Stora & starka som vi är, både Birgitta & jag, satte vi oss ned för att gråta i husbilen idag. Det blev ingen vila vid lugna vatten!
Ställplats Femöre Oxelösund. Texten på dörrarna stämmer inte idag.
Vår HERDEN (Kabe) låter oss inte få vila och ha avkoppling. Vi hade problem med värmen förra helgen i Gränna. Det blev inte varmt trots 3 kw och gasolpannan på. Denna helgen blev det katastrofalt! Visst blåste det otroligt kallt från Östersjön, vi såg innetemperaturen sjunka. Pannan startade bara ett fåtal gånger, men ingen värme kom.
Vid 14 grader gick vi för att sova. Vi vaknade vid 6- tiden på morgonen, av att det var kallt, riktigt kallt, bara +7 grader. Jag gav mig ut i bara morgonrocken, i bitande kalla vindar från havet. Jag tömde hela garaget på bord, stolar, grill, cyklar med mera, för att komma åt en väl undangömd elfläkt.
Jag startade fläkten på 2 kw och sänkte elpannan till 1 kw. Vi har även elvakt på. Efter en stund blev det helt tyst. Vi hade 220 v in i kontrollpanelen, men inte en enda sak, mer än markisen fungerade. Jalusiet fram i vindrutan, som är eldrivet, var som tur var inte nere, då vi använde det ”trasiga vintertäcket” i stället. Om jalusiet varit nere, skulle jag fått klippa bort det då, eller slita sönder det? Jag vet inte!
Vad skulle vi ta oss till? Under +10 grader, smakar det att äta frukost då? Nej! Vi hade betalat för fyra nätter, kunde vi stanna kvar? Nej! Vi fick pengar tillbaka för tre nätter. Tack! Vi hade bokat påskbuffé tillsammans med dottern och hennes familj på påskafton. Kunde vi stanna kvar? Nej, vi fick avboka.
Påskpresenterna till barnbarnen fick följa med hem. Är det konstigt att vi satte oss ned för att gråta, både Birgitta & jag? Nej! Kunde vi åkt upp till Enskede och hälsat på familjen? Nej! Då kunde bilen stått och frusit sönder på någonting under natten, innan vi hunnit tömma bilen på allt.
Kökslådorna låser sig automatiskt när bilen startar, men inte nu!
Var finns det sunda förnuftet någonstans? Nej! Jag tror inte att det finns. Allt skall var motordrivet, det mesta skall vara uppkopplat mot nätet. Vem får lida när vi blir strandsatta? Vi konsumenter! Under 450 mil har vi tvingats till att göra fyra verkstadsbesök, bara för att byta säkringar. Är det rimligt? Nej! En vanlig privatperson kan inte byta dem, så komplicerat är det. Jag har i alla fall tiggt till mig ett kopplingsschema. (Som är unikt för varje bil)
Detta är en bil för över två miljoner. För att kunna köra hem idag, måste jag låsa fast kökslådorna med gummistroppar, annars hade de farit i golvet i första kurvan. Är det genomtänkt? Nej! Kökslådorna låses när motorn startar, men inte idag. Gråvattnet måste pumpas ut, men det gick inte idag. I stället måste jag ned nästan en meter under sängarna, för att tappa ut det manuellt. Är det genomtänkt? Nej! En säkring gick, när jag skulle ladda min Macbook. Vad som är sönder mer vet jag inte.
Det talas om att det inte går att byta värmepannan, utan att såga hål i golvet? Det kan väl inte vara sant? Det hoppas jag inte i alla fall. Jag kommer inte att tillåta detta på vår bil.
Under hela denna resan, har Peter Carenbom, före detta vd på Kabe, kontaktat mig ett otal gånger. Han har verkligen visat sin goda vilja. Men båda har vi stått maktlösa. Även konsern vd, har beklagat sig, i mejl och ställer personal för att lösa det, så snart helgen är över.
Vi får vara glada att vi lever, allt kunde ha varit ännu värre. Nu handlar det om god vilja och nya tekniska lösningar från Kabes sida, för att rätta till det. Jag räknar med att Kabe hämtar bilen under veckan. Jag vill åka Kabe 910, men jag kräver en ELCENTRAL, med alla säkringar på ett ställe. Denna röra med sex olika oåtkomliga ”noder” går jag inte på. Vem tror att vi törs lämna landet i sommar efter detta? Ingen!
Vi har ett Blaupunkt Multimedia system som standard i bilen. Det är gjort för att spela musik på, inte för att navigera. Det går att skriva ett helt kapitel klagovisor om detta också.
Uppe på allt detta, har vi en motor, som inte orkar med denna tunga bil.
_______
Som jag längtat efter fyra dagar påskledigt, efter allt slit, och så blev det så här. Visst har man rätt att gråta.
