Matts Torebring

Kommer världen att se annorlunda ut, när vi vaknar upp till liv igen? Är det rätt att vi importerar mängders, mängder av produkter från bl. a. slutna diktaturer? På köpet har vi fått ett virus, som säkert kunde ha stoppats i tid, om det inte uppstått i en tillsluten regim. Är den globala världen positiv? Jag önskar istället att vi blir svenskare efter detta.

Vår största leverantör sa upp sitt avtal med Torebrings i mitten av november. Detta trots mer än 30 års samarbete. Man gjorde detta för att företaget skulle ha, en ”global plattform i 100 olika länder”. Där passade vi inte in och tre personer miste sin anställning hos oss. Deras produkter tillverkas i 23 olika lågkostnadsländer. Trots att vi bara beställde det absolut bästa, var verkligheten ofta en annan i leveransen.

Detta lilla caféset ovan, beställde jag från Trademax, till att ha på vår lilla altan utanför sovrummet, som jag skrivit om tidigare. Trots att det står Hillerstorp på förpackningarna, förstår jag att det inte kan tillverkas i Hillerstorp, på grund av det låga priset. Det kom hem i veckan och idag skulle jag skruva ihop det.

Det var en hel del pyssel att emballera av och skruva samman. När jag är klar med bordet, ser jag att kantlisten runtom glasskivan, fått en rejäl smäll. (inget konstigt med det, en normal transportskada). Jag börjar syna det noga och upptäcker att det känns som att bordet släpats över en grusplan. Bäst jag kollar stolarna noga också. Då saknas det färg på flera ställen på stolsbenen. Jag skrev till Trademax, att jag vill inte ens betala 10:- för detta.

Vid ett annat tillfälle köpte jag ett antal adventsstakar från Markslöjd. Dessa höll inte att skruva ihop, så bristfälliga var de. Jag fick nya och mycket dyrare som ersättning. Mitt förtroende för ett gammalt känt varumärke finns inte kvar, nu även Hillerstorp. Jag vill trots allt understryka, det kommer massor av bra produkter också, men detta var ett stort bottennapp.

75 meter från vår husbilsparkering står denna tradare. Den backade in här långfredags förmiddag och när jag skriver, är det annandag påsk. Det är inget nytt, alla vet vi om det, alla tradarchaufförer som övernattar i sina lastbilshytter. Oftast med motorn igång, under dygnets alla timmar för att få värme i hytten.

Det ironiska i detta fallet är, att snett över gatan, 25 meter bort, har vi ett helt nybyggt Blåljushus, innehållande Räddningstjänst, Ambulans och ett nybyggt Poliskontor. Aneby kommun har dessutom begränsad tomgångskörning, under max en minut. Nu har denna tradare stått parkerad här i 72 timmar. Största delen av den tiden har motorn gått på 800 varv (Varvtalet från min tid bakom ratten)

Jag har sovit många hundratals nätter på samma sätt, men aldrig mer en natt på samma plats. Jag minns, att när jag vaknade på morgonen, hur jag kväljdes av alla dieselavgaser i halsen. Detta var 1971 och några år framåt. Att det idag, femtio år senare, går till på samma sätt, är för mig overkligt. Detta är en tradare från ”andra sidan sjön”. Jag kan inte föreställa mig, att en svensk tradare i dag är lika illa utrustad? Ge mig gärna ett svar. Vi har på jobbet nio servicebilar, alla är utrustade med dieselvärmare.

När jag gick på Norrland, var det i alla fall enkelt att hålla sig ren. Så snart jag såg ett öppet vatten, kunde jag tvätta mig. Dusch var högst ovanligt på den tiden. Jag har mött chaufförer, där vi varit tvungna att vädra lokaler, när de varit inne, detta på grund av bristande hygien.

Vi som bor i vår husbuss, märker nog av stormarna, regnet och naturen på ett helt annat sätt, än vad ni andra gör. Trots dryga sju tusen kg tryck med stödbenen mot asfalten, rör sig rosorna på bordet i sin vas, när stormvindarna tar i husbussen, trots att vi bor på en innergård med höga väggar runt om oss. En dag som denna är det bara att sitta inne och gilla läget. Stalpets Vattenfall har den största vårflod någonsin.

Katrineholms mossar, där Svartån rinner fram, står under vatten. Vad skönt säger vi, att grundvattnet är återställt. Vad skönt för oss som byggt hus i vinter, bara någon cm snö. Vad skönt att vi fått tak på allting utan regn. Vi har haft tur med vädret hela byggtiden. Inte ens en lördag har det regnat, utan att vi har kunnat städa rent ute.

Nu är det nog inte många av er yngre läsare, som vet vad jag menar med Nyårsnyet. Ofta talade pappa om värk i sina leder och lade till, ”kommer all den snö ned, som jag har i ryggen, då blir det metervis. Nyårshelger minns jag med fasa, storm, massor av snö, omöjligt att hållas vägen öppen med dåtidens redskap

När jag går tunt knuten in på kontoret, har jag sett den lilla månskäran högt över lagertaken. Den tittade pappa också på, Nyårsnyet. Idag behöver vi inte tänka på snöröjning, det ligger ute på entreprenad, till dem som har maskiner för detta. Av stormarna minns jag nog ”Luciastormen” mest. Bondepraktikan har jag varit ägare till, kanske lämpligt att köpa den nu, när vi flyttar värmare naturen.