Jag är nätt och jämt uppe på benen idag. Att gå till jobbet fanns inte på kartan. Jag känner att hjärnan, seendet och kunna skriva, börjar komma tillbaka. Synen var svår att fånga in i början, skriva och stava rätt, nästan omöjligt. Jag har fått en riktig stjärnsmäll helt enkelt.
Vilken fantastisk nåd att nu få sitta på första parkett och följa markarbetet utanför vardagsrummet. Dagens datum var bokat sedan länge, för start av markarbetet. Jag fick komma hem lagom till starten. Nu kan jag sitta med och övervaka allt. Fantastiskt!”
Två meter djupa schakt att fylla upp
Vilket proffs som kör Komatsun. Han är hjärtat och motorn i hela maskinen.Det kommer att krävas runt 35 billass ytterligare med schaktmassor.
Det krävs många tunga lass med fyll
Detta lasset fick läggas norr om garaget. Det krävs mängder med fyll där.
Jag undviker att skriva två inlägg samma dag, men idag gör jag ett undantag….. jag vill bara säga att jag är lyckligt hemma igen.
I eftermiddag kunde jag gå till vila på våra Hästensängar, hemma i vårt eget sovrum. Vi har två fönster, som är tillsammans två meter höga och två meter breda. Nu kunde jag bara ligga, se ut, se in i naturen och känna stolthet av vårt bygge. Trots att solen skiner från väster på eftermiddagen och huset skuggar i viss mån.
När jag börjar tänka tillbaka, efter vad jag varit med om, kommer tårarna, jag var dödssjuk!. I mer än en och en halv timma, var jag inte kontaktbar och själv vet jag inget om den tiden. Jag skulle hämta ut antibiotika på apoteket i Aneby, när jag kom hem. Det tog trettio minuter med människor i kö, som inte visste vad de vill ha, det var allt jag klarade av.
Jag är jätte stolt över min familj som stöttat mig varje dag, Stort Tack & Kram. Stort Tack alla som har hört av på olika sätt. Vad många vänner jag har i det tysta. Det Bästa till er alla!
Ett Jättestort Tack till Ambulansförare, Akutmottagningen Höglandssjukhuset Eksjö, det största Tacket går till alla läkare, sjuksköterskor, undersjuksköterskor på Urologavdelningen, Ni är Änglar, Ni har räddat mitt liv! Stort Tack!
Tack till alla mina Arbetskamrater för fantastiskt vackra blommor
Nu sista natten idag till onsdag, har jag sovit riktigt gott. Somnade vid halv åtta tiden och vaknade när nattpersonalen kom, för att göra provtagningar vid halv två tiden. Sedan somnade jag igen och sov till sex tiden i dag på morgonen. Sedan kunde jag öppna upp min dator och vara normal igen.
Sällan har havregrynsgröt med mjölk och lingon smakat bättre än idag. Flera gånger tidigare har jag mått illa av att bara se maten. Nu börjar livet återvända igen och jag kommer att glädjas dubbelt över varje ny dag. Men varför berättade ingen detta för mig innan?https://sverigesradio.se/artikel/4612995
Mitt inne i den sista meningen kom läkarronden. Jag skall få en intravenös antibiotika till. Sedan ska min kateter tas bort och de skall se om jag klarar att kissa själv. Funkar detta får jag åka hem i afton. Fantastiskt!
Den så tidigare starke Matts, ligger helt utslagen
Tack alla nära och kära, släkt, vänner runt omkring mig och ute i cyberrymden. Tack för alla era hälsningar, besök och krya på dig, som har kommit till mig. Jag har bara inte orkat att svara. Jag skall försöka ge en kort tillbaka blick, fast det är inte enkelt att skriva just nu.
I torsdags kväll hade jag relativt mycket frossa i kroppen.Jag drack en hel liter med fruktjuice och sov ganska bra under natten. Jag vaknade och kände mig pigg. Vi kan nog åka ut med husbilen i eftermiddag, sa jag till min kära Birgitta. Fem minuter senare så frossades jag, så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Sedan är allt borta ur mitt medvetande.
Birgitta hittade mig sittande på toalettstolen i vårt badrum. Hon fick ingen kontakt med mig, Hon ringde Niklas som kom direkt. Niklas ringde ambulans, som kom inom 20 minuter. Under tiden stod de kvar och stöttade mig så jag satt kvar upprätt.
Att få upp en tung person som mig, upp på en bår tog tid. Att bara få upp 100 kg stående och sen till en bår var inte enkelt. Själv vet jag inget om. Jag vaknade till några sekunder i ambulansen och hörde blåljusen. Birgitta kom efter i lillbilen, men fick släppa, på grund av den höga hastigheten. Mitt blodtryck var uppe och toppade 240, dubbelt av mitt normala.
Inne på akuten nöttes jag av de mest fantastiska läkarna, sjuksköterskorna och undersjuksköterskor. När de såg vem jag var, började de fråga om hur livet är på Torebrings. Efter knappt att par timmar fick jag komma upp till rummet
Jag har fått någon form av blodförgiftning, detta i samband med vävnadsprov på prostatan förra veckan. Jag har inte Convid.
Jag har fått möta de mest vänliga, fantastiska människor som finns, både på akuten och inte minst upp på Urologmottagningen. Helt Otroligt! Det finns två stora uppsatta tavlor, som tidigare patienter skrivit lovord på utan like. ”Finns det änglar, då bor de här inne”. ”Nu vet jag att änglarna finns”
På benen igen
Provtagningarna har varit oändliga. Dessutom tar det oftast en halv timma att hitta mina blodkärl. I går fick sjukhuslabbet rycka in till slut. I början tog de blodprov var annan timma. Jag har fått sju liter dropp och massor av intravenös antibiotika. Jag har legat med syrgas till i går. Nu är blodtryck och temp nere på normal nivå, efter en berg och dalbane rusning. Tänk om någon berättat detta för mig, https://sverigesradio.se/artikel/4612995
Jag har först i går, orkat ta mig till toa, för att borsta tänderna själv och tvätta av mig det värsta. I går gick jag två hundra meter med rullator. Alla sa att jag var den gamla Matts igen.
Jag är rädd att det kommer att ta tid. Läkarna är inte nöja med provsvaren än. Nu måste det få ta tid, så jag blir bra. Jag har inget annat val.
Förlåt att jag inte orkat svara på alla inlägg på bloggen, jag har inte orkat att öppna datorn ens.
I morse gick jag på toa, sen minns jag inget mera. Min Birgitta som var kvar hemma, vart förtvivlad och ringde Niklas som ringde på ambulans. jag hade fått en obeskrivlig frossa efter mitt besök på Urologen i onsdags. Jag vaknade till någon sekund och hörde ambulansens syrener och frågade, var är jag? då hade jag 240 i blodtryck, dubbelt så mycket som vanligt.
Vi skulle rest med husbussen till Östergötland, det blev en ambulansfärd till Eksjö i stället. Nu orkar jag inte skriva mera idag…..
Våra vänner från Västergötland, kom sent på onsdagskvällen.
Vi har inte träffats sedan 2015, men vi talas vid på telefon emellanåt. Våra vänner vill inte vara med i bild. Vi tycker att de är helt fantastiska. Gun & Lasse 80+ (fingerade namn) åkte till Tyskland och köpte denna fantastiska buss. Till vardags kör Lasse en skördare/ skotare i skogen, på sina egna skogsmarker. Bussen var fullutrustad, vita heltäckningsmattor och saknar bara gasoltank. Den hade rullat bara några hundra mil. I går fick vi oväntat besök. Hoppas att jag är lika pigg vid 80 års ålder.
Det känns lite konstigt sa Lasse, att köra en bil som denna. Jag är inte van att hålla i en ratt, i skogsmaskinen finns bara joystick. Men vilket extraljus han hade upp till på bilen. När han kom sent i går kväll, lyste han upp ända ned till Anebysjön.
När vi träffades senast 2015 såg det ut så här. Mercedes & Öggestorp President.
Tack vänner att ni kom och hälsade på oss, ni var de första att sova över på vår gård.
Jag har sedan 2016, haft lite på gränsen för högt PSA värde. Nu ville jag få det avklarat. Allt har gått så snabbt, först tre PSA prov, för två veckor sedan magnetkamera och idag Urologmottagningen. I går fick jag samtal om jag kunde komma idag. Visst fick det gå före allt annat.
Självklart har jag funderat över detta, hur kommer det att gå till och så vidare. Nästan att jag kände mig lite uppskrämd. Så kom två läkare (en på utbildning), (släpp inte in honom sa jag) och två undersköterskor, alla så så vänliga.
Så skulle de beskriva händelseförloppet. Berätta inget, jag vill inget veta, jag litar på er, gör en insats. Om ni måste tala om allt för mig, går jag ut i väntrummet under tiden ni berättar. Jag visste att jag får en bedövning, men den kände jag inget av. Sedan hördes ett litet ljud när de tog de fyra proverna på min prostata. Vips så var det klart. Inget obehagligt alls. Fantastiskt vilken lättnad. Nu får jag vänta ett par veckor på svar.
PS. Möter jag människor som börjar tala om sina sjukdommar och olika behandlingar, går jag oftast min väg. I skolan blev fröken rädd på en undervisningstimma om människokroppen.”Vad händer Matts, du är helt likblek”. Jag har alltid varit stor och nästan obegränsat stark, men inte alltid.
Vi planerar en husbilshelg till helgen som kommer. Lidköping är jättetrevligt och så även Kronocampingen, men 350:- i ”parkeringsavgift” går jag inte på, så nej tack. (Det går att lösa en fem dagars parkering för 1000:-) Vi vill bara parkera och ev. köpa el. Vi har inte varit inne i ett servicehus på ett par år, då vill vi inte slänga bort de pengarna på en asfalts/ grusplan.
Jag skulle vilja åka till Westerqvarn, (lite för långt bort) Vingåkers Factory Outlet, köpa lite kläder, stå på gratisparkeringen vid Badhuset, hälsa på en gammal god vän, vi vill dock inte utsätta honom för risker, med Corona i tanken vill inte utsätta oss i onödan. Vi åker inte dit.
Kosta Outlet är trevligt, det finns bra kläder i en av butikerna. Men gå i varuhus och Corona, nej vi utsätter oss inte för detta. Vi åker inte dit heller.
Vi vill bjuda hem gäster, men törs vi utsätta oss? bara några få törs komma.
Det blir nog Väderkvarnsbacken, kanske Gripenbergs Gård i Skänninge, kanske en natt i Vadstena och så Östensson förstås.
Detta känns som ett förlorat år, mycket gemenskap är borta, många funderar som vi, var går gränsen för att inte utsätta oss. Vi känner oss kluvna, vi vet inte vad som är bäst!
Ställ för skärbrädor, karotter, stekfat och brickor
Vi har över 16 000 artiklar i vår Torebrings webbshop. (Sedan finns det lika mycket till, i form av reservdelar och dylikt). Jag som normalt inte sitter på kundtjänst, känner inte till alla produkter som vi har i sortimentet. En söndag eftermiddag under industrisemestern, satt jag och kontrollerade order som rullar in från nätet. Då såg jag detta ställ som en kund beställde. Detta måste jag testa hemma i vårt nya kök.
Två ställ i ett av våra köksskåp. H 26 B 27.
Detta blev klockrent. Innan stod brickor och karotter på varandra. Nu är det bara att suga tag i en bricka eller karott och dra ut. Fantastiskt smidigt.
Nu är alla hyllor uppe i klädkammaren och en hylla ännu tom
Jag är klar med alla hyllor och all uppsättning i våra garage, förrådet och nu sist klädkammaren. Den sista blev så bra med Elfa systemet, att jag måste titta in ett par gånger om dagen och bara njuta av alla praktiska lösningar. Kvar är grytskåp, speceriskåp samt alla skåp i tvättstugan. Sedan har vi flyttat klart. (Vi har tre tv som skall monteras upp också, bara fibern kommer in någon gång).
Annons. 1 st Cinderella Förbränningsskål nypris 700:- nu 250:-
Så här skrev jag i september 2017 på min blogg… (Ett av mina mest lästa inlägg). ”På Elmia Husbil, träffade jag Cinderellas norska representant. Jag har en löst hängande tätningslist kring sitthuven. Då skickar vi en ny huv till dig, sa norrmannen. Döm om min förvåning, redan i fredags kom en ny huv hem till oss.
Jag har försökt på Kabe, som lovat att hjälpa mig, fast först inom fyra veckor, att få fram en extra förbränningsskål. Jag berättade detta för norrmannan, som svarade, då skickar jag med en skål också. I fredags kom den. (Ingen förstod varför jag ville ha en extra skål)
Mitt tips till er som har denna toalett: Köp en extra skål! När den nya kom, satte jag i den på direkten. Den förra ställde jag hemma, fylld med såpvatten. Idag var det bara att skölja ur den. Skitsmidigt!”
Nu ligger skålen oanvänd på hyllan. Jag har börjat sälja undan allt vi inte behöver. Jag har redan blivit av med ganska mycket via Facebook. Denna ligger kvar och det känns onödigt att bara kasta bort.
Matts Torebring 