Jag visste inte vad detta var, så jag ringde upp en gammal kund som jag sålde kaffemaskin till i slutet av 90 talet och frågade mig för. ”Detta måste du åka på Matts och då kommer jag också, så jag får köpa din bok.” Jag tror att detta kommer att bli riktigt trevligt under tre hela dagar. Det skall kännas skönt att få lyssna till sanningen, i dessa dagar när bara lögnen styr.
Ps. Min MacBook är fortfarande inlagd, så nu tystnar bloggen några dagar igen.
Under många år cyklade jag till jobbet, i så gott som alla väder. Regn, snö, extremt vinterkyla, på isgata eller i kortärmad vit skjorta på sommaren, och jag trotsade alla väder. Min vintercykel med dubbdäck sålde jag för drygt 7 år sedan, och sedan dess har jag bara cyklat under vår och höst. Jag har tyckt att det är så skönt att gå i stället.
Direkt efter sommaren 2018 började jag mitt största bygge någonsin. Då blev det att jag tog bilen mer eller mindre varje dag. Ett år senare började jag bygga vår nya villa ute på landet. Nu blev det att åka bil varje dag till bygget. Drygt ett år senare drabbades av jag av flera sjukdomar och fick inte ansträng mig. Jag började året 2021 med en canceroperation. Efter detta fick jag inte cykla på 5 månader. Jag lärde mig gå till och från jobbet, bara 2 x 2,5 km, jag har stortrivts med att gå.
Nu har jag börjat cykla. Jag har blev bara så förvånad när jag började cykla igen, jag orkade ingenting, vart har konditionen tagit vägen? Jag orkade inte ens att cykla Stigbergsvägen uppför backen längre. Under våra semestrar och även våra andra resor med bussen, har vi cyklat både mycket och mer, fast då med våra elcyklar.
Jag har naturligtvis googlat på vad som är bäst för konditionen och där är nog svaret cykla. Däremot tränas hela kroppen mer av att gå. Jag förstår vad som gäller, jag måste ut och cykla igen.
I år har jag funderat mycket över och lidit med alla stackars blomsterhandlare. Har de fått slänga mycket av sina blommor i år? Det är mitten av april, ett par dagar före påsk, och nästan allt ligger öde här på Frinnaryds kyrkogård.
Här vilar Birgittas familj.
Jag köpte våra blommor i slutet av mars när det var varmt. Sedan har jag burit mina blommor in och ut i nästan 3 veckor. Jag har räddat dem från vinterkylan, men nu är de nästan överblommade.
Här vilar min familj.
Trots att mina blommor är ganska klena, blev de trots allt bättre än många andra. Nu ser det inte ut som att det skall bli en massa minus grader i alla fall.
Nu återstår det att se om min blogg tystnar i helgen. Än vet jag inte om jag får hämta min dator i Jönköping efter reparationen.Det skall bli jätteskönt att inte åka så långt efter en full dags arbete i morgon torsdag. Vi ser fram emot att äta påskbuffé på Gyllene Uttern, Gränna.
Om vi inte hörs förrän nästa vecka, En Riktigt Glad Påsk till er alla, från Birgitta & Matts.
Vi har plats för 4 styck Concorde/ Morelo till på vår tomt.
De fnittrade om varandra och det dröjde innan frågan kom fram. Linus var nog modigast och fick fram frågan först: ”Farfar får vi låna husbilen i natt?” Naturligtvis tyckte jag att pojkarna skall få ha lite roligt och körde ut bussen och satte på värmen. När jag själv var i deras ålder sov jag över på höskullen någon gång.
Ingen har sovit här tidigare under snart 4 år.
Naturligtvis satte jag på kylskåpet också, så att de har lite kall påskmust mm.
Själv testade jag nya grillen.
Själv testade jag nya grillen. När jag var klar stängde jag locket och har det mesta grillkolen kvar till nästa gång. Men så kallt det var ute, mössa och vinterjacka på.
Nu har jag lärt mig sköta denna.
Vad saftigt och gott köttet blev. På grund av kylan fick vi äta inne, tillsammans med pommes strips och potatissallad.
”När katten var borta på onsdagseftermiddagen, dansade råttorna på bordet” på Carinas kontor. Vilda tjut mötte arbetskamraterna när Carina kom på torsdagsmorgonen. Det var de som fixat allt detta …
Så här såg det ut på Carinas kontor igår.
Vår sonhustru Carina, en stolt 50 åring har landat på sitt kontor på Torebrings.
Så här såg det ut på Carinas kontor igår.
Hur länge kommer ballongerna ligga kvar, det återstår att se. Synd att dom inte steg till taket. I morgon lördag blir det fest på restaurangen i Byn eller rättare sagt, Restaurang Byn.
Naturligtvis var jag tvungen att skriva en vers, för det går inte överrösta Carina på något sätt …
Nu är det vi som har ordet Det är vår tur att tala vid bordet Kan du vara tyst en minut Utan ett endaste litet tjut?
Idag har vi något du måste lyssna till Vet du att det är den 8:e april? Har du skickat påminnelse till alla Att minst bjuda på kaffe och minst Singoalla
På ditt kundkort står Idag den 8:e april fyller jag 50 år Nu blir det tjo & simsalabim Det kommer att bli ett fasligt stim
Idag får du ledigt från vårt kontor För du hörs som den värsta spanjor Vi andra skulle inget kunna göra Du skulle vår dag störa
Vi hoppas att alla i Byn Vet om vad som står på menyn Vi har försökt att dryfta Varför på Mello syfta
Nu är det din dag idag Detta är ditt eget drag Ska du framföra vinnarlåten När vi andra äter entrecoten
Kanske blir det en Kookaburra När vi skall hurra Om du inte hörde vårt rop skalla Hopps jag någon kan tjalla
Tack för att vi får komma och fylla magen Ett stort Grattis på 50 årsdagen Ett fyrfaldigt Hurra, Hurra, Hurra, Hurra På din stora födelsedag
Hösten 2019 började jag bygga på vårt nya hem. Under 8 månader blev det inte en enda dag, utan att jag åkte bil till bygget. I början av 2019 kom pandemin och ett tag trodde jag att jag hade drabbats, jag var så sjuk i influensa. Den 1:a juni 2020 flyttade vi in i vårt nya hem och bara ett par dagar senare reste vi på semester. Hösten kom med med PSA prov, Sepsis, urinvägs inflammation och cancer operation i början av 2021.
Efter detta fick jag inte cykla på 5 månader och jag fortsatte att gå till jobbet ända fram till semestern. Efter semestern cyklade jag en en kort tid till jobbet, tills hösten kom med halkiga vägar och jag började att gå igen.
Idag var det dags att damma av cykeln på riktigt. Det har varit ytterst lite cyklande de sista 2,5 åren. Så länge jag har tid, är det minst lika skönt att gå till och från jobbet. Jag minns cykelturerna på somrarna i Frankrike, då cyklade vi ganska mycket, iklädda bara en vit kortärmad skjorta, då var det ljuvligt att cykla. Idag hade vi -8 grader på morgonen och när jag kollade före hemresan, visade det +12. I en isande kall motvind kändes det som nollgradigt.
I år hade vi inget att städa upp på våra uteplatser, bara lite med sopkvast och skyffel. Efter detta var det bara att bära ut utemöblerna igen och tända grillen. Den första grillningen blir sällan något avancerat, bara tjock grillad korv med bröd, men så gott när man är lite små hungrig. Idag har vi suttit ute i stort hela dagen. Så fantastiskt att våren är här! I morgon är det cykel som gäller till jobbet.
Nu har jag spännande saker på mitt bord igen. Om det är hemma eller på jobbet, eller både och, det väntar jag med att avslöja. Jag har i alla fall dammat av en offert, som jag tog in redan 2018. Så himla kul att få börja träffa andra entreprenörer igen. Det håller mig pigg och denna gången är det i måttliga former.
På morgonen besökte jag Audionom mottagningen i Nässjö. Jag har gjort flera besök, men inte varit fullt nöjd. Idag kändes det som att allt blev bra. Glad i hågen åkte jag till min glasögon butik, för lite justeringar och goda råd. Efter att jag parkerat bilen gick jag snett över gatan bara. Då hände det något i mitt högra knä. Jag nästan ramlade ihop på gatan.
Vid lunch hemma på jobbet, klarade jag inte av att hämta kaffe på maten. Jag la mig på en soffa för att vila en stund och kände sedan ingen smärta i knäet, efter en kort tupplur. När dagen var slut gick jag mina 2,5 km hem. När jag kom innanför dörren var jag helt oförmögen att stödja på högra benet.
Jag har tidigare kunnat gå 10 km i motionsspåret utan att känna det minsta ont. Väl hemma fick jag stanna i trappan upp från bottenvåningen i förra boendet.
Jag bara tycker att det är lite märkligt, att det kan komma och gå så här …. Säkert någon av er som har erfarenhet av liknande smärta och ev. åtgärder. Jag har inget ont när jag sitter still och inget gör.
Strax före frukost idag, blev jag tvungen att fara upp till Askeryd. Ja ni vet platsen dit jag skulle fly om det blir krig. Där hittar inte fienden oss. 🙏 ”Gode Gud jag ber, bevara oss och vårt land, från ett sådant helvete!”
Assjön Askeryd.
Ni vet hur det är att köra bil och att inte kunna stanna till på vägen. Jag kunde inte låta bli, utan att få med ett par bilder hem. Tänk så vacker naturen är hos oss i detta fantastiska land. Det har säkert varit lika vackert i Ukraina också, tills dess att Satan själv, tar över herraväldet hos en enda människa eller två. Nu är mycket sönderbombat och människorna lider utan dess like. Jag kan inte ta in detta, hur var detta möjligt?