Klockan var 00.05 när jag vaknade natten till onsdagen. Jag hade en djävulsk värk i magen. Efter en stund började jag kräkas och det fortsatte i fem hela timmar. Naturligtvis var magen i olag och jag satt långa stunder på toaletten. När jag tog mig ur sängen vid åtta tiden visade vågen att jag gått ned två kg i vikt under natten. Kanske har jag ätit några Bubs godis med utgånget datum. Det borde inte ge denna effekt. Att kräkas i flera timmar har jag bara gjort under långa båtturer i hårt väder.

Jag har sovit mest hela dagen och inte ens öppnat datorn. Jag tyckte att mitt mått var fullt av prövningar nu. Jag satt i min ensamhet och grät i eftermiddag när jag vaknade. Jag har fortfarande ont i magen. Hoppas att det släpper efter ett glas Gammeldansk som Birgitta köpt till mig.

Så här trevligt kök och väntrum har David Larsson till sin mottagning i ett av de gamla husen i Eksjö. Här kan man verkligen sitta och fantisera om svunna tider medan man väntar på sin tur.

Jag var hos leg. Naprapat David Larsson Eksjö för en vecka sedan. Idag var det dags för återbesök och en ny behandling. David frågade mig om jag blivit bättre? förr tvärtom svarade jag. Idag hittade David den ömma punkten i muskeln. Det var nästan att jag reste mig upp på bänken under behandlingen, så ont gjorde det. Nu ska jag fortsätta att träna hemma också och sedan ska jag komma tillbaka igen om en vecka.

Vi får vara innerligt glada för att det har regnat de sista dagarna och att det inte varit snö som fallit ned. Nu känns det som dyngsurt ute och det är säkert bra för grundvattennivån.

Inne har vi tagit det i piano idag. Birgitta hade ett stort svart piano när vi gifte oss för drygt 50 år sedan och Oj vad tungt det var. Ganska snart köpte vi som relativt nygifta ett Baumgardt piano tillverkat i Linköping. Detta är kvalité sa pianostämmaren. Nu sista åren har vi inte vårdat det med en stämning som bör göras vart annat år. Vi flyttade och inackorderade piano och övriga möbler under nästan ett helt år, under tiden som vi byggde hus. Efter nära två timmar var det rätta toner igen.

Birgitta har spelat sedan 6- 7 årsåldern och spelat offentligt i kyrkan, i stort sett varje söndag under 50 år sedan 11 års åldern. Jag hade kanske tänkt att ge Birgitta ett digitalpiano, men då säger pianostämmaren, att många lämnar dem idag och går tillbaka till ett piano som detta. Nu kan Birgitta spela igen utan att skämmas för felaktiga toner och jag hör också att nu är det rätta toner.

Att komma till Naprapat David Larsson i Eksjö, som jag gjort några gånger tidigare i livet är mycket speciellt. De gamla trädörrarna är extremt låga, de hänger på lite och man får dra till lite som i en gammal dörr till en utomhusbod på 50- 60 talet. Först kommer man in i ett mycket litet kök som bara ger plats för en stor spiskupa, en järnspis, en vattenkran och en liten träsoffa. Här skulle det vara roligt att veta ”vad som sitter i väggarna.”

Inne i ”Vardagsrummet” är det mycket lågt till tak och med de kraftiga bjälkarna i taket, där har David sin behandlingsbänk. David är en mycket kunnig och inte minst trevlig person. ”Jag kommer ihåg när du var hos mig senast, det var nog 14- 15 år sedan, då hade du samma problem som nu fast nu är det betydligt värre, hur var det nu har du sålt ditt hus?”

David säger samma sak som tidigare läkare sagt: ”Du har inga fel i höften, det är dina muskler som är överansträngda och det ska jag hjälpa dig med.” Vilket glädjebesked!

Jag har gått extremt mycket de sista åren, oftast 5 km om dagen eller bara hälften. Efter min prostataoperation fick jag inte cykla på fem månader utan då gick jag. Nu är det tvärtom, nu får jag cykla men inte gå på ett tag.

Naprapati

Som naprapat behandlar man både muskler och leder för att nå en god rörlighet och funktion, vilket ger kroppen förutsättningar för att kunna fungera så bra som möjligt. 

Naprapatbehandlingen sker med händerna och flera manuella behandlingsmetoder används. Oftast kombineras ledspecifika behandlingstekniker som manipulation och mobilisering med mjukdelsbehandling som massage, stretching och elektroterapi. 

En specifik och hög kompetens inom naprapatisk manuell terapi som kombineras med goda kunskaper inom ortopedisk och annan konventionell medicin är själva kärnan inom naprapatin. Naprapatin präglas av ett helhetstänkande där undersökningsmetodiken och diagnosställandet är inriktat mot att finna orsaken till besvären.

Alla har vi levt länge nog nu med pandemin i minnet, sitta för oss själva, vara isolerade och nu äntligen få börja träffas igen. Visst är det underbart att få börja vara en normal människa igen. Vi hade en riktig gofika tillsammans med vänner som kom efter jobbet och hälsade på oss. Tack vänner för besök och de fina blommorna.

I morgon hade jag planerat att köra ett lass med ved. Så kom Birgitta med det genialiska förslaget att åka på husbilsmässa i A Hallen på Elmia i stället. Så är vi friska åker vi dit. Smaka på Camping!

En bukett höstblommor till er alla och trevlig helg önskar Birgitta & Matts

Jag saknar mina föräldrar jättemycket och inte minst min pappa. När det drog ihop sig till en massa arbete inför jul, kom alltid pappa och hjälpte till. Oftast stod han från morgon till kväll på vårt lager och slog in chokladaskar i julpapper. En morgon kunde han ringa och säga: ”Jag kommer inte förrän till halv åtta idag, när plogbilen är klar.” När han blev äldre och inte orkade sa han till nig: ”Det blir ingen riktig jul i år när jag inte orkar att hjälpa dig.”

Det jag funderat mycket på under årens lopp var ändå när pappa ringde och sa: ”I morgon hinner jag inte komma för då ska jag gå till banken.” (1 km bort)

Ju äldre jag blir, börjar jag att förstå vad pappa sa. Jag vill själv inte längre ha flera tio tals punkter på agendan varje dag. Numera skriver jag ned en ”antistresslapp” där det kanske står ring A, K, J, B och så vidare. Då behöver jag inte tänka längre, bara att beta av kom ihåg lappen.

I söndags gav vi oss ut, målet var att gå till Målsånna Camping tur och retur. Vi började gå den vackra Målsånnaleden, som är bara 5 km lång tur och vi går genom skogen utmed Anebysjön. Eftersom Campingen och Café Ängstugan har stängt nu, hade vi tagit med oss ett gott fika i ryggsäcken att avnjuta ute i skogen.

När vi gått 2/3 delar av sträckan stannar Birgitta och säger: ”Nu vill jag fika och gå hem sedan.” Oftast lyder jag Birgitta och gör som hon säger, så även denna gång. Vi hittade en liten ”hylla” och bredde ut en pläd att sitta på, njöt av tystnaden, ett gott fika och sedan gick vi sakta hem.

Jag har på senare tid haft vansinnigt ont i ryggslutet, ned genom högra höften, vidare genom låret, knäet och ända ned i smalbenet. (Ischiasnerven?) Vissa nätter har jag inte kunnat sova utan testa att byta sida att sova på. Jag har varit rekommenderad att inte ta värktabletter. Nu när vi gick kändes varje steg som att trampa på vassa nålar. Det var skönt att vända hem igen.

Jar har konsulterat två olika läkare som båda sagt samma sak: ”Du är bara lite stel, inget att operera, du kan gå många mil till, men besök en Kiropraktor.” Nu har jag bokat tid hos Kiropraktor David Larsson Eksjö. Jag har varit hos David Larsson tidigare men inte för detta. Jag vet att man blir lite yngre för varje besök hos honom och hoppas att han kan ”dra klockan tillbaka”.

Jag är förvånad över att mina höft- & knäleder klarat alla dessa år av tungt arbete sedan tio års åldern, nio år av hårt skogsarbete, hoppa upp och ned från lastbilsflak, hoppa upp och ned ur traktorer och mycket slalomåkning i branta fjäll.

Denna allé har vi på andra sidan Flisbyvägen, bara ett stenkast från hemma hos oss. Den leder fram till Elljusspåret, jättetuffa Blå femman, snälla Gula femman och snälla En milen, dessutom har vi Målsånnaleden 50 meter bort, bara att välja. Allt är helt fantastiskt!

Jag har älskat skogen sedan jag kunde gå.

Såååå roligt att komma hit idag. Rent och städat, ved i vindskyddet och ett nytt fint grillgaller. Stort Tack till den eller de som gjort detta så fint igen.

Vi hade packat en ryggsäck med allt som krävs för en lyckad grillning.

Tystnaden i skogen, doften av en grill och det bästa sällskap, det blev en god rehabilitering för mig. Så gott att äta ute ibland.

Det har gått snart två veckor nu efter min ”Solar Plexus”. Detta var den största stjärnsmäll jag upplevt och kommer att ta tid att läka. Detta har hänt…

• Taket snurrar runt på tisdagskvällen när jag kommer hem från jobbet.
• Dagen efter kör jag till nära Älmhult en resa på bara 18 mil.
• Redan efter 2 km känner jag huvudvärken, men fortsätter att köra försiktigt.
• På fredag morgon säger min läkare: ”Allt du känner är varningssignaler, stanna upp eller så ligger du ned nästa gång.”
• På fredag kvällen dukade jag bordet till våra gäster, sedan fick jag lägga mig ned, jag var orkeslös.
• Igår fredag morgon kände jag mig pigg och hade gärna startat motorsågen men lät den stå, efter en halv timma var jag orkeslös igen.
• Jag var ute och gick i tre kvart i går, men var ganska trött när jag kom hem, det var på gränsen för mycket.
• Idag har vi gått fem km och kände mig fortfarande pigg när vi kom hem. Underbart!
• Det bästa av allt, undrens tid är inte förbi: ”Jag har sovit i hela nio timmar fem nätter i rad.”
• Jag kommer att vara borta från jobbet en vecka till, men sedan jobba bara vad kroppen gillar.
• Jag byter tillbaka till mitt förra fina kontor som ligger vid sidan av ”bruset:”

Äta ute – en ren rehabilitering!

Jag är så glad och stolt över att jag hittat en erfaren Art Directer som förstår mitt manus. Han som så många andra trevliga personer jag mött i livet kommer från Österbotten. Nu har kapitlen börjat rulla in till mig för kontroll och mina bilder är på rätt plats. Han är verkligen kreativ och nyskapande. Så roligt!

Jag har haft ett par jobbiga nätter i början av denna veckan då jag vaknat strax efter midnatt och varit lite yr en stund. Igår orkade jag gå drygt två km men var så trött i går kväll, att jag somnade och sov i nio hela timmar med bara en enda ”fem minuterspaus.” I dag har jag känt mig riktigt pigg och har varit på jobbet lite drygt en timma och övervakat en viktig investering som måste ske och sedan gick jag 2,5 km hem. Det var säkert bra att detta hände, nu har jag fått planer för ett nytt lugnare liv.

Ett brottstycke ur min bok, så här hade jag det en annan natt för runt 30 år sedan:

”Detta var otroligt tuffa år att gå igenom. En kväll gick jag till sängs vid elva tiden på kvällen. Jag låg några minuter innan jag gick upp igen. Sängen kändes mer som en plåga än att ge vila. Jag klädde på mig igen och gick ut i mörkret. Jag gick från norr till söder, från öster till väster, jag gick i genom hela byn. Fram på småtimmarna var jag hemma igen. Jag minns inte om jag kunde somna då.”  Läs fortsättningen i min bok senare.