Jag kan knappast gå ett enda steg i vår fina lada, utan att tänka på, hur fantastiskt bra vi har fått det, bara ett litet stycke ut på landet. Hur ska jag förklara att vi STORTRIVS? Att bara stå i duschen en solig morgon som idag, med ett stort fönster rakt ut i naturen. Bara kossorna i hagen kollar vad jag gör. Har jag lust, kan jag ta några varv med cykeln i stället.
Jag spolar så kan du ta kort sa Birgitta. Innan detta försökte vi få lillbilen ren från alla asfaltsprickar. Sedan Ditecbehandligen i höstas, har den inte blivit tvättad en enda gång. Visst kan jag skylla på att jag blev allvarligt sjuk två gånger och sedan kom kylan. Vi hjälptes åt och nu är den ren och fin igen.
Sitta ute och fika och ha +20 grader i februari månad, det är vi inte bortskämda med. I dag lyckades vi och kunde suttit kvar länge. Men nya projekt väntade..
När mamma gick bort 1997 och pappa 2002, lämnade de mer än 60 år av minnen nedpackade i fyra kartonger. Min storebror har lagrat detta, men så lämnade även han jordelivet för några år sedan. Sedan kom alla minnen till mig. Idag packade vi upp allt sammans.
Inte så konstigt att jag försöker skriva på min blogg varje dag. Det har mamma gjort sedan 1939. I stort sett hela hennes liv och tankar finns nedtecknat här. Jag bläddrade fram till februari 1969 och läste vad mamma skrev…. ”Det är så tomt hemma nu, Matts har flyttat hemifrån idag”. Pappa & mamma gifte sig 1939. Pappa låg i beredskap både i Skåne och Norrland på grund av andra världskriget. Mamma satt ensam i ett torp ute i skogen med två pojkar. Idag läste jag deras kärleksbrev!
Jag har drömt under en stor del av mitt liv, att få skriva av mig och skriva en bok om pappa & mammas liv och inte mist mitt eget. Jag har en sjö av stoft att ösa ur, men måste dramatisera upp saker lite.
Vi knäpper våra händer tillsammans varje kväll innan vi somnar och uttrycker vår enorma tacksamhet över att vi fick möjlighet att flytta ut på landet, till denna fantastiska tomt och detta fantastiska hus, som vi skissat upp och byggt.
Matts Torebring 
Visst är Våren härlig när den kommer,vintern är ingen höjdare!
Det mesta går ju lättare när ljuset återvänder oxå.
Ja då har du lite att gå igenom efter föräldrarnas dagböcker!
VårKramar
Ja visst är det underbar känsla, att uppleva och känna vårsolen, för oss som arbetat oss igenom vintern som den är.
Framtidskram
Härligt när våren är på väg. Men det ser inte ut som du kommerut med alla dessa anteckningar. Där kan du skriva en hel bok om dina föräldrar. Men vilken skat att ha framförallt för dina barn och barnbarn.
Det märkliga är att jag har inget minne av, att jag sett mamma skriva. Hon har gjort det i det tysta. Jag får gå till botten är allt började. Allt gott!
Vad bra att kunna få ha kvar dessa böcker, måste vara oerhört intressant att läsa vad mamma har skrivit.
Ja även hos ägarna har det pysslats ute idag, allt för att det ska bli lugnare då jag får komma ut.
Allt gott
Det är bara en sak som tynger mig, varför var jag så självupptagen, när jag själv bildade familj? Nu sitter jag här med 100- tals frågor utan att få svar. Min äldste bror är också borta, jag har ingen att fråga längre.
Det bästa!