Anebyentreprenören, företagaren och bloggaren Matts Torebring har i bokform sammanfattat sitt snart 75-åriga liv. Titeln för verket är ”Matts Torebring – En sann entreprenör under den Högstes beskydd”.
– Boken börjar egentligen tio år innan jag föddes, säger Matts, som via gamla foton, berättelser och tankar skrivit om sina föräldrars liv och leverne innan Matts kom till världen.
Boken får fem stjärnor, jättebra! Har ju undervisat i entreprenörskap på ekonomi och handelsgymnasiet och du är en sann entreprenör!
_______________
”Hej Mats och god morgon !!! Nu har jag läst din underbara bok, så intressant liv, så mycket jobb. Det var så svårt att sluta läsa, vilka minnen och händelser, hur har du orkat allt Matts?? Ni är helt otroliga både Birgitta och du och din fina familj, det var längesen jag läste en så spännande bok … tack Matts och Birgitta … ni är underbara.”
_____________
”I måndags hade min pappa bokrelease! Han fyller 75 år i augusti. Han går fortfarande till jobbet varje dag. Han har alltid ett eller flera projekt igång och ett av de senaste projekten har varit att skriva en självbiografi med titeln Matts Torebring – en sann entreprenör under den Högstes beskydd. Nu är boken äntligen tryckt och klar. Han har skrivit boken alldeles själv. Jag har inte fått läsa en enda rad innan den gick i tryck. Han var rädd för att jag skulle gå för hårt fram med rödpennan… Han har bara gått 7 år i skolan och jag som jurist med språket som ett av mina främsta arbetsverktyg kan förstå hans rädsla. Igår läste jag ut boken och visst hade det kanske blivit någon rödmarkering om jag fått läsa den innan ;-), men slutbetyget är ändå MED BERÖM GODKÄNT. Bra jobbat, pappa! Boken handlar bland annat om hans fattiga uppväxt på Småländska höglandet, hans liv som skogsarbetare, entreprenör och företagare, alla gånger han har upplevt beskydd av högre makter och husbilsresor. Boken är mycket personlig och utlämnande på sina ställen. Den innehåller också rikligt med bilder. För egen del känns det fantastiskt att indirekt ha fått en stor del av sin uppväxt och bakgrund dokumenterad på detta sätt. Det finns mer att läsa om boken på pappas blogg mattstorebring.se och boken finns att köpa här: https://lnkd.in/eDCczpSA.”
_____________
”Nu är den utläst, det var svårt att sluta när man börjat. Förstår inte riktigt hur du kan komma ihåg så mycket från ett långt liv. Nu står den i hyllan tillsammans med Percy Barnevik, Göran Persson, Alf Svensson, Ingvar Carlsson m fl storheter. Tack för en intressant och välskriven bok.”
_____________
”Hej igen Matts.
Det finns så mycket att smälta efter att ha läst din bok. Går tillbaka och läser vissa saker igen.”
_____________
Boken blev liggande ett tag ,bläddrade och skummade igenom lite. Det kom annat i vägen. Sedan tog jag en heldag och läste hela boken. Kunde inte sluta läsa när jag börjat. Hur kommer du ihåg allt ? Vad du har varit med om mycket och många händelser. Ja, jag är imponerad ,det måste jag säga ,har väl under alla år tänkt på vilket ”driv ”du har. Sedan har du haft klippan Birgitta nära dig också. Gratulerar till ditt författarskap, det är en riktigt tjock bok. Fattar inte hur du hunnit skriva allt. Man vet aldrig med dig, kanske kommer det en till bok så småningom. Nu när du blivit författare. Det var intressant att läsa boken, tänk om min man fått läsa den också. Han skulle ha varit mäkta imponerad. Tack för det du delade med dig.
_____________
Nu har semester börjat, läste ut din bok, verkligen en annorlunda men intressant bok! Är lite yngre generationen och har aldrig tänkt på hur det verkligen gick till förr i tiden på landsbygden! Ha en härlig sommar! Varma hälsningar från Öland! Lasse
______________
Hej Matts!
Tycker din bok är så bra och också viktig! Intressant att få veta mer vilken kamp det är och vad mycket som krävs att starta eget och att driva det sen med all ovisshet. Kanske starta om och våga det.
Och så viktiga alla entreprenörer är också med alla arbetstillfällen som skapas.
Svårt att jämföra kanske men säg om min klinikchef misslyckas lite med ledning och annat, ja då står nästa dörr öppen och bara att flytta, och med oftast ännu högre lön. Men ska säga att jag haft väldigt duktiga men att vet det finns andra också.
Men det är inte samma risktagande. Som att vara själv och få allt att gå runt och vara beroende av ekonomin i samhället i övrigt.
Och så duktiga ni är du och Birgitta, ett fint och proffsigt team.
Kul att läsa om era resor också och mycket känner jag igen. Löttorp om vi börjar där, så populärt och många vänner genast de hade körkort åkte till Löttorp. Jard och Olle lärde jag känna i Uppsala, bröderna studerade mycket allihop, de var väldigt duktiga. Minns inte om Jard läste på universitetet men bodde hos Kjell och Rolf. Bjöd hem mig på mammas köttbullar, jag bara tittade. Han fick en laddning av mamma i Värmland sen hämtade han mer😄, var noga med att laga mat en gång om dagen.
Jag gick på Katedralskolan på gymnasiet från 16 år och det var få bussar som gick till stan så jag hyrde lgh från då och klarade veckorna själv, pluggade på kvällarna och skulle väl ha lite mat på kvällen och frukost men var inte så noga med det. Så blev jag lite väl smal också. Men de flesta helger åkte jag hem till mamma och pappa och blev ompysslad. Har två äldre bröder, och de hade redan gjort denna ”resa” så jag klarade mig själv i storstan, ja Uppsala är storstad idag.
Sen hade jag en rik kompis och på hennes 18-årsdag stod en splitterny röd Saab utanför från pappan och hon tyckte att vi skulle åka till Löttorp. Det gjorde vi. Tältade och andra morgonen hade Kjell ställt ett bord med stolar vid tältet. Var fint. Han tyckte vi hade lite knapphändig utrustning med oss. Tror han hade lite koll och jag såg mycket yngre ut än jag var😃
Vi gick på alla samlingar och trivdes jättebra och simmade och solade. Minns inte riktigt om vi åt något men var i caféet ibland. Och sen hem och vi var flera gånger med andra kompisar.
Minnen dyker upp.
Tycker det är väldigt både roligt och fint att du fick med så många foton i boken från då och nu.
Och visst finns det väl alltid saker man vill ändra och ser sen men det är ju ett jättejobb att skriva, sammanställa och korrekturläsa. Hinna med allt och dessutom så mycket annat samtidigt.
Och fantastiskt ni byggde ert fina hus och kan njuta av allt där nu.
Vi flänger lite väl ibland och man inser kanske att någon vilodag är väldigt bra men då kan man få någon bra idé som bara är rolig och inte tröttande alls.
Och det är bra märker jag att vara lite upptagen ofta med praktiska saker, finns alldeles för mycket att tänka på i denna galna värld så pauser från det behövs.
Och vi träffar vår äkskade dotter så mycket hon har tid med oss🙂vi bodde ju långt ifrån varandra i 14 år när hon bodde i England, i South Yorkshire och vilka minnen vi har från alla vistelser där, tänker varje dag på dem men det blev bra, flyttade från Brexit, även om saker och ting säkert fungerar med det också, pandemin, flygkaos och nu har hon ett underbart nybyggt hus i väldigt vacker miljö. Och fästmannen har sitt också väldigt vackert och så får vi se om de hittar något lika fint tillsammans. Men skönt att landa lite i sitt eget och ta den tid det tar.
Ha det riktigt bra nu i fortsättningen av sommaren, varma hälsningar Monica och Anders
______________
Jag har tagit tid och läst din oerhört påkostade bok.
Din bok är fantastisk för du lyfter upp Jesus på ett underbart sätt och ger honom äran för allt du går igenom. Ditt liv är så intressant att följa och hur Gud leder dig.
Se denna gedigna bok som ett arv till barn och barnsbarn. Det kommer en dag då din familj och kommande generationer kommer att uppskatta ditt liv och följa i dina fotspår.
Välsignelser från en som beundrar ditt mod.
Lennart
___________________
Jag har nu läst och begrundat din fantastiska bok. Jag förstod redan 1976 när vi möttes första gången att du hade mer energi än de flesta.
Vilken resa du gjort, både livsresan och med Herden. Verkligen intressant tidsdokument.
Fascinerande hur du hela tiden utvecklar trots stora svårigheter.
Stödet från Birgitta och ett liv under den Högstes beskydd är som du påvisar en viktig del av livet.
Jag är riktigt imponerad.
Min fru har läst boken och är också imponerad.
Vi kommer gärna och besöker er i sommar.
Hälsar Magnus
_________________________
Jag har sträckläst din bok. Och har just läst sista sidan.
Vilken spännande vandring du gjort och gör under den Högstes beskydd.
Så intressant att läsa hur en entreprenör tänker och verkar. Du har varit så full av energi.
Om jag förstår rätt så har du ändå lyckats att ta dig igenom alla smällar utan att bli bitter. Det är fantastiskt.
Din livskamrat och dina barn har funnits vid din sida.
Fantastiskt att du leddes tillbaka till församlingen igen. Ni behövs där båda två.
Så roligt att ha fått möta dig Matts. Önskar dig och Birgitta Guds rika välsignelser i fullt mått.
När jag öppnade vår digitala tidning vid 6 snåret idag på morgonen i Vadstena, överraskades jag av att vara med på första sidan. Vad roligt i dessa tider när det talas om pallplatser hela dagarna. Att få komma högst upp på första sidan, det var verkligen roligt.
Jag satt i bilen för några dagar sedan, utanför en stängd grind i Värnamo, som det stod ENTRE på. Som sagt i dessa OS tider, såg det lite konstigt ut. Inte EN TRE, vi talar om EN TVÅ TRE … Jag fick första platsen av tre.
Skärmdump Smålands-Tidningen.
Jag hoppas detta är en bok som bör intressera de allra flesta. Det är inte bara mitt liv, utan även mors & fars hårda kamp, i ett torp i slutet av 30 talet, mitt under 2:a världskriget. Så här fantastiskt fint skrev en av mina vänner till mig idag:
”Hej Mats och god morgon !!! Nu har jag läst din underbara bok, så intressant liv, så mycket jobb. Det var så svårt att sluta läsa, vilka minnen och händelser, hur har du orkat allt Matts?? Ni är helt otroliga både Birgitta och du och din fina familj, det var längesen jag läste en så spännande bok … tack Matts och Birgitta ❤️❤️… ni är underbara.”
I samma stund som Niklas kom in på mitt kontor och ställde frågan:” När kommer din bok?” Så ringde min telefon. Samtalet kom från en lastbil strax utanför byn. ”Jag har 2 pallar trycksaker till dig,” sa chauffören. Det kom nästan glädjetårar när jag skar av plastbanden runt pallen. ”Törs jag öppna kartongerna?” …
Svårt att beskriva boken på ett foto
Jag gick till Niklas, som är en trycksaks controller. ”Wooow vad bra, detta är proffskvalité,” sa han. Jag hade svårt att hålla glädjetårarna tillbaka igen. Boken är rikt illustrerad med färgbilder, för att en bild säger mer än tusen ord. Nu måste ni läsa den, det är en helt unik resa jag gjort tillsammans med min familj. Boken har någonting att ge till precis alla. Boken är tung som en tegelsten, välkomna att beställa den!
Vi satt idag och jobbade med layout inför julen 2022. Jag letade efter bilder och inspiration i min dator, från vår resa till Jokkmokks Marknad för sju år sedan. Då började jag fundera på allvar: ”Var vi rätt vaccinerade då?”
På väg till Jokkmokk för 7 år sedan
Total snöstorm, ishalka hela vägen, bilen gled i sidled på nya bron i Sundsvall, när det blåste 18 s/m. 2 djupa spår i vägen från Boden och uppåt. Som om det inte var nog med detta. Vi åkte ”Kabe 910 med framhjulsdrift och med odubbade vinterdäck.” Nästan omöjligt att komma igång på plan mark på en parkeringsplats.
Vi hade frågat däckhandlare i byn om vi måste lägga på dubbdäck? ”I Norrland kör ingen med dubbdäck” fick jag till svar. Sanningen visade sig vara tvärtom.
På väg hem från Jokkmokk för 7 år sedan
Hemvägen gick betydligt bättre, det borde vara lite nedför hela vägen hem. Inga olyckor eller incidenter på hela resan och vi kom lyckligt hem igen. Jag frågar mig än idag, har jag blivit 7 år äldre, förståndigare och mera försiktig? Kanske lite mera ängslig istället?
Idag på morgonen lade jag sista handen vid min bok och godkände mitt manus. Nu är mitt manus på väg till tryckeriet. Hu, vad spännande! Jag började skriva i februari och bokens text och omfattning var klar redan innan försommaren. Sedan drog jag tillbaka den och skrev om väsentliga delar av den. Min Art Directer fick mitt sista manus i mitten av september och därefter har vi tagit det lugnt och filat på den tills nu.
Jag har ställt in mig på både ros och kanske lite ris. Det går inte att skriva en bok som alla skulle gilla. Boken kommer att skildra väldigt mycket. Allt från ett otroligt fattigt torparliv på 40 talet, bondelivet på 50- 60 talet, arbete eller stryk som 7- åring, husvagns- & husbilslivet under 47 år, ett ständigt byggande, ett entreprenörsskap utan gränser, en livsresa från djupaste fattigdom till välstånd och inte minst min fantastiska familj. Åtskilliga gånger har jag haft skyddsänglar. Jag har fått uppleva att de finns. Dessutom är jag stolt över att jag klarat mig bra i livet, trots bara 7 år i skolan.
Bara min enklaste lilla blogg får illasinnade mejl. I första inlägget på julaftons morgon, ondgjorde sig en person i mycket hårda ordalag över, att jag inte längre körde i hans tycke bästa husbilen i Sverige. Vi själva har hunnit med att testa mer än ett märke. Vi har köpt 7 stycken nya husbilar.
Ps. Min bok kommer att finnas hos mitt förlag, http://www.semnos.com, i vår webbutik http://www.torebrings.se, eller bara enkelt hämtas i receptionen på Torebrings, Stigbergsvägen 7, 578 33 Aneby. Dessutom kommer boken att finnas tillgänglig hos alla bokhandlare i Sverige.
Jag har haft mitt sista manus liggandes för att godkänna det under sista veckan. Att börja jobba med detta mitt i julruschen fanns inte en enda tanke på. Det fick ligga till denna helgen när vi inte haft helgarbete på jobbet. Jag har haft en helt fantastisk Art Directer och en minst lika helt fantastiskt noggrann och professionell korrekturläsare, som rättat min svenska och inte minst alla franska namn på platser vi besökt och som minsann inte är enkla att stava till. Jag och min Art Director fick ”1960 påpekande” att rätta till. Det är inte så mycket som det låter, på 400 sidor blir det bara 5 punkter, kommatecken eller dylikt på varje sida.
Min stora brist har varit att jag bytt tempus gång på gång utan att tänka på det. Men snälla nå´n jag är ju kvar i Kitzbühel, jag är kvar på slotten i Frankrike i hela min tankevärd, jag glömde bort att det har varit och jag är inte där nu. Jag bad min korrekturläsare rätta mig så inte läsaren blir ”åksjuk” som hon sa.
Det skall bli nästan vansinnigt spännande att få boken i min hand en bit in i början av nästa år.
Trots att jag och Birgitta korrekturläst min bok minst ett tiotal gånger, ville jag inte låta min bok gå i tryck utan professionell korrekturläsning. Min bokförläggare gav det uppdraget till en helt fantastisk person, Malena, som bor i Västerås. Jag bad att hon skulle göra lite extra och hon har verkligen lagt ned ett jättejobb. Justeringarna i texten var fullt normal. Jag har nog levt in i mitt skrivande som om jag var kvar på alla platser vi besökt, alltså har det blivit fel tempus på väldigt många ställen i boken. ”Läsaren kan bli åksjuk”, skriver Malena.
Först blev jag lite småchockad över att det var så många justeringar. Nu när jag studerat igenom mitt manus igen, så är jag stolt över det jobb som Malena lagt ned. Många gånger är det en punkt eller bara ett kommatecken som är för lite eller för mycket. Drygt 400 sidor och under fem punkter, som är felaktiga på varje sida i genomsnitt. De många justeringarna kommer från att jag bytt tempus så många gånger. ”De hörde en duns mitt i natten” ändras till ”det hördes en duns mitt i natten” o.s.v. Nu har min Art Directer lite pyssel till och sedan går allt material till tryck. Malena avslutar med att skriva till mig: ”Du har skrivit en bok som du kan vara mycket stolt över.” Hon sa också när jag talade med henne, att jag har inspirerat henne till att kanske skriva en bok själv.
Som säkert de flesta av er har sett, så skriver jag på My Story i bokform. Jag har passerat 400 sidor nu och där satte jag stopp. Jag hade kunnat lägga till betydligt mera, men det skall vara lättläst också. Vi fick göra tre inbindningar på grund av så många blad, bara så vi kan läsa smidigt. Nu har jag faktiskt kommit så långt med min bok, att vi (Birgitta & jag) har korrekturläst 1/3 redan. Vid sidan av detta jobbar jag med omslaget och allt vad det innebär. På bilden är det bara ett utkast än så länge.
Vi åkte Bürstner 532 och detta var vår första Europa resa. På vårkanten hade vi vår vana trogen varit i Sälen och åkt skidor, tillsammans med dotter & familj. Matts har oftast tokbråttom och fyllde naturligtvis vatten i dieseltanken före maten på kvällen. Detta öde fick vi kämpa med i många resor sedan. Först bärgare och sedan många stopp för att tömma dieselfiltret på vatten.
Den sista gången lampan för vatten i bränslet tändes, var vi på hemväg från Italien. Vi svängde av vid Wörgl. Ganska snabbt kom vi till byn Itter. Jag fick se en bilverkstad, stannade och gick in… ”A light is on that I have water in the dieselfilter, can you help me”? De släppte allt och fixade rent i filtret.
Camping Itter Österrike
Några hundra meter därifrån hittade vi Campingen Itter. Vi som inte var så världsvana då, hade aldrig sett något liknande. Vilket mottagande, vilken lyx, vilken restaurang, vilka servicehus, helt fantastiskt. Vi återvände ett par år senare och möter ett leende i receptionen som frågar.. ”The same wife… Birgitta Torebring?”
Servicehus med ”egna bås” & wienermusikWienerschnitzeln i restaurangen glöms inte bort i första taget.
Matts i Hahnenkammrennen störtloppsbacken i Kitzbühel 2007.
Från byn Itter är det bara någon mil in till Kitzbühel. Några år senare (2007) bokade vi hotell i Itter för att åka skidor i området. När vi kommer till hotellet, blir vi överrumplade av all vänlighet. ”You are so welcome to my hotel”. En kram hängde i luften.
Vi älskar Österrike och befolkningen där, vi har bara mött dessa goa människor överallt. Vi har även vandrat uppe på över 2000 meters höjd på sommaren. Att vi inte återvänt till det land vi älskar, beror på att det infördes försämrade regler för lite tyngre husbilar.
Matts Torebring 