Matts Torebring

Kabe Adria Center i Öggestorp

När vi hade en vecka kvar av vår semester, i det ljuvliga Frankrike, slutade vattenkranen vid diskbänken i köket att fungera. Först tänkte jag mejla Kabe från Frankrike. Nej, så akut är det inte, vi klarar oss. Så kom vi hem. Vi bestämde oss för att åka till Öland. Nej, det är nog ingen idé att kontakta Kabe nu i semestertider. Men så gjorde jag det i alla fall. Kom i övermorgon klockan 7. Jag blev nästan överrumplad över svaret. På mindre än 30 minuter var jag där klockan sju igår.

Det visade sig bara vara, en kontakt som lossnat när vi kört på alla dåliga vägar. Hade jag plockat ut kökslådorna hade jag sett det själv. Kabe bytte ut kranen i våras och då tror man bara, att nu är den sönder igen. Men så var det inte. Ett litet tips till er alla, om ni inte tänkt på det redan. Vi har en ”plastdunk” platt som en pannkaka när den är tom. Det sitter en smidig kran på den. När du fyller den med vatten växer den och rymmer tio liter. Det är smidigt att ha i en situation som denna och tar inte mer plats än en bok.

Öländska jordgubbar med mjölk, ostsmörgås på fruktbröd från Kaffestugan i Böda.

Under ett flertal somrar gästade vi Spanien, Portugal samt även Holland. Då letade vi jordgubbar överallt, men oftast förgäves. Jo, de fanns att köpa i färdiga bakverk. I sommar har vi verkligen kunnat njuta av jordgubbar, nästan varje dag om vi önskat. I vårt favoritland Frankrike, har det funnits gott om fina och goda jordgubbar.

I Löttorp på Öland, stod en ung grabb och sålde dessa goda jordgubbar till oss. Han var så käck och ambitiös, att jag skulle ha fotat honom. Vad kostar då dessa underbara gubbar? I Frankrike oftast cirka 3 € per liter (cirka 27:-SEK) eller något mindre. Killen i Löttorp tog 35:-. Här hemma i vår lilla by, kostar de 60:- på Ica. Varför så dyra? frågade någon. Jo odlaren betalar avtalsenliga löner. Gör inte alla det?

Vägrenarna är överfyllda av skyltar.

Öland på gott och ont. Jag tycker inte om ordet ont i sammanhanget, men det är ju ett uttryck vi ofta använder. Öland, har så mycket goda saker med sig. Det är människorna som skräpar ned, hela det underbara landskapet, med en massa skyltar. Så snart det finns en buske vid vägkanten, hänger det en skylt om ”Loppis” eller annan aktivitet. Vi stannar aldrig vid en loppis. Vi behöver i så fall köra till Loppis, huset är redan överfullt hemma.

Jag har sagt detta, under alla dessa år, sedan början av 70- talet, varje sommar som vi gästat Öland, varför alla dessa försäljningsställen? Finns de ett ”vedskjul” med tak, nog ska man sälja ”Märkeskläder”. Om det sker i ordnade förhållanden, som i Köpingsvik eller Byxelkrok, har jag inget att invända. Jag är bara så trött på alla dessa, oftast illa handtextade skyltar i varje buske.

Lite allvarligare är det med trafikljusen, vid södra infarten till Borgholm. Under söndagen bildades det milslånga nästan stillastående köer, i södergående trafik. Vi har upplevt samma sak flera gånger.  Bygg en rondell även där, så är bekymren borta.

Ölandsbrons tillkomst, har ju varit till en obeskrivlig glädje, för oss alla. Så länge bron hade två filer, kunde det ofta ta två timmar, eller mera att komma över, vid trafiktoppar. Det löste sig när det blev fyra filer. Ledsamt nog hålls inte uppsatta hastighetsgränser. Inte heller avstånd mellan bilarna. På väg hem vid lunchtid söndag, såg Birgitta ett hjul komma rullande över vägbanan. (Själv är jag koncentrerad på min körbana och såg bara hjulet ligga på vägen)

Jag hann bara upptäcka en massa ”plastskrot” och försökte passera utan att köra in i bråten. Bil nummer två framför oss krockade. Vad vi sedan hörde på radio var att det tog en och en halv timma att röja upp efter krocken. Hastighetsgränser hålls inte, filerna är relativt smala och avstånd mellan bilarna hålls inte alls. Då smäller det till slut!

Jag hoppas att vi alla  är rädda om Öland, det är ett så fantastiskt vackert landskap.

Ovanligt mycket trafik på norra Öland. Saken blir inte bättre av, att traktorn till vänster i bild, kör i 40 km under två- tre mil, detta trots att han hade otaliga möjligheter att köra in på parkeringsfickor och släppa förbi bakomvarande trafik. Ingen kunde köra om på grund på mötande trafik. En del får körkort på posten. (Klicka upp bilderna)

På Lammet & Grisen är tydligt angiven parkering för husbilar. Dessa fem kunde tydligen inte läsa innantill. Man parkerar på personbilsparkeringen. Denna gången var jag tyst.

Förmiddagsfika på Ställplatsen på Lammet & Grisen.

Naturligtvis var vi tvungna att köra Norra Öland runt med stopp på Kaffestugan i Böda. Där köpte vi var sin bakelse och en wienerkam. (Efter en halvtimma i kö). Ställplatsen är gratis och det finns vatten och toaletter.

Festen har börjat.

Ät så mycket du orkar av lamm- & gris samt den goda buffén.

Klicka på bilderna så kommer de som ett bildspel. (Det kan dröja någon sekund innan skärpan kommer i bilden)

Tack för åter en trevlig afton på Lammet & Grisen.

Detta var troligtvis mer än 40:e gången vi gästade Lammet & Grisen. Vi började åka hit en gång varje sommar i mitten av 70- talet. Sedan starten 1969 har det verkligen utvecklats. Det är ingen sommar, om jag inte får komma hit en gång varje sommar.

Om du fortfarande inte varit här.

Kör in i byn Löttorp och följ skyltar tre km. GPS N 57 10 32 Ö 16 56 32. Norra Öland har utvecklats med flera nya ställplatser under sista åren. Utöver ställplatsen här (om du stannar och äter mat), finns ställplats i Byxelkrok, Neptuni Åkrar och Nabbelund. Den sista är den trevligaste tycker vi.

Drapeau français en berne. (Franska flaggan på halv stång)

Efter att ha läst boken i sommar, om krigen i Mellanöstern, om IS, som ser västvärlden som den Store Satan, sa jag till min Birgitta. Var inte förvånad om det händer något på Franska Rivieran i sommar. Nu hände det! Vi har tidigare gått gatan fram, där det nu hände. Vi var ganska nära i somras. Vi själva älskar naturen, i stället för att ligga på stranden, därför körde vi inte in till Nice i sommar.

Frankrike har blivit vårt favoritland att semestra i. Vi har lärt oss att älska fransmännen. Vi älskar det stora landet. Vi älskar naturen. Inget annat folk hälsar och är så trevliga som just fransmännen. Jag led med dem när de förlorade sista finalmatchen i fotboll. Jag tyckte de var värdiga vinnare. Vi kommer att fortsätta våra semesterresor till Frankrike.

På Glömminge rastplats fick vi ett oroväckande sällskap

Det går inte att deppa ner sig i en sorgligt utvecklande värld. Vi åkte till Öland som planerat. Lika planenligt stannade vi på Glömminge Rastplats på Öland.

Jag blev dock orolig för denna kossa, som gick över den jättehårt trafikerade vägen, bara för att gräset var grönare på rastplatsen, än ute i kohagen. Jag gick ut med varningstriangel och trafiken gjorde tummen upp och kröp fram förbi kossan. Jag ringde polisen, fast de kom först ett par timmar senare. Då hade bonden tagit hand om kossan.

Nattparkering på vår favoritrastplats, Glömminge, Öland.

Vi känner ingen oro över att nattparkera, på en rastplats som denna och sova över. Just här har vi sovit många gånger. När vi har nattparkerat kommer det strax flera husbilar och fyller på. Det känns som vilken ställplats som helst, fast mycket bättre.

Lite konstig kombination av ett inlägg kanske, men alla tre bilderna handlade om rubriken

Nu har vi varit hemma en hel vecka och jobbat. Nu kan vi inte vara still längre. I afton efter jobbet åker vi. Det har blivit en tradition, att första helgen vi är hemma efter semestern, åka till Lammet & Grisen på Löttorp, Öland. Kanske har vi missat något år, sedan mitten av 70- talet.

På samma sätt som, ingen sommar utan strömming, lingon och potatismos i Trosa. Så är det heller ingen sommar utan Lammet & Grisen på Öland. Kanske är det första årens förtjusning, som aldrig går över. Alltså har vi varit på Lammet & Grisen mer än ett 40- tal gånger. Lördag kväll kl. 18 sitter vi till bords.