Matts Torebring

Villa Shalom lördag kväll kl. 18.

Alla vi som deltagit i träffen med Husbils- & Husvagnsklubb Gemenskap, på Camping Havslätt, var inbjudna till festmiddag. Hela 85 personer kom Villa Shalom i Oskarshamn.

Festmiddag Villa Shalom lördag kväll kl. 18.

Vänner från Jönköping, Aneby och Birgitta och jag njuter av den goda maten.

Vännerna bakom denna fantastiska träff avtackades av ordföranden.

Ett fantastiskt program, välordnat och bra på alla sätt. Tack vänner som gjorde detta så bra.

Skeppare Birger Borgemo.

Vi fick höra en minst sagt fängslande story, om Missionsbåten Shalom, som vi åkte med under lördagseftermiddagen. Ett skepp från 1800- talet, i skrotskick liggandes i Stockholm, som Skeppare Birger Borgemo, kunde köpa för 750 000 kr, utan pengar på fickan. Inte nog med detta, Birger kunde dra skrotet till docka på Kollandsö på västkusten och under nära ett års tid, bygga ett segelfartyg av detta. Båten har idag 46 kojplatser och får segla med drygt 90 personer ombord. Hur han sedan kunde få certifikatet för att segla med båten, var en story för sig.

För några få år sedan behövde skeppet en ny motor. En okänd person kom gående på kajen i Oskarshamn och mötte Birger. Snart kom de in på samtalet, att skeppet måste få en ny motor. Du får en halv miljon av mig till detta projekt, sa den okände mannen. Pengarna kom in på kontot två dagar innan fakturan skulle betalas.

Avslutning med kaffe och bakelse.

Supergoda bakelser bjöds vi på till avslutning på kvällen

Söndag kl. 10. Gudstjänst i Svallinge Missionskyrka.

Svallinge Missionskyrka ligger strax utanför centrum i ett villaområde.

Fullsatt kyrka.

När Husbils- & Husvagnsklubb Gemenskap samlas, deltar vi alltid i en gudstjänst på orten.

Sångövning före gudstjänsten.

Alla älskar att sjunga.

Min kära Birgitta älskar att spela.

Birgitta har spelat piano och kyrkorgel offentligt, sedan hon var 11 år. Under veckan fyller hon 65. Nu kan jag inte köra längre med, ”En vuxen och en pensionär”, nu är vi snart ”pensionärer” båda två.

Vår ordförande Bertil, älskar att tala.

Idag var jag tvungen att korrigera Bertil efteråt (jag höll på att resa mig upp när han talade, men gjorde det inte) Nästa träff har vi första helgen i mars och då åker alla personbil, sa Bertil. Sanningen är den, att det gör inte Matts & Birgitta, de åker alltid husbil till vinterträffen, som nästa gång blir i Alingsås.

Vi lämnar rondellen i Oskarshamn och Döderhultarens skulpturer, ett stort minne rikare.

Jag har skrivit och jag har sagt många gånger, när jag behöver vackert väder, så får jag det. Så även denna gång, fast nu fick hela klubben njuta av det. När vi kom någon mil utanför Oskarshamn, vräkte regnet ned. Under hela träffen i Oskarshamn har vi haft det mest fantastiska väder.

Fredagskvällen avslutades ute med lekar.

En krona i ena ögat och en hink att hålla fast och runda ett mål. Fyra lag tävlade mot varandra.

Korvgrillning med egen medhavd korv.

Korvkonsumtion.

Oväntat besök av Gotlandsbåten.

Trångt och varmt på kvällsandakten inne

Utflykt lördag eftermiddag med missionsbåten Shalom

Denna båten går runt södra och västra Sveriges kuster under sommarhalvåret. Besättningen stannar till i alla tänkbara hamnar och har kristna sångstunder på kvällarna.

Vi reser i strålande solsken

Inte ett moln i sikte

Himmel & hav möts

Vi stannar vid Furön

I Oskarskams skärgård finns 4 300 öar, detta är en av dem.

En person bor på ön året om

På ön finns en liten insjö.

Nödvändig varningstavla

Tänk att bo ensam ute på denna ö höst och vinter.

En enda året runt boende person finns på ön.

Båten vi åker med på en tavla i salongen

Musik på resan.

Jag får svindel av att bara titta på denna besättningsman.

Ett riktigt trevligt dygn på Havslätts Camping i Oskarshamn. Nu i kväll går vi på festmiddag lördag kväll.

Soluppgång.

Denna helgen samlas Husbil- & Husvagnsklubb Gemenskap, till träff och gemenskap på Havslätts Camping i Oskarshamn. Vår  nye vd i Torebrings AB, Niklas Torebring, son & delägare, uttryckte redan för ett och ett halvt år sedan, att Birgitta & jag kunde ta en ledig fredag då och då. Nu gjorde vi det för första gången, på ett och ett halvt år. Vi reste helt enkelt till Oskarshamn, redan på torsdagkvällen. Vi sov gott och vaknade till denna härliga soluppgång ut över Östersjön.

Havslätts Camping Oskarshamn.

Havslätts Camping med blicken mot Blå Jungfrun. En liten trevlig riktigt havsnära camping. Standarden är inte alls den vi är vana vid från kontinenten, men det är ändå småtrevligt här.

Morgonsamling vid strandlinjen.

Morgonandakt och sång klockan 9.30 nere vid stranden. Klockan 11 hade vi gemensamt elva kaffe vid ett långbord, före alla olika aktiviteter.

Duktiga sångledare.

Vi har mycket gemensamma sånginslag. De av oss som är duktiga att sjunga och spela, medverkar alltid i en gudstjänst på söndagen som vi brukar delta i.

Besvärsgatan i Oskarshamn.

Dagen är fylld av olika aktiviteter som besök på Kärnkraftverket, visning av en gammal by, eller göra som vi gjorde fria val, med cyklarna in till stan.

Besvärsgatan i Oskarshamn.

Jag hade bara flyktigt hört något om ”Besväret” inne i centrum. Vi cyklade snabbt dit med våra cyklar.

Besvärsgatan i Oskarshamn.

Detta tycker jag är mycket häftigare att titta på, än att gå i varuhus.

Besvärsgatan i Oskarshamn.

Inte bara denna Besvärsgatan är kuperad, hela stan är lite kuperad. Detta är första gången vi övernattar i Oskarshamn.

Vår egen drömparkering på stora husbilsparkeringen.

Vi kommer körandes runt femtiden på fredagskvällen, upp genom Huskvarna, Vättersnäs och upp mot Elmia. På varje liten upptänkbar möjlighet att stanna, står en husbil parkerad och på vägen känns det som ett gäng myror, är ute och snurrar.

Får vi plats på parkeringen i afton, är det ett Guds under, sa jag till Birgitta när jag såg alla husbilar. Vi kör längst upp och viker in till vänster. Jag brukar se parkeringsmöjligheter, där få andra ser det. Jag backade upp och dubbelparkerade bakom den röda bommen.

Då kom grannarna ut och sa, ”Vi kan åka om ni vill, så får ni ta vår plats och även biljetten”. Naturligtvis köpte jag parkeringsbiljetten av dem och gav dem en stor kram. Tänk att möta så trevliga människor det första vi möter.

Mycket folk.

När vi parkerat vår husbil på fredagskvällen, stod våra vänner nästan i kö utanför vår husbil. Först kommer vänner från Kabeklubben, sedan kom Anette & Göran, bloggen Kors & Tvärs. När vi satt och pratade som mest, knackade det på dörren. Utanför stod våra ”finska kamrater” från Jakobsstad i Finland. Det blev en sen kväll, men vad roligt att få träffa alla vännerna.

Trångast var det i Kabemontern.

Inne i vimlet ringer Lennart Olofsson, bloggen Lennarts Tankar. Nu satt vi utanför en av hallarna i ett par timmar med ett glas öl. Elmia Husbil är för oss Årets Husbilsfest, kanske inte att se alla nya modeller, men att träffa alla vänner är så roligt. Inne i hallarna och på parkeringen var det många som kände igen mig, eller vår husbil från bloggen. Många goa kommenterar från många håll.

Båt eller husvagn eller både och.

Kul att se alla nya idéer och innovationer. Här en båt eller husvagn eller både och.

Elcykelhusbil.

Ytterligare en ny idé och innovation. Denna ”Elcykelhusbil” kändes inte riktigt färdigbyggd ännu.

Plåtisar i massor.

Plåtisarna formligen svämmar över på Elmia Husbil. Alla tänkbara utförande och modeller.

Toatömning på uteplatsen.

Jag tänkte skriva om bra och dåligt. Det är dock svårt att vara negativ, efter allt positivt som vi mött från första stund. Men detta skulle jag inte acceptera på min husbil. Toatömning i höjd med matbordet under markisen. Riktigt många bilar har den placeringen och jag skulle välja bort en sådan bil.

Fula och störande elkontakter mitt på sidan.

Jag har blivit allt mer estestisk med åren och tycker, att detta är så fult med en sladd hägnades på sidan.  På vår Kabe går sladden, ut genom en tät lucka i golvet, det gillar jag.

Bra initiativ i garaget.

Många husbilar har jättestora garage. Vad jag inte förstår är, att de inte är inredda med lite hyllor och korgar, för mängder av småprylar. Här var ett jättebra initiativ på lösning på detta. Just denna garagelucka var dock så stor och på många platser skulle det inte finnas utrymme för att kunna öppna den.

En jättestor bobil med absolut minsta bordet.

Jag förstår inte hur de tänker som konstruerar nya bilar. Här är inne i en av de största bilarna, men bordet är ett av de minsta vi sett.

Denna tyckte vi bra om.

I nästan alla husbilar i samma prisklass som vår Kabe, saknas en garderob innanför dörren till att hänga av sig ett ytterplagg. Ytterst sällan ser man en klädkrok för en jacka innanför dörren. I vår Kabe är detta standard och vi kan inte tänka oss att vara utan detta. Concorde Carisma har allt det vi har, samt lite till, men kostar betydligt mera. Dessutom är den nära 3,5 meter hög och jag ser alla otäcka trädgrenar på mindre vägar, som ett hinder för att komma fram.

Flera husbilar i samma prisklass som denna, är så otroligt trånga runt kök och passage inne i bilen, att det inte går att gå förbi varandra. Så inte i vår Kabe eller i denna Concorde Carisma.

Vi tycker om cockpit

Ingen annan husbil, har en mer tilltalande cockpit än vad flera av Concorde modellerna har. Fantastiskt tilltalande helt enkelt.

Morello är också riktigt trevlig

Kanske Morello slår Concorde i inredningen av cockpit. Ursnyggt tycker vi.

Kabe är ett oslagvart val för oss smålänningar.

Det har sagts om oss smålänningar att vi är snåla, men det tror jag inte på. Däremot är många av oss ekonomiska och räknar ut, vad vi får för pengarna innan vi handlar.

Få bilar har det värmesystem som Kabe har.

Jag läste på ”innehållsdeklarationen” innan jag gick in i de flesta av husbilarna. De flesta saknar det mest naturliga, som värmeväxlare och vattenburen golvvärme.

Jag tycker synd om alla nybilsköpare, hur skall man kunna skaffa sig kunskap till ett bra husbilsköp. Vi har själva gått en lång väg, under femton år med husbil, från en mindre alkovbil till en bil som vi mer än stortrivs med och som har allt som man kan önska.

En blomma från vår parkering, till Elmia Husbil för en genomtänkt husbilsparkering i år.

Känslan infinner sig, är inte Elmia för litet, för en så här stor mässa? Mängders mängder av besökande husbilar får inte plats. I år måste jag ge en blomma till Elmia, för uppstruktureringen på parkeringen. Alla bilar står parkerade med samma avstånd, ordning, disciplin och klara regler. Detta var riktigt roligt att se.

Inbjudna till våra vänners sommarhus.

Sedan flera månader tillbaka, har vi varit inbjudna till våra vänners sommarhus. Vi har verkligen sett fram emot denna helgen. Att vi dessutom fick den bästa sensommarvärmen, kändes nästan helt otroligt.

Jan Arvidsson vid sin eldkorg.

Jan tände stolt sin fina eldkorg, tillverkad i Småland och ingen Kinaproduktion. Titta på tjockleken på järnet, titta hur tätt järnen sitter, sa Jan och tände på i brasan. Av goda vänner hade Jan kunnat köpa virke, till en extremt stark sittbänk, tillverkad av tjocka och breda plankor.

Vi satt ute och njöt till långt in på natten.

Värmen från elden och vänner skapade en härlig afton.

Lördag morgon.

Maskinvisning i Mariannelundsskogarna.

Jag skrev om en sådan här ”Stenuppdragare” för några veckor sedan när vi var i Ydre. Denna maskin, årsmodell 1948, är nummer 1, av drygt 170 styck tillverkade av Erik Brorsson, senare ”Brorssons i Mariannenund”. Under året har den restaurerats och idag var det premiär, för allmänheten att få se den i drift.

Familjen Brorsson överlämnade blommor till restauratören av maskinen.

Else-Marie Brorsson Welander, till höger i bild, och Lars Welander, tredje man från höger och Egil Brorsson, längst till vänster, överlämnade blommor till restauratören av maskinen. Else-Marie & Egil är generation två i familjen Brorsson.

Några stenar var redan förborrade för en fästögla

Stenen följer med upp som ingenting.

Motorn till Stenuppdragaren, en gammal A-Ford bensinmotor, ”hackade, spottade och fräste” innan den till slut gick jämt och fint. Jag frågade naturligtvis, om det var en fotogenmotor med startbensin, men det var det inte. Det var tändningen som inte var rätt justerad. Efter en stund gick motorn jämt och fint.

Nu är stenen uppe.

Transport till ett stenröse.

Bort med stenen från markerna.

Jag har varit med om detta live, i slutet av 50- talet, så det var en upplevelse att få se det live igen.

På samma gård byggs ett Siljanshus

Stockar i olika längder som skall passas in i bygget.

Ett styck längre in i skogen finner vi detta.

Foto på en kolmila från i år.

Kärleken till hembygden är enorm i dessa trakter och det ena efter det andra konststycket, reser sig upp. Här är en kolmila, ett sågverk, en gäststuga med övernattning för kolare, samt ett antal sittbänkar för konsumtion av stärkande drycker.

Kaffe, våfflor, hjortronsylt, jordgubbssylt och vispgrädde på gräsmattan när vi kom hem.

Det måste har varit mycket kärlek inbakat i våfflorna, så gott som det smakade.

Skogsplantering på Jan & Milles tomt

Jag gav rådet till Jan & Mille att avverka några stora tallar, som skymde solen på deras fina sommarhus. Som gammal skogsarbetare vet jag vikten, av att plantera efter avverkning. Därför hade Birgitta och jag med en tallplanta som vi planterade.

Årets bästa ställplats. Tre dagar ”All Inclusive” med el och ”havsutsikt”.

Vem av er, alla mina husbilsvänner, kan slå denna ställplatsen? ”All inclusive” tre dagar utan en krona i avgift.

Båtresa med El-on och Jan som kapten.

Lördag kväll, månen, sjön och bryggan på ställplatsen.

På lördagskvällen anslöt ytterligare tre familjer, till vår Gemenskapsgrupp som vi är med i i kyrkan. Hur många har det så väl förunnat, bo på strandkanten, mat i överflöd, ett fantastiskt sommarhus, en bra husbil ? och dessutom omgivna av vänner.

Ett stort Tack till er, Mille & Jan, för er enorma gästfrihet, värmen, gemenskapen, all den goda maten. Hur ska vi kunna återgälda detta?

Under Notiser i Husvagn & Husbil.

Jag blev ganska överraskad av, att ta del av denna fina tidnings innehåll. Jätteroligt att det vi alla skriver och bloggar om, kommer så många till del och dessutom uppmärksammas på detta sätt. Ett stort Tack till Tidningen Husbil & Husvagn.