Matts Torebring

Parkeringshus i city Jönköping.

Niklas och jag var under tisdagen inbjudna till vår organisation, Svensk Handel, som finns på Skolgatan, mitt i city av Jönköping. Det handlade om den nya datalag, om lagring av personuppgifter, som träder i kraft om knappt ett år. Det är ett gigantiskt arbete som ligger framför. Ett storföretag beräknade kostnaden till närmare 200 000 kr per anställd.

Men det var ju parkeringshus, jag skulle skriva om. Jag undviker dem om det bara går! På gatan fanns bara 2 timmars parkering och det räckte inte. Denna gången hittade vi plats först på våning 9. Övergången mellan våningarna var jättekort och brant, nästan otäckt att köra upp.

Parkeringsautomaten på våning 9 var ur funktion, på våning 8 tog automaten bara mynt och våning 7 funkade med kort. Finns det två parkeringshus som har samma betalsystem? Ibland hämta en biljett, ibland betala med kort, ibland med mynt, ibland betala i en central automat.

Minns ni min Göteborgshistoria, utspelad i ett parkeringshus?

För ett antal år sedan fick Birgitta & jag en fribiljett till Bingolotto. Vi satt på första parkett och fick höra av alla, att vi varit med i TV. Vi tog in på ett hotell i Nordstan och parkerade bilen i parkeringshuset där. På lördagskvällen gick vi några kvarter bort och åt god mat. På söndagsmorgonen lämnade jag Birgitta (samt även GPS´en) i hotellreceptionen för att gå och hämta bilen.

Jag kom till dörren till parkeringshuset, men hittade inte mitt Bankkort. Det var borta! Var var vi senast? Jo på restaurangen några kvarter bort. Fort som ögat dit. Jo det var öppet! Har ni ett Bankkort som det står Matts Torebring på? Ett leende och en rolig grimas, jo det hade de. Fort tillbaka till parkeringshuset, jag kom in och kunde köra ut bilen. Vad jag inte visste, var att jag måste välja rätt fil inne i parkeringshuset.

När jag förstod hur illa det var, hade jag kört över Göta Älvsbron. Att sedan hitta en väg tillbaka, var inte enkelt. Efter många svängar hit och dit, parkerade jag vid Restaurang Trädgården. Jag andades ut i en parkeringsficka. Tog upp min telefon och ringde Taxi. De bara skrattade åt mig. KOM, sa jag, jag betalar vad det kostar, bara ni lotsar mig till hotellet där min fru väntar. När jag till slut efter detta långa äventyr, parkerar utanför hotellet, kommer Birgitta och säger med all rätt, ”Var i all sina dagar har du varit?”

Vi besökte vår husbilshandlares tillbehörsbutik i söndags, för att köpa påsar till vår förbränningstoalett i nya husbilen. Idag fick jag besked, att tillbehörsbutiken tar hem Cinderella påsarna, men bara på beställning. Vi kan inte konkurrera med näthandeln!

En prissättning som denna gör att förtroendet för Kama Fritid minskar väsentligt.  När jag kom hem, tog det mindre än två minuter, att hitta påsarna på nätet via Prisjakt. Jag beställde tre förpackningar när vi ändå är på gång. Se prisskillnaden: Hos Kama Fritid 1250:-, hos Bad & Värme 495:- för samma produkt. Ps. En påse/ 1 kr för varje toalettbesök.

Vår bankman på jobbet ringde mig i eftermiddag. ”Jag ville ringa dig, så du slipper läsa i det tidningen och tala om, att vi lägger ned vårt bankkontor i Tranås”. För oss gäller Nordea kontoret i Jönköping, sedan flera år tillbaka. Visst, vi har företag och mängder med transaktioner. Men när var vi på banken senast, det minns jag inte. Det måste ha varit många år sedan. Jag föreställer mig ändå att det behövs ett bankkontor. När kortet fastnat i en kortautomat, vart vänder man sig då? När det inte gick att ta ut pengar med kortet i Italien?  Då kunde jag gå in på banken.

I vår lilla, lilla kommun har vi haft bankkontor i Frinnaryd, Hullaryd, samt tre bankkontor i centrum av Aneby. Självklart var det alldeles för mycket. Nu finns en bank kvar. Men Tranås är ju lite större än Aneby, behövs det ingen bank där heller?