Ute i nattofflorna …

9 01 2022
Snöfall på lördagskvällen.

Snöflingorna virvlade runt hela lördagskvällen, och utanför vardagsrumsfönstret såg det så vackert ut. Det var läggdags när jag tog på mig tofflorna och traskade ut i snön och mörkret. Ja så mycket mörker var det inte, alla våra lampor lyser upp kvällen. Bilden är tagen från norr och med den sista obebyggda tomten på gatan i förgrunden.

Kort från norr.

Det var inget svårt val att låta bussen stå inne denna helgen. Vägarna var kolsvarta av slask.

Infart från Flisbyvägen.

De kraftiga lampan på gaveln lyser upp ända ned till badviken och det blir extra vackert efter snöfallet på träden.

Utsikt från sängen när vi vaknade.

Nu dröjer det säkert flera månader tills vi kan sitta och ta morgonkaffet här på vår altan. Idag blev det en espresso på sängkanten.

Trots mycket belysning, mycket matlagning, huset fullt av barn och barnbarn under helgerna, diskmaskinen gick för högvarv, 11 grader varmt i garagen och 23 grader inne, kom vi undan det höga kw priset ganska bra. Vår elräkning stannade på 1150 kw á 2,46 kr. Totalt på hela året förbrukar vi plus minus noll 10 000 kw.





Solen lockade ut oss

6 01 2022
Öppet vatten intill badviken trots -15 grader.

För Birgitta och mig har det inte varit så mycket ledigt under helgerna. Vi har jobbat mer eller mindre varje svart dag, när personalen måste få ha sin ledighet. Hemma hade vi till vår stora glädje gäster, under en stor del av helgdagarna och Birgitta hade mycket jobb i köket. Trettondagen skulle vi inte göra någonting, tänkte vi. Vi skulle ha åkt ut med bussen, men stannade hemma efter allt snöslask i mitten av veckan. I morgon behövs vi på jobbet. Solen lockade ut oss en liten stund i alla fall.

Vid utloppet från Anebysjön, strax intill badviken, brusade vattnet som en fors på andra sidan luckan. Inte konstigt att det inte fryser trots alla minusgrader.

Det blir olidligt många kort på vårt fantastiska boende.

Förlåt alla kort som jag lägger ut på vår lantliga idyll. Men det är så vackert när solen skiner, så man bara står och beundrar allt, varje gång solen skiner från sitt söderläge. Vilken förmån att få bo så här, det är nästan otroligt! Det är Amazing Grace!





Låt mig vara kvar här inne …

5 01 2022
Jag har så varmt och skönt här inne, så kör inte ut mig.

Sedan före jul har vi talat om att åka ut denna helgen, fast det har bara hängt lite i luften. Om vi haft Norrlandsvägar utan salt, då hade frestelsen kanske varit mycket större, men inte nu i detta slaskande och saltande. Sedan har vi behövt göra vår insats på jobbet i mellandagarna när många är lediga. Jag rullade i alla fall upp porten så Herden kunde vinka till alla sina kompisar. ”Jag har så varmt och skönt här inne, så kör inte ut mig,” sa Herden.

En trevlig helg till er alla!





Bara två foton kvar på kylskåpet

2 01 2022
Våra två barnbarn Oliver & Nelly som bor i Stockholm.

I år kunde hela familjen samlas hemma i Småland över jul- & nyårshelgen. Julafton firade vi hemma hos oss med stort julbord, mängder av julklappar och Carina bjöd på en stor fest på nyårsafton hemma hos sig & Niklas. I hela 9 dygn gästade dotter med familj oss i vårt underbara hem. Jag sa flera gånger: ”Det märks inte att ni är hemma, mer än att diskmaskinen får arbeta mera.” Vårt nya hem har så mycket rymd, att det märks inte när vi blir flera.

Nu lämnade vår dotter med familj oss i går på nyårsdagen. Kvar finns två foton med magnetbaksida på kylskåpet. Alla har stortrivs, inte minst barnbarnen. Det var lite osäkert in i det sista om de vågade åka hem på grund av förkylning. Då sa Oliver: ”Om ni inte åker så tar jag taxi själv till Småland!” Vädret har bjudit dem på mycket skridskoåkning och ishockey, så de har haft riktigt roligt.

Nu har vi det så tyst och stilla igen Birgitta & jag. Vi har bara kopplat av och haft det jätteskönt idag. Detta har jag längtat efter, då jag suttit ensam under veckokvällarna i december. Någon kväll hörde jag Birgitta komma hem, men oftast inte. Hon älskar sitt jobb och jobbar på tok för mycket, men hon stressar aldrig.





Tack alla ni som följer oss

1 01 2022
Birgitta & Matts önskar ett riktigt Gott Nytt År. Foto Mikael Marbenius

Tack alla ni som följer oss på våra äventyr genom livet! Tack till flera av er som kommenterar lite då och då, eller nästan alla inlägg eller helt otroligt alla inlägg! Tack för alla goda råd under åren. Ni är helt fantastiskt otroliga!

Nu har jag siktet inställt på 2 000 000 visningar och det är inte så långt kvar.

November 2018

Denna tårtan minns jag inte så mycket av.

April 2011

Jag minns denna tårtan så mycket mera, då kände jag mig riktigt stolt för drygt 10 år sedan. Jag började skriva i min okunskap om bloggar hösten 2007.





Grillfest i skogen

31 12 2021
Hela familjen men dock utan Carina samlad i skogen.

På andra sidan av Aneby Gårds gärden, bara drygt 1,5 km bort, där alla motionsspåren möts, har vi tillgång till denna extremt fina grillplats. Idag bjöd Oliver, Linus & Niklas på grillfest ute i skogen.

En stor eloge till dem som skapat denna grillplats där alla motionsspåren möts.

Jag gick den korta sträckan hit, men vill man inte gå kan man parkera bilen bara 50 meter bort. Grillplatsen är belägen utmed väg 132 intill backen upp från Bredestad.

Niklas fick bra fyr i grillen.

Niklas hade lastat med en säck med torr fin ved som det blev fin grillbädd av efter en stund.

Birgitta grillar.

”Jag är för stel i lederna, jag kan inte sitta ned,” sa Birgitta. Jag fick hjälpa henna att grilla sina korvar. Vad trevligt att få avsluta året ute i skogen så här. Carina var inte med, hon förbereder nyårsafton hemma i köket.

Birgitta & Matts önskar en riktigt trevlig nyårsafton till er alla och ett Gott Nytt År.





Det var en gång och den var sandad

29 12 2021
En av broarna över Svartån på vägen hem.

I går kväll gästade vi vår son med familj, som bor inne i våran by. När vi öppnade ytterdörren och skulle åka hem, ösregnade det ute och var -3 grader kallt. Räddningen var att det låg lite snö kvar, annars hade det inte gått att stå på benen. Bilen var som en iglo och det var på gränsen att det gick att få upp lite sikt. På min gång- & cykelbana på väg till och från jobbet var det halt också men bara bitvis. I afton var det sandat och fint.

För snart 50 år sedan var jag med om en dylik ishalka. Jag var på väg till Danmark med lastbil och släp, när det ösregnade ute. Jag stannade i Hästveda för att äta lite mat, samtidigt som regnet slutade kom solen fram, det blev kallt och vägbanan blev till blankis. När jag kom ut efter lunchen gick det inte att gå fram, benen bara gled iväg. På den 20 km korta sträckan mellan Hästveda och Hässleholm räknade jag till runt 25 bilar ute bland träden vid sidan av vägen. Jag körde så sakta jag kunde, men när jag frikopplade och skulle växla upp gled hela ekipaget med bil och släp. Den gången var det inte sandat, men jag klarade mig och kom ombord på färgan i Malmö i tid.





Olidligt spännande

28 12 2021
Min bok blir också en tegelsten på nära ett kg.

Idag på morgonen lade jag sista handen vid min bok och godkände mitt manus. Nu är mitt manus på väg till tryckeriet. Hu, vad spännande! Jag började skriva i februari och bokens text och omfattning var klar redan innan försommaren. Sedan drog jag tillbaka den och skrev om väsentliga delar av den. Min Art Directer fick mitt sista manus i mitten av september och därefter har vi tagit det lugnt och filat på den tills nu.

Jag har ställt in mig på både ros och kanske lite ris. Det går inte att skriva en bok som alla skulle gilla. Boken kommer att skildra väldigt mycket. Allt från ett otroligt fattigt torparliv på 40 talet, bondelivet på 50- 60 talet, arbete eller stryk som 7- åring, husvagns- & husbilslivet under 47 år, ett ständigt byggande, ett entreprenörsskap utan gränser, en livsresa från djupaste fattigdom till välstånd och inte minst min fantastiska familj. Åtskilliga gånger har jag haft skyddsänglar. Jag har fått uppleva att de finns. Dessutom är jag stolt över att jag klarat mig bra i livet, trots bara 7 år i skolan.

Bara min enklaste lilla blogg får illasinnade mejl. I första inlägget på julaftons morgon, ondgjorde sig en person i mycket hårda ordalag över, att jag inte längre körde i hans tycke bästa husbilen i Sverige. Vi själva har hunnit med att testa mer än ett märke. Vi har köpt 7 stycken nya husbilar.

Ps. Min bok kommer att finnas hos mitt förlag, http://www.semnos.com, i vår webbutik http://www.torebrings.se, eller bara enkelt hämtas i receptionen på Torebrings, Stigbergsvägen 7, 578 33 Aneby. Dessutom kommer boken att finnas tillgänglig hos alla bokhandlare i Sverige.





Vintersöndag i badviken

26 12 2021
Jag blåser undan snön. Foto Mikael Marbenius

Jag trodde det skulle vara 10 cm snö på isen, men det var det inte. Och så trodde jag att isen var 10 cm tjock på hela sjön, men det var den inte heller.

Mörka partier med tunnare is

Alldeles utanför badviken är det ett lurigt parti, Isen är mörk, det är lite snö på den och mitt järnspett gick rakt igenom på ett enda hugg. Detta partiet undvek vi.

Öppet vatten i vassruggen

Intill vassruggen var det öppet vatten. Där inne i vassen fick morfar lämna kvar en ishockeypuck.

Strömmande vatten

Intill Svartåns mynning är det öppet vatten trots 10- 20 minusgrader i flera dagar. Detta förvånade mig.

Lite skridskois i badviken

Så trevligt att ha en grillplats och badvik runt knuten hemma.

Nelly & Oliver passade på att åka skridskor

De var lite rädda för isen till att börja med. De fick bara åka där morfar testat isen först.

Mikael grillar korv.

Mikael, rätt man på rätt plats.

Grillad korv ute smakar alltid gott

Två eller tre korvar var frågan.

Morfar spelade hockey med Oliver fast utan skridskor. Foto Oliver Marbenius

Jag älskade att spela ishockey när jag var ung. Jag letade isar överallt och i skolan spelade vi på isbelagda gölar och vattendrag. Vilken fin vintersöndag vi fick med Candra, Mikael, barnbarnen och Mikaels bror och barn.





Hemma hos oss på julafton

25 12 2021
Jag har dukat för julbord

Inte så ofta vi är 10 personer till bords.

Våra barnbarn med familjer firar jul hemma hos oss .

Helt otroligt vad de växer nu barnbarnen.

Vårt julbord

Hur har Birgitta och Carina hunnit med att laga all mat, så mycket som de har jobbat före jul?

Vår familj och vår driftschef Stefan i mitten till höger som firade jul med oss i år

Birgitta fick hjälp i köket av sonhustrun Carina, vår dotter Candra och jag skötte diskmaskinen.

Julspelet lockade till många skratt

Den som bara får en etta eller en sexa när tärningen kastas kan roffa åt sig alla 10 paketen, även från dem som redan vunnit ett paket.

Tomten hade rest ända från Huskvarna

Tomten var helt chockad över alla mängder av paket.

Ofantliga mängder av julklappar

Vilken förmån att få fira jul för första gången, med hela vår familj i vårt underbara hem. Extra roligt var att få ha förmånen att bjuda hem Stefan som kanske annars skulle har varit ensam på julafton. Förra året firade vi jul via videolänk till Stockholm, i år var vi alla tillsammans.