Stormfälld skog i Småland, förknippat med speciella datum
Nu är det nog inte många av er yngre läsare, som vet vad jag menar med Nyårsnyet. Ofta talade pappa om värk i sina leder och lade till, ”kommer all den snö ned, som jag har i ryggen, då blir det metervis. Nyårshelger minns jag med fasa, storm, massor av snö, omöjligt att hållas vägen öppen med dåtidens redskap
När jag går tunt knuten in på kontoret, har jag sett den lilla månskäran högt över lagertaken. Den tittade pappa också på, Nyårsnyet. Idag behöver vi inte tänka på snöröjning, det ligger ute på entreprenad, till dem som har maskiner för detta. Av stormarna minns jag nog ”Luciastormen” mest. Bondepraktikan har jag varit ägare till, kanske lämpligt att köpa den nu, när vi flyttar värmare naturen.
Ni ser mig sällan göra tillbakablickar, men visst händer det då och då, som till exempel bilden ovan. Säkert kommer jag lite senare, att summera statistiken på min för blogg året 2019.
Jag hade sett fram emot, max mycket helgledigt och att bara koppla av. Vi har inga måsten längre, när vi kommer hem. Vi bor ju så himlastormande bra i husbussen. Det blev dock inte som jag hade tänkt mig. Min influensa tillsammans med en sedan barndomen kronisk bronkit på luftrören, satte käppar i hjulet.
Jag är ändå glad för mitt ”Sjunde sinne”. Min regnbåge har sju färger (Guds tal), den hemska bågen i Pride har bara sex färger (människans tal sex). Vår dotter med familj, ville ta med oss på en resa till Thailand över nyår. Nej tack, var jag tvungen att säga. Jag kände att jag vill vara hemma och bara koppla av.
Kanal 10 har inbjudit till en stor Nyårsfest i Arken i Värnamo. Inte heller det anmälde vi oss till. Med facit i hand känns det skönt att vi valde att vara hemma. I natt har jag vilat 14 timmar på rygg. Detta på grund av att min luftrörskatarr är tyst när jag ligger på rygg. Annars är det ett fasligt oväsen som hörs på tio meters avstängd.
För knappt en månad sedan drömde jag ett par märkliga drömmar. Läs vidare och le för dig själv.
Vår bloggvän har en liknande Bil
En av mina bloggvänner hade fått stopp på sin husbil, mitt ute i körbanan, mitt inne i Kaffekullerondellen, på väg från Vimmerby till Eksjö. Självklart stannade jag för att hjälpa till. Min bloggvän hade då fått tag i en mindre yxa, för att med den hugga ned bilen i småbitar. Vänta lite sa jag…
Jag har två större släggyxor hemma, bara tre mil bort, jag åker och hämtar dem så går det fortare. När jag kom tillbaka jämförde vi yxorna och min bloggvän tyckte det var riktiga yxor som jag hade. Sedan vaknade jag…..
Här kommer en dröm till….
Så här såg min drömhund ut.
Jag är ute och kör bil på stora fina vägar. På motsida körbanan, kommer en hund körande på en eldriven sparkcykel, det kanske kunnat vara Nellie från Vällingby. Jag vänder vår bil och följer efter hunden. Då kommer vi ifatt denna bilen….
En Scania 80 som mjölkbil. (Så här hämtades mjölken ute på gårdarna när jag var ung)
Hunden på elsparkcykeln har kommit ifatt mjölkbilen, som har stannat och backar in på en avtagsväg. Chaffisen kommer ut ur lastbilen och möter hunden. Nu dansar de runt på ett gärde tillsammans i minst en timma. Så glad var hunden, över att han hittat sin husse.
En annons från 50- 60- talet som jag inte glömmer. Den byrå som gjorde den annonsen måste sträcka på sig, om den finns kvar. Skulle någon av oss komma ihåg en annons 60 år senare, ur dagens tröttsamma annonser? Jag har verktyg i min dator, för kunna göra om bilderna till en annons, men jag behärskar inte Photoshop. Ni förstår säkert andemeningen.
Varför då denna motorsågsannons idag? Jo, hela dagen när jag legat på sängen och vilat, eller varit uppe, har det låtit som en motorsåg på avstånd i mina luftrör. Jag har vänt mig om, kom det någon har jag tänkt? Akta er för denna influensa!
För första gången under alla år sedan 1976, sjukanmälde jag mig vid sextiden idag på morgonen. Det var på gränsen att jag kom ur sängen, efter en lång natt utan sömn och värk i hela kroppen. En hel soppåse full av papper efter nattens hosta. Duschade och borstade tänderna gjorde jag först vid sexton tiden.
När jag inte legat i sängen har jag bara tittat på våra julblommor.
Jag har inte läst en rad på hela dagen, det har jag inte orkat. Jag ringde Vårdcentralen och försökte göra mig hörd, trots att rösten är borta och det vara väser och piper i luftrören. Det är min kroniska bronkit tillsammans med influensa, som skapat detta, fick jag till svar.
Senare i eftermiddag kunde Birgitta hämta ut en flaska Cocillana-Etyfin. Den medicinen är inte att leka med. En av de första gångerna jag fick den, för många år sedan, hade läkaren skrivit minst tre gånger för hög dosering. Jag kände att jag lämnade sängen, på något vis och bara svävade ut i det blå. Det var otäckt men nu vet jag bättre. Cocillana-Etyfin innehåller morfin.
Ett gott råd, förebygg influensan, detta var inte roligt!
Jag har mött flera som sagt, att de helt plötsligt bara blivit liggande i en intensiv förkylning nu i vinter. I natt ett par timmar efter midnatt var det min tur, då vaknade jag av en intensiv, oavbruten hosta i nära två timmar. Jag har inte orkat gå ur sängen förrän nu i kväll. Då var det skönt att gå till duschen.
Niklas & Carina ville bjuda på julmat i dag också, för tredje dagen i rad! Åk du Birgitta, sa jag. För mig själv var det ett mästerverk, att bara resa mig upp i sängen. Jag har konsumerat Emser, Fishermans Friend, hett honungsvatten med äppelcidervinäger. Peppar, peppar, nu sent i eftermiddag orkade jag att ta mig till duschen.
Jag är så tacksam för min goda hälsa. Sedan jag startade företaget 1976, har jag bara varit hemma från jobbet, i drygt en vecka. Då på grund av en blindtarmsoperation. Sedan har det blivit en halv dag ibland kanske.
Tredjedag jul är en lite farlig dag. Efter mycket arbete och kroppen får vila, kan det hända olika saker. I år har jag tagit det förhållandevis lugnt i julruschen. Annat var det tredje dag jul 1999, då kopplades mina sömnkontakter bort i hjärnan, detta på grund av stress. Nu tror jag att såren sedan dess är läkta. Jag tar fortfarande den minsta lilla sömntablett, men bara en halva av den. Om kvällarna när jag kommit in till den Gode Herden, har jag ofta sovit middag, i en till två timmar, för att sedan fortsätta att sova. Det har varit helt fantastiskt.
Vårt drömhus på vår drömtomt. Foto Mikael Marbenius
Vår gräns mot gatan är över 90 meter. Tomtgränsen börjar fem meter norr om garaget och går ända fram till spetsen, där Framtidsvägen möter vägen ned till stranden.
Vårt drömhus på vår drömtomt. Foto Mikael Marbenius
Söder om sista huset på höger sida om Framtidsvägen, ligger tomten som vi först köpte, men inte kunde bygga på. Detta på grund av arkeologiska fynd i marken. Vi får cykelbana från husknuten ända fram till centrum.
Vårt drömhus på vår drömtomt. Foto Mikael Marbenius
Vi får ett stenkast ned till bad- & båtplats nere vid sjön. Den gröna planen vid sjön är fotbollsplan
Vårt drömhus på vår drömtomt. Foto Mikael Marbenius
Vår tomt kommer att bli nära 2000 m2 inkl. kommunens mark som vi kommer att snygga till.
Vårt drömhus på vår drömtomt. Foto Mikael Marbenius
Våra stora garage 80 m2 och förråd kommer att försvinna på den stora tomten. Garage till husbussen till höger, lillbilen och förråd till vänster. Dessa ligger hela tio meter nytt om huset.
Stalpets vattenfall julafton 2019. Klicka upp bilden och lyssna på bruset
Grundvattnet borde vara återställ nu, av allt det enorma regn som fallit. Mossarna nere vid Katrineholms Gård, som ligger i norra delen av sjön Ralången, börjar att vattenfyllas.
Familjen Niklas fina julgran
Familjen har köpt en färdigklädd gran med ljus i. Riktigt fin är den.
Vi bjöds på ett dignande julbord
Varje gång som jag gästat familjen, går jag upp ett kg på grund av all den goda maten. Julafton blev det säkert två kg. Jag törs inte kolla.
Första julprinsessa var Nelly
Nelly läste själv alla julklapps adresser och jobbade så svetten lackade, med att dela ut mängder av paket.
Hon fick nog mest julklappar också
Till slut kunde hon sätta sig själv själv på golvet och öppna alla sina egna paket.
Tack Carina & Niklas & Linus för en av de bästa julaftnarna på länge. Vi fick bara komma och sitta ned vid dukat bord. Så här vill vi ha vår julafton, tillsammans med barn & barnbarn. Bättre än så här kan en julafton inte vara.
Dagen har kanske blivit någon sekund längre och vi går mot ljusare tider i ute naturen. Julruschen är punkt slut. Vi har haft julavslutning idag, för alla anställda och julpackare. Hela 42 personer var inbjudna till julbord och sedan utdelning av Tomtelådor & Tomtesäckar. Alla anställda har fått gå hem, för några dagars julledighet. Halva styrkan ser vi inte mera i år. Visst är det en av årets bästa dagar!
Tack alla arbetskamrater i Team Torebrings, för allt ert slit under året och Tack för storslagna julklappar!