Alla har vi levt länge nog nu med pandemin i minnet, sitta för oss själva, vara isolerade och nu äntligen få börja träffas igen. Visst är det underbart att få börja vara en normal människa igen. Vi hade en riktig gofika tillsammans med vänner som kom efter jobbet och hälsade på oss. Tack vänner för besök och de fina blommorna.
I morgon hade jag planerat att köra ett lass med ved. Så kom Birgitta med det genialiska förslaget att åka på husbilsmässa i A Hallen på Elmia i stället. Så är vi friska åker vi dit. Smaka på Camping!
En bukett höstblommor till er alla och trevlig helg önskar Birgitta & Matts
Jag saknar mina föräldrar jättemycket och inte minst min pappa. När det drog ihop sig till en massa arbete inför jul, kom alltid pappa och hjälpte till. Oftast stod han från morgon till kväll på vårt lager och slog in chokladaskar i julpapper. En morgon kunde han ringa och säga: ”Jag kommer inte förrän till halv åtta idag, när plogbilen är klar.” När han blev äldre och inte orkade sa han till nig: ”Det blir ingen riktig jul i år när jag inte orkar att hjälpa dig.”
Det jag funderat mycket på under årens lopp var ändå när pappa ringde och sa: ”I morgon hinner jaginte komma för då ska jag gå till banken.” (1 km bort)
Ju äldre jag blir, börjar jag att förstå vad pappa sa. Jag vill själv inte längre ha flera tio tals punkter på agendan varje dag. Numera skriver jag ned en ”antistresslapp” där det kanske står ring A, K, J, B och så vidare. Då behöver jag inte tänka längre, bara att beta av kom ihåg lappen.
Jag vet att jag måste ta det lugnt nu i fortsättningen. Därför kommer jag till kontoret först strax före kl. åtta. Hade jag varit ute lite tidigare hade det varit mera vitt ute.
På eftermiddagen
Inte nog med att jag kommer sent, jag går hem tidigt också. Vilka fantastiska eftermiddagar jag har haft att njuta av, även om jag ligger en stund på sängen när jag kommer hem. Nu är gräset frodigt och grönt efter det att gräsmattan toppades med ny jord och fick gödsel. Jag har låtit Toreman stå still i tre veckor nu, så att de nya gräsfröna har kunnat gro. Fortfarande finns en stor svacka som jag inte accepterar, men det möts vi om i morgon.
Men vad det kliar i fingrarna att få starta motorsågen, trots att det är en Huskvarna och gallra bort de minsta träden framför oss. Än en gång tack till Christer som röjde bort allt sly.
Nu när jag är hemma på eftermiddagarna för att återhämta mig, slås jag av det fantastiskt vackra vädret ute. Jag gick ut till vårt greenroom och där var det runt +27 grader och jättevarmt på golvet. Inne är det lika varmt, men ute är det bara drygt +8 grader och iskalla vindar trots nästan klarblå himmel. Skenet bedrar verkligen.
Mina två fågelbord
Jag har fyllt upp den första behållaren med nötter, trots att bäst före datum hade gått ut. Den andra stora behållaren skulle jag ha fyllt upp med solrosfrön, men det finns inga att köpa i affärerna här i byn. Det är en restvara som så mycket annat säger dom.
Jag är bara så förvånad över att inga talgoxar eller deras kompisar har hittat nötterna jag bjuder på. Jag har ju klippt bort bäst före datum. Under våren har vi ett brus av fågelkvitter, inte kan de väl ha gett sig iväg? På andra sidan gatan finns det många jättestora, gamla och döda almar. Kanske det finns bättre mat där? Innan våren kommer ska jag sätta upp ett antal röd/vita fågelholkar.
Jag sov gott i natt, kände mig utvilad och jag ville inte vara hemma längre, efter två och en halv veckas ”sjukskrivning.” Jag kom till jobbet först kl. 8 och gick hem redan vid elva kaffedags. Stefan som är vår medarbetare sedan slutet av 90 talet har avancerat till Driftschef i vårt företag. Vad är då bättre än att han tar över mitt kontor mitt i centrum där allt händer. Jag tog en vagn och började flytta. Här har jag jag jobbat från 1997 till 2008 samt 2019 till 2021.
Tömt bokhyllan
I förgrunden alla årsredovisningar sedan 1995 – 1996 till 2020. Visst finns allt lagrat i datorn, men trots allt är det roligt att ha dokumentationen kvar på papper sedan jag startade på 80 talet. Från början hade jag både detta och mitt kontor innan vi delade av det på mitten.
Mitt ”nygamla” kontor.
Här satt jag och jobbade från 2007 till 2019 och stortrivdes hela tiden. Detta kontoret tror jag blir min lycka, för nu är jag borta från ”bruset” och Stefan har tagit över flera av mina tyngsta uppgifter. Nu ska jag lägga stressen på hyllan.
Skorstenen på ovan bild finns i mitt förra kontor. Arkivbild från 1996
Skorstenen på arkivbilden från 1996 ser ni i mitt kontor nedan där jag sitter där den gamla spånsilon fanns, innan vi tog bort den 2007. Idag fyller skorstenen ingen funktion.
En ny enkel besöksgrupp
När jag flyttat tillbaka idag, efter att ha ”tagit flera pausar,” firade jag med elvakaffe och en kokosbulle. I morgon hoppas jag att jag är frisk, kan jobba och få ordning på allt.
Orienteringstavla
Vi köpte ett rivningsobjekt 1996, rustade det 1997, byggt till 2002, 2007, 2011, 2017, köpt till och rivit fyra grannfastigheter samt investerat många miljoner under årens lopp.
Vår plats på Husbilslandet Krono camping Lidköping.
När vi var på väg för att äta en bit mat på lördagseftermiddagen på Krono campingen, möter oss Bengt vid husknuten på bilden. Bengt som bor på Höglandet, är en gammal god vän och leverantör till oss på Torebrings sedan många år. ”Vad gör du här?” sa jag. ”Jag bor här, det är min villavagn, jag har sålt husbilen och hyr tomten,” sa Bengt. Med andra ord inte bara vi som gillar Lidköping. 16 mil enkel resa till stugan. Bra jobbat!
Risbro rastplats strax utanför Mullsjö.
Här har vi stannat många gånger under årens lopp, men inte sedan den nya sträckningen av vägen och en helt nybyggd rastplats. Här finns till och med husbilsparkering. Men alla kan inte läsa svenska som ni ser på bilden.
Vi har vilat, vi har bara varit ned till Rådhustorget två gånger, Birgitta har varit privatchaufför och väl hemma tvättade jag av nedre delen på bussen samt backade in i garaget. Då fick jag hålla mig i väggen, yrseln kom tillbaka. Jag blev riktigt ledsen då jag räknat med att gå och hälsa på alla på jobbet i morgon samt arbetsträna ett par timmar minst. Jag ringde 1177 men gav upp efter en timmas väntan. Jag får ringa min vårdcentral i morgon.
Att cykla in till Rådhustorget från Kronocampingen tar bara några få minuter på bra cykelbanor, men att gå tar nära en halvtimma. Jag är inte piggelin än och var lite osäker på att cykla men det gick jättebra. Så mycket folk och marknadsstånd som idag är tveksamt om vi sett tidigare.
Lördag förmiddag på Rådhustoget i Lidköping
Idag var säkert en tredjedel av torget fyllt av växter, en tredjedel av kläder, resten svamp, bär, bröd och handskar ”med mera”.
Lördag förmiddag på Rådhustoget i Lidköping
Jag tycker synd orm alla torghandlare, vilket slitsamt liv att lasta in och ut med alla varor.
Lördag förmiddag Rådhuscaféet i Lidköping.
Att åka till Lidköping utan ett besök på Rådhustorget för att se torghandeln och att fika på Rådhuscaféet vore ett misslyckat besök i stan. Kön gick långt ut på torget för att komma in men till sist var det vår tur.
Bommen uppe, grön lampa och bara att köra in och ta sin plats, så underbart smidigt.
Äventyrsgolf
Idag har vi tagit en vilodag för att förhoppningsvis hjälpa till att läka mina sår efter min kollaps. Vi har bara gått en runda på denna fantastiska camping. Det mesta är svårslaget som camping och ställplats. Nu finns möjligheten att köpa fem övernattningar för 1000 kr, så vi kommer att komma tillbaka hit.
Vi har sista platsen i raden.
Till vår förvåning så är det övervägande stora bilar och inte minst Morelo, Concorde och flera andra stora modeller. Hemma hos oss kändes det på avstånd som att Herden fått barn. Tveksamt om det finns en enda ledig plats på campingen, så fullsatt är det fredag kväll.
Även Restaurang Sjökanten blev säkert fullsatt då det strömmade in folk hela tiden.
Det var första gången för oss att gästa Restaurang Sjökanten på campingen. Risken är stor att det blir ett återfall redan i morgon kväll, men då en ”halv meter stor pizza.” De öste ut pizza och de var så grymt stora och såg jättegoda ut. Grannen bordet bredvid kunde knappt äta, han mest skrattade åt storleken.
Huvudrätt…
Oxfilé med murkelsås
Två stora skivor oxfilé med en underbart god murkelsås till. Vi rekommenderades ett glas rött vin av märket Albin Jacumin-Cotes-du-rhone GL.
Dessert…
Friterad kanelbulle med glass
Birgitta valde Friterad kanelbulle med vaniljglass och det var riktigt gott sa hon.
Chokladfondant
Själv åt jag Chokladfondant med valnötter och vaniljglass. Chokladen var inte riktigt min smak, men nötter och glass gillar jag.
Birgitta kör Ådalsvägen ned till Huskvarna för första gången med bussen.
Vi bokade tre dygn på Krono Campingen i Lidköping sedan några veckor tillbaka, detta innan jag blev ”orkeslös.” Om vi inte bokat hade vi kanske inte åkt. Nu ville vi inte låta pengarna brinna inne utan gav oss iväg. Jag gillar inte att boka i förväg men gjorde det ändå. Jag kör, sa Birgitta.
Kohagen Ställplats Sandhem Mullsjö.
Vi åkte efter jobbet och körde halvvägs, utan att stressa fram på onsdagskvällen. Ni vet att vi gillar kohagen därhemma så nu valde vi en annan kohage, nu med namnet Kohagen Bad- & Ställplats i Sandhem utanför Mullsjö. Denna platsen gillade vi att stanna till på. Frivillig avgift och självklart swischade vi över en skälig summa.
Ser lite blött ut efter regnet på onsdagskvällen.
Elstolpe, välstädat, välskött, vatten, latrintömning, soptunna och en fin toalett till dem som önskar detta.
Utsikt över bad- & ställplats
Till vänster utanför bild finns gräsplan för lekar och sport. En tjej kom ned och badade på morgonen. Vi avstod detta.
Vår plats på Kronocampingen i Lidköping.
Efter bara en dryg timmas körning var vi framme vid vår plats på Kronocampingen i Lidköping. I en enkét som Campingen hade tidigare svarade jag: ”Ni är bäst på allt, ni kan inte bli bättre”. Synd bara att priserna har skenat i höjden. Nu bor vi kungligt på kampanjpris i tre dygn för 750 kr, vilket är långt under ordinarie pris.
Inte bara vi är här.
Det är nog ganska fullsatt på campingen denna helgen eftersom Husvagns Svensson har lite jippo.
Kycklingsallad till lunch på Rådhuscaféet
Vi gick intill stan, tur och retur och det var allt jag klarade. Stärkt av denna goda mat ”gick” det bra.
När vi fick vår nya Hyundai i mitten av juli månad fanns inga drag hos leverantören, det var helt enkelt leveransproblem som på så mycket annat idag. Sedan kom frågorna, jag har ju inget att dra efter bilen och vilken leverantör ska jag välja om jag skall montera drag? Naturligtvis skulle jag haft draget och en släpkärra när vi byggde vårt hus. När jag har varit i behov av transporter har jag alltid hyrt lastbilen på jobbet. Ibland klarar man sig inte utan drag trots allt och inte utan att låna bil med drag.
Vi vill ha rent och snyggt i vår nya bil och vill undvika att köra säckar med jord och dylikt i bilen. Ett drag hos min billeverantör kostar det dubbla mot ett ”Piratdrag.” Andra som valt piratdrag har fått mängder av elfel på bilen och kostader på flera tio tusen tals kronor. Den risken ville jag inte ta på en splitter ny bil, dessutom fick jag en splitter ny lånebil för att komma hem. Kanske lite fult med ett fast drag, men så mycket enklare och smidigare.
Nu får lillbilen vila resten av veckan efter denna operation. I afton tar vi med Herden ut till en annan ”Kohage” än den vi har hemma. Birgitta kör och jag tittar på…
Matts Torebring 