Matts Torebring

Höglandssjukhuset i Eksjö.

Efter semestern blev Birgitta mycket allvarligt sjuk. Vår fantastiska sjukvård som vi har i Eksjö, kämpade med Birgitta i flera dagar för att hitta orsaker till Rosfebern hon fått. Under alla dessa otaliga undersökningar, hittade de först att hon inte kissade tomt i blåsan. Så blev det nya undersökningar och då hittades en godartad, 12 cm stor cysta på ena äggstocken. Idag var det dags för operation.

Klockan sju på morgonen skulle hon vara på plats på Höglandssjukhuset. Klockan åtta somnade hon in. Själv förstår jag inte hur det går till. Men genom fem titthål gör man operationen. Strax efter klockan tretton ringer Birgitta och säger glatt, ”Nu får du komma och hämta mig på uppvakningen”.

Besöksparkeringen på Höglandsjukhuset kl. 13.30 idag

Inne på sjukhuset botar de sjuka, men här ute är det sjukt fullt med bilar. Efter två rundor, var det bara att köra in till  staden, parkera bilen och gå tillbaka till sjukhuset. När jag närmade mig Aneby igen, sa jag till Birgitta, -”Nu kör jag hem dig, så du får vila dig lite”. ”sa jag – ”Vad ska jag göra hemma, kör mig till jobbet” blev svaret och så fick det bli. Samma skrot och korn i Birgitta som i mig.

Visst är det en fantastisk läkarvård vi har har. På förmiddagen togs ena äggstocken bort samt cystan. Att sedan kunna jobba på eftermiddagen, känns nästan otroligt. Trots att vi har det så här bra i vårt land, har vi ett stort missnöjesparti, jag skäms faktiskt.

Faggan hissad för Birgitta.

Nästan alltid glömmer vi bort att hissa vår flagga, på årets flaggdagar eller vid familjehögtider. Så även i helgen när hela familjen var samlad. Idag hissade jag i alla fall upp flaggan, strax före klockan sju. Lite vind i flaggan, men den är uppe i alla fall. Allt till Birgittas ära, på rätta födelsedagen.

Naturen är märklig.

Hela tio- talet knutar få vimpeln, som nu ligger i soptunnan. Visst är naturen ganska märklig.

En liten rosbukett till min käraste på födelsedagen.

Naturligtvis hade jag ordnat med fräscha blommor och go- fika på finporslinet, när Birgitta kom från jobbet.

Kommer Matts & Birgitta gå och se ut så här ?Knappast !

Vi lever ett fantastiskt bra liv tillsammans, och är glada för varje dag tillsammans, på jobbet, i husbilen eller hemma i ”brevlådan”.

Detta var kanske inte så snällt…

Nu får du ingen mer hyllning Birgitta, nu fortsätter vi att vara snälla mot varandra.

Hösten är här och då fyller Birgitta & Nelly år

En vacker Brittsommardag, inramad med höstens alla färger, när vi firade två födelsedagar i familjen.

Barn & barnbarn kom hem för att gratulera.

Hela familjen samlad på Wiredaholms Golfrestaurang, ett par mil från Aneby.

Niklas & Carina & Linus kom lite tidigare till Wiredaholms Golfrestaurang.

För er alla vänner som spelar golf, finns här en underbart vacker golfbana. För oss som åker husbil, finns även en ställplats i anslutning till golfbanan.

Birgitta är stolt över sina tre barnbarn.

Linus har själv skrivet ett Grattiskort och även gjort en pysselpresent till farmor..

Linus 5

Linus kom i vit skjorta med röd slips och hängslebyxor.

Oliver 5

Oliver kom hem till farmor & farfar, sent på natten till lördagen, men var ändå piggelin.

Nelly 2

Nelly var nyvaken varje gång jag skulle ta kort.

Linus ville ha raggmunk & fläsk

Vi blev bjudna på trerättersmeny, med en helt fantastiskt god oxfilé, bland de bästa jag ätit. Linus fick frågan om han ville ha köttbullar, nej sa Linus,  ”Jag vill ha raggmunk & fläsk” och det fick han.

Birgitta fick bland annat en iPadAir Wifi Cell.

Birgittas förra iPad har tjänat ut och nu fick hon en ny med mera finesser och bättre prestanda.

Nelly fick många presenter

Efterfesten fortsatte hemma på Skogsgatan i Aneby. Där blev det ett födelsedagskalas till. Nelly fyller samma dag som Birgitta, den 29 september.

Nellys nya ”kissdocka” var nog roligast av allt.

Nelly fick en docka som kissar på sig och kan gråta tårar. Roligast var nog när alla blev nedkissade. Dockan fick direkt namnet Lisa.

Mamma Candra bjöd på en Jättestor ”Kungatårta”

Återigen har Thimons Konditori gjort vad få andra gör. En tårta så stor att vi hade inga tårtfat som räckte till. Eftersom det var tvåårsfest var kungakronorna i mitten utbytta, mot det som passar en tvååring bättre. Tårtan var tilltagen till 20 personer.

Nu kan jag inte längre köra med vid betalande av inträde, ”En vuxen och en pensionär”, nu är vi där, både Birgitta och jag. Kanske får vi säga som Carl Bildt, ”Pensionär blir jag aldrig, jag kommer aldrig sluta jobba”.