Nu är det ”lönnahalt,” sa pappa på sin tid, vid denna typ av väder. Idag på morgonen vågade jag helt enkelt gå till jobbet, 4- 5 cm torr nysnö ovanpå isen, som låg kvar sedan igår. Där går gränsen för att inte vara säker. Då åkte jag taxi med Birgitta, men sedan gick jag hem på eftermiddagen. Ikväll var alla gångbanor plogade och på de flesta ställen sandade, men inte just här. Jag hade med mig halkskydden som jag spände på mig, samt mina gångstavar. Sedan följde den ganska tråkiga snöskottningen hemma. Det var för lite snö först starta snöslungan.
”Bitvis halka”, visst låter det som en väderleksrapport från SMHI. I detta fallet är det min vardag, på väg till och från jobbet. Jag fattar inte det sista ovädret, som jag skrev om igår också. Då var det plogvallar av snö på östra sida Storgatan genom byn, men inga snövallar alls på den västra sidan.
Idag på morgonen när jag gick genom Svartåparken, var det torr grusväg utan ett enda snökorn. Så helt plötsligt var det som ett streck över vägen, sedan låg det ett par cm snö på en sträcka av 200 meter.
När jag valde att gå Grännavägen hem i kväll var det barmark 2 meter, sedan ren isgata och så höll det på hela vägen hem. Att det börjar snöa någonstans det förstår jag också, men att det blir ett 200 meter brett band med snö i terrängen, det har jag inte sett tidigare. Som min gode vän i Borlänge oftast brukar skriva nästan varje dag på FB, det blev i alla fall 5 km för mig trots det knöliga underlaget. Min gode vän presterar betydligt mera.
Mousserande och uppfriskande lemonad med oförändrat recept i nästan ett sekel från Maison Rième. Endast med rena tillsatser. Här smaksatt med äpple och kanel (Pomme aux Epice).
När julen var över och allt såldes slut på REA priser, stod det en pall kvar i ett hörn på lagret. ”Vad är detta sa jag till Niklas?” ”Det är en felleverans,” svarade Niklas. Det såg så gott ut, att jag köpte några flaskor. Det var gott och fyllt i en festliga flaska.
Så enkelt och så gott
”Vad vill du ha att äta i kväll?” brukar Birgitta fråga på fredagsmorgonen. ”Hamburgare utan bröd med pommes och så vill jag testa den sista flaskan,” svarade jag. Så enkelt och så gott.
Ja det var ett försök att släcka Bloggnyhetstorkan, denna fredagskväll.
Nu är det oLIDLigt spännande, hur kommer boken tas emot av sina läsare? … Som jag sagt tidigare, var detta ett större jobb för mig att skriva denna bok, än att vara totalentreprenör för familjens villabygge. Lite pyssel in i det sista, eftersom vi inte hade 6% moms i vårt affärssystem. Det löste mina medarbetare på ett par timmar. Boken har inte kommit in på lager än, så vänta gärna med att beställa till jag visslar till. Ni kan läsa min produktbskrivning, när ni klickar på mig uppe i högra hörnet. Så snart den kommer in på lager, kan ni även beställa den på förlaget tillsammans med andra böcker: https://www.semnos.com. Beställer ni på Torebrings, kan ni komma upp i fraktrabatt om ni köper något mera bland våra drygt 15 000 andra produkter.
Det kommer aldrig mer att kunna skrivas en bok som denna, den livsresa som jag gjort är helt unik. Jag hade kunnat skriva väsentligt mycket mera, jag har skrapat lite på ytan inom många områden, för att skapa ett intresse för alla med någonting. Jag har beställt ett 4 siffrigt antal. Min dröm är att få trycka en upplaga till. Boken har 400 sidor i färgtryck.
Nu är vi hemma igen, Herden står ren och fin i sitt garage, tankarna i bilen är tömda, men vi själva har upprymda tankar efter en fantastiskt trevlig helg. Det var så gott att komma iväg redan onsdag lunch och vi fick tre hela dagar att rumstera om i Vadstena. Visst hade vi oväder, men så skönt att ha 23 grader varmt inne och bara se ovädret, när jag tittade upp över en bok. Detta måste vi göra om!
2 nyinköpta kuddar som ett minne från denna resan.
Jag har skrivit om det innan, gågatan har så fina affärer. Jag vet att några ur kungafamiljen köper kläder i en av butikerna här på gågatan, på grund av att de har så fina kläder i så bra kvalité. Själva hittade vi ett par passande kuddar uppsydda av små bitar av äkta skinn. Det får vara som ett minne från denna helgen, i går på dagen ett år efter min canceroperation.
”Varför har ni inga kuddar i soffan?” sa barnen under julfirandet. (Vi har aldrig gillat mängder av kuddar i soffan) Nu har vi alla fall 2 stycken inköpta på butiken Kopp & Kanna i Vadstena.
Äntligen fick vi lite (h)julledigt och Herden tog med oss ut till Vadstena redan på onsdagseftermiddagen. Det har varit på tok för lite bilkörning för mig sista halvåret. Nu äntligen kom vi iväg.
Vadstena Ställplats
Vad jätteroligt att komma hit och se, att de satsat våra pengar i planering och upprustning av både ställplats och båtparkeringen. Sträck på er som jobbat med detta, ni har verkligen varit duktiga och lyckats bra. De tidigare lite förhatliga träden är borta och nu är det rymligt och jättebra. ***** Det blir 5 stjärnor!
Vadstena båtparkering
Jag som älskar spikraka rader, njöt till och med av att se båtparkeringen. Man kan tro att de haft ett spänt snöre och parkerat efter, så bra ser det ut. Ofta ser det ut som ett skrotupplag på båtparkeringar, men inte här. ***** Det blir 5 stjärnor till!
Vadstena Ställplats.
Definitivt inga varma vindar från Vättern idag, minst sagt iskallt.
Starta tryckpressen.
Idag har jag sagt: ”Starta tryckpressen!”
Flera av er undrar säkert nu, hur har det gått med boken …? Jag har ganska många bilder i boken och detta har skapat ett enormt stort jobb. Bilder tagna för 100 år sedan måste man acceptera en mindre bra kvalité. Bilder som är 40- 50 år gamla, är inte enkelt att hitta bland flera 10 000 tals bilder. Dessutom har jag suttit i veckor för att leta upp originalbilder, för att få en så bra kvalité som möjligt. Dessutom tycker jag väldigt illa om mörka bilder och då har det gällt att hitta rätt exponering. En bild på skärmen kan se 100% bra ut, men duger inte alls som tryckkvalité. Min Art Director har verkligen visat tålamod med mig. Idag har jag sagt: ”Tryck på knappen och starta bokpressen!”
Detta var verkligen värt att fira med en resa tillsammans med Herden.
Det har blåst nästan stormstyrka och dundrat sista dagarna, utom igår då vi hade helt vindstilla och solsken. Vi var jätteglada åt att vi kunde tömma vår trädgård på alla ljusslingor och belysningen i flaggstången. Allt var torrt och fint. I kväll lovar SMHI över 22 m/s igen. Det är bra att det blåser, det sänker elräkningarna.
Jag tänkte att kanske åka en kortsväng till Eksjö i eftermiddag, men solen behövs för att man skall komma ut och komma iväg. Vi gick bara till badviken och hem igen, nästan klädda som eskimåer. Vi har suttit inne, eldat i spisen och tittat på blötan ute. Till mitten av veckan planerar vi i alla fall en ”bussresa” till Vadstena om det inte blir busväder.
Vår flaggstångsbelysning hade jag tänkt skulle få lysa lite till.
Under de sista stormiga dagarna, var jag lite orolig för att något skulle blåsa sönder i vår fina flaggstångsbelysning. Jag oroade mig helt i onödan, bara några pinnar i marken lossnade. Vi hade nog tänkt att den får lysa månaden ut, men så kom solen fram och då tog allt med jul och julpynt tvärstopp. Nu är allt nedpackat både inne och ute. 4 timmar blankt tog det trots att vi har så lite.
Tomtarna sover skavfötters i en kartong
Ett 40 tal tomtar har gått till sitt ide och kommer inte att väckas förrän till hösten. Som alltid så roligt att väcka dem till 1:a advent, men lika roligt att låta dem somna in igen när 20:a Knut har varit. Detta har varit den bästa julen under alla år och vi har verkligen haft det trivsamt.
Jag tittar på flaggorna och väljer vilken väg jag skall gå hem.
Sedan mina tidigaste barnaår, minns jag den stora radioapparaten på köksbänken, stor som en sockerlåda. Jag minns väderleksrapporterna på Sveriges Radio: ”Ett nytt lågtryck har bildats ute på Brittiska Öarna, som kommer att dra in över Västkusten under kvällen, och under morgontimmarna når det Småländska Höglandet.” Familjen lyssnade alltid på detta, för som bönder var vi oftast väderberoende.
Idag gick jag hem tidigt från jobbet och på trappan väljer jag vilken väg jag skall ta hem. Jag ser på flaggorna att det är en kraftig västlig vind från just Brittiska Öarna idag, och då väljer jag bort att gå Grännavägen hem i motvind. Då är det betydligt lugnare att gå utmed Svartån. Idag är det verkligen lågtryck, blött, slaskigt och skolor har stängt längre norrut.
Nära Calais uppe nordvästra Frankrike
När jag har svept runt i livet för att skriva min bok, har jag ofta kommit tillbaka till Frankrikes västkust.
Nära Calais uppe nordvästra Frankrike
En trivsam plats som jag gärna skulle återvända till.
Camping Bien Assise.
När vi kom hit sa vi med en mun nästan samtidigt: ”Men vad grönt det är här!” Inte så konstigt sa jag, det är ett stenkast till Brittiska Öarna, där alla lågtryck bildas och förmodligen regnar det mycket här också.
I år har jag sagt något, som jag inte har sagt på många år tidigare: ”Julen har varit så trivsam i år, att jag inte har något emot att ha den kvar lite till.” Vi har det så rymligt och trivsamt i vårt kök/ vardagsrum under ”kyrktaket.” Hela familjen var samlad och vi hade det så trivsamt under helgdagarna och det märktes inte heller att vi var många samlade. Jag fick bara köra diskmaskinen mera än vad jag är van vid.
Trots alla trevliga minnen, bleknade julen något lite idag. För första gången i år, värmde solen genom fönstret på min rygg, när jag satt vid mitt skrivbord. Vi måste nog även i år följa almanackan, det är 20:a Knut på torsdag. Det är snart jul igen. Själv har jag börjat fundera på planeringen inför nästa jul. Lika bra att ta tag i det nu än till hösten.
När solen skiner på oss händer det alltid någonting. När vi var unga och de första solstrålarna kom på nyåret, åkte vi ofta för att titta på husvagnar. Det gör gör vi inte idag, men solen lockar ändå fram något i oss. ”Vad kan vi hitta på nu?”
Detta inlägget ger nog inga applåder, nästan alla har redan kastat ut julen nu, men varför inte njuta av stunden, bara man trivs med det.
Matts Torebring 