Matts Torebring

Hoppsan vad varmt och gott det var i greenroom i afton. Vi fortsätter att festa på olika salladstallrikar varje kväll. Så grymt gott och behagligt mätt man blir. Fortfarande har vi kvar ett antal burkar med julgranar sedan förra julen, extra lagrade och goda, vi brygger gott Muminkaffe och så Gilles goda punschrullar till detta. Det blir gott kaffe på maten det.

I lördags tillät jag mig att dra på mun, regn 22 av dygnets 24 timmar. Nu ”beräknar” SMHI att leverera sol en och en halv vecka framåt varje dag.

Så nu lockar Markuskräftan med en resa till Väderstad, kanske måste jag ställa på HERDEN igen till slutet av veckan? Köra ved hemma kan vi göra i vinter.

Jag var inte trött när jag skulle hem från jobbet idag vid 4 tiden, jag gick hem ändå för att inte bli trött.

Hur går det med din bok Matts? Ja, så frågade en man som ringde mig idag. Faktum är att dagarna innan vi åkte på semester återkallade jag manuskriptet från förlaget. Jag fick blandade känslor redan vid mitt första möte med den person som skulle redigera min bok.

Hon var en ung tjej och jag en gammal ”säljarräv.” Vi förstod helt enkelt inte varandra eller rättare sagt bokens innehåll var säkert för främmande för hennes del. Hon var med all säkerhet duktig på grammatik och där ger jag henne rätt på flera punkter.

Förra och sista veckan har jag fått lite timmar på jobbet som jag använder till att helt enkelt skriva om delar i boken utifrån hennes grammatik men med mitt synsätt på innehållet samt placerar om bilder och bildtexter. Jag är inte riktigt halvvägs ännu men sedan kommer ett nytt förlag att ta över så snart jag är klar.

Jag skulle har skrivit i eftermiddag men jag orkade helt enkelt inte efter ett par nätter med frossa i kroppen och mycket lite sömn. Att vakna strax före midnatt med en mindre frossa i kroppen är så otäckt för det var ju det jag fick före min sepsis. Nu lyssnar jag på kroppen.

Jag sökte efter en illustration till ett sammanhang och fick då fram denna annons från dåvarande Philipssons Bil. Klart att jag log en del och småskrattade för mig själv. Vad enkelt att göra reklam på den tiden.

Vi har ägt en röd Simca 1100, en grön Simca 1100 Special samt en blå Simca 1508, Årets bil 1976. Jag tar påståendet med en nypa salt, trots att jag klarat mig bra genom livet.

Jag har sökt en royaltyfri bild till min bok men inte hittat någon, jag vet att jag har den själv och att den finns i mitt 1200 bilder stora diaarkiv ute i förrådet.

Jag packade upp min diaprojektor ute i förrådet och ställde den på kofferten till den samma. Jag kan välja om jag vill se bilderna på skärmen eller duk samt välja musik till bilderna. På nästan alla kassetter står det ”Blandade bilder”. Men oj vad mycket roliga bilder jag hann se, innan jag slutade halvvägs in i arkivet. Då hade jag hittat den bil(d) som jag sökte och var ägare till 1976, Simca 1508. Årets Bil det året!

På bilden i projektorn sitter Niklas och Candra på trappan till köket, tillsammans med kompisen Maths, till det hus vi byggde 1972. Bilden är cirka 47 år gammal. Nu måste Birgitta och jag ta en helg eller två och sortera upp alla diabilder och visa dem inte minst för våra barnbarn när vi samlas nästa gång.

Detta är första kvällsmaten som vi äter i en hyrd Opio husvagn parkerad på Löttorps Camping, sommaren 1974. Birgitta, Niklas och Candra till höger.

Vår Simca 1508 -76 parkerad på en camping i Malmköping. Denna gången med en lånad Adria.