Idag började snickarna montera vårt nya kök. Vilket fantastiskt kök! Vilket snickeri! Idag var det en dag vi längtat till, sedan vi beställde vårt Lidhults kök i slutet av november månad.
Det blev dock inte den glädjedag som vi hoppats på….
Det kom tårar i ögonen vid lunch… Budet nådde mig, Min käre Målarmästare orkade inte längre. Någon fann honom på hans lager idag på morgonen, rakt över gatan hos oss. Så ledsamt, så tråkigt, tänk om jag fått krama om dig Lasse en stund.
Åh så tragiskt och sorgligt. Blir så chockartat.
Jag har aldrig känt till att Lasse inte mådde bra, trots så många år av samarbete. Hans kollegor visste bättre.
Usch så tragiskt,förstår att ni alla är chockade efter det!
När allt kommer så oväntat också kanske,eller var han sjuk??
StyrkeKramar fr oss…..
Jag försökte alltid uppmuntra Lasse, när han kom in på gnällbältet. Denna gången blev jag överrumplad.
Kramar
Vilken tråkig läsning. Även om inte varken jag eller ägarna kände denna Lasse så känns det jobbigt när någon annan drabbas på detta vis.
Ja detta var så oväntat och så tragiskt, jag skulle önskat krama Lase och tacka för allt han gjort.
Omtumlande att få ett sådant ledsamt besked på en för er händelserik efterlängtad dag. Jag skulle tro att målarmästaren trots all bedrövelse var tämligen tillfreds med att vara verksam och få uppleva sin sista tid bland målarburkar och doften av målarfärg.
Hans kollegor blev bestörta, varför kom vi inte till att prata med Lasse, varför hann vi inte före detta?