Solen lockade ut oss att gå. Efter all kyla som varit, kände vi oss säkra att gå på vår sjö, Anebysjön. Jag hade gärna gått en långpromenad i det vackra vädret, men…
När vi gått ett stycke från våran badvik, var det betydligt mera snö på isen än i början av vår promenad. Helt plötsligt blev det tyngre att gå. När jag vände mig om stod det vatten i mina fotspår. Hur kommer detta sig? Är inloppet till sjön fruset, vattnet som pressar på och lägger sig ovanpå isen? Det var obehagligt att gå vidare så vi vände hemåt igen.
En förklaring:
Finns det mycket snö på isen, gör tyngden av snön att isens översida trycks ner under vattenytan, varpå vatten kan sippra upp och blandas med snön.
Tack, det var ett logiskt svar, till oss okunniga sjömänniskor.
Allt gott
Trots vatten så verkar det ha varit en härlig runda på sjön. Solen värmer genom fönstret hos mig just nu, men när solen försvinner så blir det kallt i skuggan..
Allt gott
Får vi bara vaccin så upp med rullgardinerna och inte bara vinka längre, sedan kan vi mötas.
Det bästa
Ah, det kom visst svar i tråden ser jag. Jag har också undrat. Här i Sthlm promenerar många på isen. Det är nog säkert på många håll, men jag är lite nervös för att gå på isar, särskilt här där det är svårt att hålla reda på alla eventuella in- och utlopp etc.
Vi har också yttersta respekt för sjöar och isar, även när jag badar i okända vatten på sommaren. Hos er skulle jag tveksamt våga gå ut. Allt Gott!
Äntligen har värsta kylan släppt så vi kan ta våra lång-walkings!
Snön isolerar isen,dom är förrädiska på vissa ställen ändå nu
fast det vart så kallt längre tid,vi brukar undvika isarna!
Soliga milda Kramar
Förlåt mig Rolle & Carina, men jag kommer nog att sakna kylan, när det övergår till kramsnö och kanske slask om någon vecka. Å andra sidan borde skidbackarna producerat snö nu i kylan, så det röjer till 1 maj.
Framtidskram