Det kändes som jag fått in en ponnyhäst på kontoret, när Blåman kom in och hälsade på mig. Naturligtvis försökte jag att busa upp honom. Som tur var var matte Annika med, annars hade jag nog hamnat i underläge. Så otroligt stor, men jättesnäll. Annikas hund är inte fullväxt ännu.
Newfoundlandshunden är en hundras från ön Newfoundland vid Kanadas ostkust. Den är avmolossertyp och räknas till bergshundarna med vilka den är besläktad, men den har aldrig haft användning som boskapsvaktare. Istället har den varit vattenapportör av redskap, räddningshund i vatten, klövjehund och draghund vid bl.a. postbefordran. Idag är den framförallt sällskapshund.

Stilig hund!
Men vad är det för vitt som ligger bakom?
Kram från oss i Ronda!
Snäll och stilig. Det vita heter snö i Norden. Kram
Ett så dramatiskt och vackert foto!!! Mycket bus i den blicken! Ha dé gott! Elisabeth
Ja du har träffat mitt i prick. Kram.
Fin bild på en stor hund:-) Kram
Det är kul att bara se det enormt stora huvudet. Kram
Vilken ”Gosebjörn”..Honom skulle vi gärna Krama om !!!
Ha det gott/Kram
Det var nog rätta ordet. Kram
Har han varit ute och busat i snön?
Kram!
Ja visst, vi hade jättemycket snö son Sven lämnat efter sig. Kram
Åh så fin han är o fullt med julsnö omkring sig!
Jag instämmer. Kram
Mysigt att busa runt lite 🙂
Kram
Han är så stor så man blir nästan förskräckt. Kram
Vilken fin bild på en fin hundras. Har ni så mycket snö?
Kram
Visst är de mysiga, men ack så stora. Kram
Han ser ut att trivas i snön 🙂 New Foundlandshunden är en fin och trevlig ras… har haft ett par i bekantskapskretsen 🙂
Har ni snö kvar? Vi har fått lite vitt på marken här i natt…
Ha en fin 3:e Advent!
Kram
Jag hade tidigare en jobbarkompis som hade samma ras. Hunden kom fram och la en tass på varje axel och var huvudet högre än mig. Jag höll på att fara baklänges av tyngden. Kram
Blåman ser ut att vara aningen större än Nellie, som numera har börjat tuffa till sig även mot svartbjörnar.
Om Blåman träffade Nellie skulle han ta henne som en trasdocka i munnen. Kram