Detta är en gård långt ute på landet, drygt en mil från Aneby mot Jönköping. Sväng av från 132:an mot Stenkar, så får du se denna bedårande julprydnad som slår allt jag sett innan.
Juldekorerat
Jag smög i buskarna och fotade lite, men man vill ju inte vara alltför närgången.
Juldekorerat
Kanske skulle jag filmat i stället då trädet bytte färger hela tiden.
Juldekorerat
Hela den stora trädgården är dekorerad, men jag kunde inter gå och fota allt.
Hemma hos oss
Hemma hos oss har vi satt upp 14 adventsstakar och klätt två julgranar, denna i vardagsrummet och en i greenroom. Jag har mycket ljusslingor liggande nedpackat, men jag har ingen given plats för dessa än.
Så gott att få vara hemma i vårt land och att få uppleva en riktig vinter igen. Inte nog med snön som föll i natt, nu lovar SMHI kyla tio dagar i sträck framåt. Nu vet vi att vintern fungerar i år också. Underbart!
Men se upp det är riktigt halt ute. En av våra vänner fick se en lastbil och en linjebuss kollidera 10 meter utanför sitt köksfönster, en mil utanför Aneby på vägen mot Jönköping. Bussen blev kvar på vägen men trots att det fanns 12 personer i den blev ingen allvarligt skadad. Lastbilschauffören klarade sig också, men det tog många timmar att bärga den.
Ett ljus på mitt skrivbord
När jag kommer till jobbet först vid sju tiden på morgonen och det är så kolsvart ute, tänder jag ett ljus för att skapa lite trivsel. I morgon tar vi fram adventsstakarna i fönstren och tänder upp det första ljuset av fyra adventstaken.
Ni som bloggar vet det redan, man träffar vänner, maten är utsökt och man glömmer att fota, samma här idag, när vännerna åkt kom kameran fram. Vi åt Tomtegröt med russin, kanel, nygriljerad julskinka och vörtbröd. Gissa om det var gott.
Under mer än ett halvårstid har jag sökt hjälp på Vårdcentralen i byn för värk i häger höft, värk ned i knäet och ända ned i foten men utan resultat. Sista veckan har jag haft två så gott som helt sömnlösa nätter, mest på grund av värk. Jag känner igen problemet sedan en muskelinflammation för mer än tio talet år sedan. Den gången var jag nästan invalid men jag fick en spruta i rumpan och sedan var all värk borta på några timmar. Under sista halvåret har jag bett om en spruta igen, jag har bett om värktabletter men utan resultat.
På samma Vårdcentral har jag bett om PSA prov i flera år, men möttes av varför ska du göra det? I somras tröttnade jag och gick till Företagshälsan och det var inga problem. Resten vet ni om allt som hände sedan. Jag hade för höga värden och det blev till slut operation. Av en slump hittade jag härom kvällen hemma fyra styck Voltaren tabletter. Naturligtvis tog jag en pill. Jag somnade och sov hela natten utan avbrott. Jag tog en pill till och har kunnat röra mig normalt utan att ha ont varje steg.
Måste man köra ut i skogen och ”Voltarunt” med bilen för att få hjälp. Det är ju mycket billigare att kunna ta en ”Voltaren.” Jag vet att dessa värktabletter som motverkar inflammation inte riskfria, men man kan ju gå ihjäl av värk också. I går sa jag till på skarpen, värktabletter eller så byter jag läkare och vårdcentral. Efter ett par timmar kunde jag hämta ut mitt recept på Diklofenak.
Först flyttade vi hösten 2019 och bodde i bussen i åtta månader fram till våren 2020. Sedan kom pandemin och vi valde att vara hemma vintern 2020 till våren 2021. Ett tag hade jag en tanke på att sälja (de dyra) vinterhjulen till bussen. Så åkte vi bara spontant till Eksjö för drygt en vecka sedan. Det gav mersmak, vi ska inte sitta inne i vinter. Packa resväska, leta parkeringsplats till bilen och bo på hotell, nej bussen känns bekvämare och mycket friare.
Nu känner jag mig klädd igen, bussen står ute på gården i ett ombonat garage med golvvärme och vinterhjulen sitter på. Det är bara att lasta i lite mat i kylen, hissa upp porten, fylla vatten i tanken, starta och köra iväg, för i stort sett allt annat finns redan i bussen.
Nu har vi jobbat med julen i nästan ett halv år, så då är det inte en enda dag för tidigt att tända upp julgranen. Bättre att få njuta av den vackra granen nu, veckorna innan jul finns den bara där.
På parkeringen i Eksjö
Jag kunde inte gå förbi detta vackra träd fullt av rönnbär. Löven har fallit av men bären sitter kvar. Så fantastiskt vackert i solskenet på parkeringen hos min Naprapat.
Jag skulle åka till Värnamo för ett par veckor sedan. Jag visste i grova drag var min adress fanns. Ändå är det skönt att se en hålltid när jag är i mål. Jag satt en kvart, med risk att komma för sent till mitt möte, för att programmera in Värnamo. När jag till slut fick in Värnamo som min adress ville den dra med mig över ”Oskarshamn.” Jag blev både så trött och irriterad att jag gav upp. Jag tog min iPhone, hitta.se och skrev in min gatuadress. ”Vill du åka dit?” Svar: ”Ja.” Efter 15 sekunder var jag på väg. Klockrent hela vägen.
I fredags skulle en av mina duktigaste tekniker på jobbet, som har egen erfarenhet av samma bilmärke, hjälpa mig. Efter 25 minuter så sa han: ”Du måste ladda ned en app innan du kan söka en adress och så måste du få ett lösenord till den,” innan det funkar. Det lösenordet har jag inte fått än.
Under årens lopp har jag läst många inlägg om samma sak: ”Vi använder inte bilens navigationssystem, för det är för komplicerat.” Varför ska det vara så? Jag är envis och ger inte upp än.
Restaurang Sunrice i Eksjö serverar buffé igen.
Jag är urdålig på att laga mat så jag köper gärna den tjänsten i stället och det uppskattar Birgitta och inte minst jag. Möjligheten att äta buffén försvann samband med Corona pandemin. Nu var det nästan fullsatt igen. Ät så mycket du vill av mat, dryck, dessert, mjukglass och kaffe för för 155 kr. Det är mycket prisvärt.
Det sägs att det hjärtat är fullt av det talar munnen, därför återkommer jag nog ofta till nästan samma saker. En handfull löv hade lagt sig intill öppningarna av garageportarna och nu är det borta. Det var alla löv som vi fått in på tomten.
Rent & snyggt
Våra platsgjutna betongytor är bland det bästa vi gjort och nu är det rent och snyggt.
Vart tog alla löv vägen?
Jag fattar inte vart allt löv tagit vägen? Totalt bara en handfull som lagt sig i skrymslen vid väggarna
Vart tog alla löv vägen?
Vi borde ha drunknat i löv men icke.
Förråd, värme och klädbyte.
Jag är riktigt stolt över vårt förråd på cirka sex kvadrat med plats för värmepump och rikligt med hyllor, samt min plats att byta om från smutsiga och kanske våta arbetskläder. En matta på golvet, en stol att sitta på för att byta strumpor och gott om krokar för arbetskläder.
1 poäng. Till slut föll vi för Tv reklamen. Program efter program, under år efter år…. ”Programmet presenteras av Dr. Oetker Pizza Ristorante.” Vi valde att testa två olika smaker och delade dem på mitten. Bottnarna var överraskande tunna och goda. Är man hungrig så var det faktiskt riktigt gott. Men är man riktigt hungig krävs nog en och en halv pizza per person. Nu har vi i alla fall testat och pizzorna får betyget högst en poäng, men då jämför vi med Engesberg Camping och Westerqvarn i somras.
Engesberg Camping utanför Gävle
5 Poäng. Under kalla, regniga, blåsiga vinterdagar, kommer jag att längta tillbaka hit i mitt minne.
Westerqvarn i somras
5 poäng. Laxroms pizza, den godaste pizza jag någonsin ätit. Hade jag orkat skulle jag ätit två stycken. Jag frågade vår servitris, hur gör ni bottnarna, är det på smördeg? Vi gör inte pizzabottnarna själva, det gör ett bageri åt oss, fick jag till svar. Det kändes nästan som att äta ett wienerbröd.
När jag tar min kvällspromenad hem från jobbet, bryr jag mig inte om att kränga på mig min poncho om det bara duggregnar som i afton. Men vad mörkt det är ute nu denna tiden.
Nu fyller det på rejält i våra lager,
Jag är så stolt över mina medarbetare på logistik, så raka rader och så prydligt uppställt överallt. Jag har sagt till dem:”Skyll er själva att jag är så lite hos er, ni gör allt så bra så jag behöver inte vara här.” Idag kom det en fullastad lastbil med bara Twistpåsar, men det är inte med på bild. Orderna strömmar in och i år har vi anställt 14 extra medarbetare till vår julpack.
Mitt Senior kontor.
Det var det bästa som kunde hända mig, att flytta tillbaka till mitt gamla kontor. Här inne lever jag helt avstressad och har det så lugnt och skönt. Utanför dörren har jag en soffa att sova på om jag blir trött, som jag skrev om igår. Här inne var det spånsilo från slutet av 40 talet fram till 2007. Golvet är cirka 70 cm tjockt betongvalv.
Matts Torebring 