Storgatan.

Även på den tiden hände det mycket. Jag utbildade mig till busschaufför, men fick jobb att köra tradare, Niklas föddes och vi började bygga vår första villa. I denna röra, hyrde vi lägenheten på andra våningen, i stora huset till höger. Vår hyresvärd bodde på undervåningen. Ofta kom han in i lägenheten utan att knacka, för känna på elementen om de var varma!

Nu femtio år senare, är vi på väg tillbaka till Anebysjön, fast på andra sidan.





På andra sidan Framtidsvägen

20 03 2020
Landstingsbakelser

Jag har för avsikt att skapa lite produkt feeling, kring vissa varusegment på jobbet. Jag hade beställt solsken och möte med gode vännen Larz, för att ta lite produktbilder. Vi åker bort till vårt nya hem, sa jag. I den gamla strandlinjen på Anebysjön sedan 1860, ligger massor av mossbeklädda stenar, inne bland urgamla träd.

Förmiddagssolen skapade inte rätt bakgrund och ljus, men efter en tallrik ärtsoppa med pannkakor och sylt, gjorde vi om alltsammans. Då var både Larz och jag lite smått lyriska över resultatet. När jag började mitt företagande 1976, kallades skorporna för Landstingsbakelser. Kanske är det så än idag?

Vrigstad Hemost

Larz tog hundra tals bilder, på kaffe, ost, frallor, godis, glas, porslin och drycker. Bilderna är tagna knappa tjugo meter från vårt nya hem. Detta var bara två av alla bilder. Själv älskar jag skorpor, gärna med marmelad, ost eller Kalles kaviar, tillsammans med en liter kall mjölk eller te.





Biffstek med lök & nätet

15 03 2020
Biffstek med lök

I fredags skulle vi åkt och tittat på platsgjuten betong i Tranås. Efter det enorma snöfallet, ställde vi in resan. Idag åkte vi och till vår stora häpnad, tog snön slut strax utanför Aneby. Lite god mat smakar bra efter detta. På en söndag i Tranås, finns inte många matställen att välja på. Öppet var det i alla fall på Golden Thai. Men vad gott det var, till och med riset, som kom in i en stor gryta, var extra gott.

Törs man skriva att vi äter gott varje helg? Det finns någon som inte mår bra av, att vi har det bra. I mitt förra inlägg, beskrev jag med den största tacksamhet och ödmjukhet, hur bra vi kommer att få bo. Jag blev anklagad för att vara snåljåp, som städar själv på bygget. Jag var dessutom (enligt inlägget) i vägen för hantverkarna, trots att jag städar när de gått hem. Resten vill jag inte citera av inlägget.

Bloggen är min egen lilla avkoppling och jag tycker det är så himla roligt att skriva. Tack alla Go Vänner som läser och skriver positiva kommentarer. Själv har jag bestämt på sista tiden, kan jag inte skriva positivt, ska jag vara tyst, dock med undantag för den förda politiken i vårt land.





Vi har det oförskämt bra

1 03 2020
Vi tömmer grå- & svartvatten

Nu har det gått fyra veckor igen och varningslampan för svartvattnet tänds, när jag tar upp stödbenen. Vi bara rullar ut utanför grinderna, fram till nya kontoret. Där har har vi den egna tömningen för svartvatten. Färskvatten har vi på väggen intill. Färskvatten har vi också nere på på gården där vi parkerat..

Innanför kontorsväggarna har vi tre kontorsrum, fyllda med våra möbler. I det fjärde kontoret, har vi alla våra kläder hängande. Där har Birgitta även all klädvård. En trappa ned, har vi ett rum fyllt med alla trädgårdsinventarier. Där har vi även två pallar med glas & porslin, med mera. Som jag skrivit tidigare, har vi dusch, toaletter, tvättmaskin och ett helt varuhus med mat & dryck intill oss.

Som det inte vore nog med detta, har vi lillbilen parkerad i en carport, som inte används just nu till företagets bilar. Dessutom har jag 30 SJ pallar med ved, under tak på gården. Vi har fått möjligheten att bygga en fin lada på vår drömtomt. Vi har kunnat bygga under hela vintern, utan att begränsas av snö och kyla. Vi är så enormt tacksamma!

Vi äter en Slottsbuffé på Gyllene Uttern

Så gott som varje vecka har vi åkt ut någonstans. Vi måste komma bort från jobbet lite. Idag åt vi en Slottsbuffé på Gyllene Uttern, Gränna. Själv har jag blockerat hela den första tallriken med sill & potatis. Vi har alltid fått fönsterbord och kan njuta av både mat och utsikt.

Under snart fem månader, har vi bott så här. Som mest kan det bli tre månader till. Kanske blir det två till tre månader till, bara vi hinner flytta in före vår semester i juni månad. Det går ingen nöd på oss.





Vi bygger på Aneby Gård

29 02 2020
I mitten av bilden skymtar vår nya lada

Säkert har jag skrivit detta innan. Vilken förmån att få bosätta sig ute på landet och på Aneby Gård, bara fem hundra meter söder om samhället. Vi behöver inte längre fara på den tråkiga och ogästvänliga Storgatan i Aneby, mer än i enstaka nödfall. Ska vi åka norr eller söder över, kör vi till 32:an i Bredestad. Till Nässjö och Jönköping har vi raka spåret. Själv skulle jag vilja handla nästan allt på City Gross i Jönköping. Då slipper vi Storgatan ännu mera. Till jobbet har vi en fin cykelbana hela vägen.

På bilden syns ett av Aneby Gårds gärden. Dessa kan jag snedda över, för att komma till vägen, upp till motionsspåren. Skulle vi bli orkeslösa, kan vi glida fram i en båt på Svartån, ända ned till centrum. Här under träden finns Jönköpings läns mest intressanta arkeologiska område.

Bakom träden längst ut till höger i bild, ligger den tomt som vi först skulle bygga på. Att vi fick vår egentliga tomt som vi bygger på, var den Högstes ledning. Nu är alla fem tomterna borttagna från försäljning, trots utförda VA arbeten och el installationer. I den lilla ådra av bonde som finns i mig, hoppas jag, att det aldrig blir byggnation på bördiga åkermarken utanför.

Birgitta städar tvättstugan

Varken Birgitta eller jag tål dammet av isoleringen. Så det gäller att ha munskydd på sig. Nu gäller det att vara rädd om dem, de är tydligen slutsålda på alla apotek. Nu är det sopat och även dammsugt på vissa ställen på bygget. Nästan oigenkännligt. Denna helgen var det omåttligt mycket byggavfall att ta han om.

I går -12 grader, idag smälter snön

Förlåt att jag skryter med vår husbuss och lägger in samma bild som för någon dag sedan. Vi har nu bott i husbussen sedan mitten av oktober. Varje dag har vi haft + 23,5 grader i bussen. Igår blev jag ännu mera imponerad, -12 grader ute och fortfarande + 23,5 inne. Gasolpannan har vi inte haft i drift sedan förra våren då vi fricampade. Vi behöver bara elsladden påkopplad på 3 kw, det räcker. Hela golvet är varmt, inte fläckvis som vi hade tidigare.





Kompledigt på fredag?

25 02 2020
Runt 10- 15 cm snö idag

Det kommer mejl efter mejl till mig, kan jag få kompledigt? En eftermiddag var jag ganska trött och sliten, så jag var tvungen att testa hur man gör då. Kompledigt alltså! Jag har jobbat med ett mega projekt, som har krävt 100 % koncentration, totalt kommer hela jobbet att ta sex- sju veckor non stop. Nu har jag bara kanske fyra, dagar till, innan jag är klar.

Nu måste vi åka till Kosta Outlet till helgen tänkte jag och koppla av lite. Jag behöver handla lite snygg kläder till jobbet. Inget är naturligare än att ta husbussen. Men jag kan ju inte ha vädret på min sida varje gång. I vinter har jag inte lagt på vinterdäcken, men det hade säkert gått bra ändå. Men nej tack, det får vara med tanke på allt salt. Herden får vara hemma.

Bygget rullar vidare…

Väggarna är upp till vårt egna badrum

Här skall jag stå och duscha, som jag stod ute i det fria, bara titta på kossorna genom fönstret, ingen insyn, om man inte kryper runt huset förstås. Utsikt är bättre än insyn. (Birgitta vill nog ha en lamellgardin). Till och med karmen till skjutdörren är på plats.

Väggen bakom köksskåpen är uppe.

Alla innerväggar är uppe nu. En snickare står och jobbar i tvättstugan, i direkt anslutning till köket.








%d bloggare gillar detta: