Rune Torebring 1941-07-10 – 2017-09-09
Vi samlades i går, fredag den 6 okt, 2017, till begravningsgudstjänst i Brickebergskyrkan, Örebro, för att ta farväl av en bror, en av de närmade i familjen, en vän för många, en trogen medarbetare, ut över det vanliga i kyrkan. Förlåt Rune, jag har aldrig tilltalat dig ”Storebror”. Av oss fyra syskon har jag varit mest storväxt. Därför har du alltid fått vara min ”Lillebror”, eller rättare sagt min ”Örebror”.
Du lämnade ganska tidigt hembygden. Du var med och byggde flera av Örebro´s största byggnadsprojekt på den tiden. Du byggde dig även ett eget hus i Örebro. Ett bygge som varade i många år. Detta på grund av att du var så noggrann. Du har haft en fantastisk hustru, som låtit dig ta den tid, det tar att göra allt så bra.
Hela minnesstunden satt jag nästan och log för mig själv. Jag kände igen den noggrannhet, som vuxit fram hos mig också. Alla vi tre syskon som lever kvar är lite smått pedantiska, men du Rune var ”Hyperpedantisk”. Vår pappa sa alltid, ”Bry dig inte, det är inte så noga, kasta in det bara”. Varför har då vi barn, blivit helt tvärtom och blivit så extremt noggranna? När jag satt där och funderade, så förstod jag, det kommer från mamma.
Ett sista farväl.
En sista hälsning
Den vackra kistan
En kändis, min kära hustru
Jag vill av hänsyn, inte lägga ut bilder på släkt och vänner. Min kära hustru som är med mig i vått och torrt, får representera alla kändisarna som var med.
Minnesstunden i kyrkan
Detta var Rune Torebring
Under hela minnesstunden, rullade ett bildspel med bilder från 76 år av Runes liv. Här är en av många, många bilder. Rune har nog lagt, kanske hela tjugo år av sitt liv i sin trädgård. Han odlade och odlade och han kunde alla latinska namn på alla växter.
Rune gjorde sylt på bären, gurkan lade han in i minst sexton olika inläggningar. Ett av barnbarnen, i tio års åldern, talade så käckt på minesstunden. ”Morfars klarbärssylt, var det bästa som som finns”.
Blommorna samlade vid klockstapeln vid Almby Kyrka
Minneslunden vi Almby Kyrka
Här samlas alla namn på en kopparplåt, som fästs upp på de svarta tavlorna.
Marias uteplats åt väster
Maria, Runes fantastiska hustru, tackade alla som varit med på minneshögtiden och sa: ”Nu har jag ett nytt civilstånd, nu är jag änka, men jag skall klara mig bra, det har jag bestämt”. Maria bor i den mest fantastiska lägenheten, i ett helt nytt stort bostadsområde i Adolfsberg, strax söder om Örebro. Genom sin otroliga handlingskraft, var hon en av de första som köpte lägenhet här. Då kunde hon välja den bästa, bara tio meter från skogen, men med fönster åt tre väderstreck.
Ett jättestort tack till Maria med barn och familjer, för denna fina begravningsgudstjänst!
Total resa 115 mil
Det blev en lång resa för oss, men mest för mig själv. Min bror, som bor i Ucklum, strax utanför Stenungsund, kände att han inte ville köra ända upp till Örebro. Då hämtar jag dig, sa jag.
Torsdag förmiddag körde jag för att hämta honom och åter till Aneby, cirka 50 mil. Fredag morgon kör vi till Örebro, deltar i begravningsgudstjänst och minnesstund. Fram emot fredag kväll kör vi från Örebro till Ucklum (Stenungsund). Vi rätar på benen och tar en snabb kopp kaffe och fortsätter hem till Aneby. I Ulricehamn lämnade jag över ratten till Birgitta, då var jag trött. Totalt körde jag 105 mil och Birgitta 10 mil.
Matts Torebring 
Begravning är något jobbigt för mig. Min fars begravning sitter fortfarande i starkt minne fast jag bara var 6-7 år
Det förstår jag mer än väl, så ung och mista det bästa i livet. Detta blev ett fint minne för oss och inte minst mig.
Begravningar av sina nära o kära är alltid så jobbiga!
Men något som drabbar oss alla förr eller senare.
Vi har vart på flera genom livet,usch så drygt det var!
Men tiden läker alla sår sägs det,men det tar tid.
Ni fick en fin begravning av din broder iaf syns det!
Regn-Kram
Denna begravning blev ett fantastiskt fint minne. Allt var bara positivt.
En varm kram
Begravningar är jobbiga men tillhör livets gång.
Många fina minnen väcks till liv.
Kram
Ja det är så sant, men nu har vi ett ljust och fint minne.
Kram
Begravningar gillar inte mina ägare. Men som tur är har de inte varit på så många trots deras ålder.
Det är ju på något sätt fint och gott att ha ett sådant fint minne ni verkar ha efter denna begravning. Det är också gott att ha så många fina minnen från när personen ifråga levde. Min manlige ägare säger alltid, vårda familjen och vänner, man bet aldrig när man inte kan umgås mer.
Begravning och avsked är tunga delar av livet för oss alla. Denna begravningsgudstjänsten var trots allt en positiv upplevelse, för oss alla som var med. Det blev ett vackert minne av min storebror.
Familjen är en viktig del av livet för oss och något att vara rädd om.
Helst avstår jag från att följa med på begravningar….men ibland är det ett måste särskillt om det är en närstående släkting, som syskon. Det blev verkligen en låång resa för dig, tur att Birgitta kunde köra.
Alla mina farbröder och morbröder, som var många, har gått bort och där har jag inte heller varit med. Vist är det tungt. Jag skulle vilja sagt något, men rädslan för att tappa rösten, så avstod jag.
Visst var det en riktig långresa.
Det är tungt med begravningar, men det är också ett tillfälle att minnas och träffa släkt, som man inte ser så ofta, men kanske framförallt att göra ett avslut. Jag fick en väldigt fin bild av din bror
Tack, det var fint skrivet av dig.
Alltid svårt att ta farväl av en kär familjemedlem … och att missta en bror känns oerhört jobbigt. Det blev ändå ett fint avslut med många fina minnen av hur han var under livets gång.
Kram
Tack, det blev en fin minnesstund med många positiva minnen. Det kommer så nära, när det är ett syskon som går bort