
Jag visar nog nästan samma bilder många gånger, inte samma bild, men samma omgivning. Varför gör jag så? Jo, för att jag vet att vi kommer att gilla läget, vi längtar till ett boende att trivas i. Jag kommer att längta till tryggheten, av att veta att Herden står parkerad rentvättad, i ett eget varmgarage.
Vi kommer att höra historiens vingslag, från fornminnena under Bronsåldern, med det enormt stora stenröset till vänster i bild, Aneby Gårds gärden, kossorna, hästarna, Anebysjön, badplatsen, de uråldriga träden, mellan åkern och vår lada. Snart bor vin i mitten av bilden. Ni ser en röd lada.
Vi kommer inte att åka med Herden, nästan varje helg som tidigare. Vi måste vara hemma och boa in oss. Vi kommer att bo hos Herden, ett par månader till. Totalt kommer det att bli cirka sju månader, som vi övervintrat i husbussen, fast på hemmaplan.

Trots att jag städat minst tre timmar varje kväll, under fyra dagar i veckan, hade Birgitta och jag, att göra minst tre timmar idag också. Som ni ser hafsar vi inte ifrån något. Vi städar noggrant, inte minst utmed väggar. Lite besvärlig gips kvar att spika upp, sedan väntar takpanelen.
Det har varit ett otroligt flyt på bygget nu, två snickare i ladan, två snickare i garagen, två elektriker, samt två rörmokare under ett par dagar. Inte underligt att det tar tre timmar att städa upp.



















