Vi har en enda rondell i Aneby. Den är riktigt fint utformad, med en snyggt markerad cykelbana. Under flera år valde jag att cykla över på övergångsstället. Jag gjorde detta tills jag samtalade med en polis. Cyklar du över på ett övergångsställe, har bilisterna i princip rätt att köra på dig, om du inte leder cykeln, sa polisen. En morgon när jag själv kommer och cyklar, precis där Birgitta är nu, kommer en svart skugga på en cykel. Klockan är 5.50 på morgonen och det är riktigt mörkt. Men snälla nå´n sätt på lyset, sa jag till den korsande cyklisten. ”Jag har inget lyse”, sa den tok människan. Jag har länge tänkt att skriva om att cykla i trafiken, först idag blev det av.
Här kommer Birgitta cyklandes mellan två bilar. Kommer den bilen som närmar sig rondellen att stanna? Själv har jag fått tvärbromsa ett par gånger och senast idag, så att bakhjulet har lyft upp i luften. En gång var jag nära att fara över styret. Här är den påbjudna hastigheten satt till 30 km. Många kör, trots alla farthinder, säkert 60- 70 km eller ännu mera, rakt igenom rondellen.
Nu kommer två fotgängare, som bilen stannar för, annars hade den säkert trängt undan Birgitta som cyklar.
Jag har också kört för fort i min ungdom. Men livets erfarenhet och runt 175 000- 200 000 körda mil, har lärt mig att visa hänsyn i trafiken.
Tidigare var det blomplanteringar här i mitten, som oavbrutet kördes sönder, nu en nyanlagd kompass. Den består av 15 cm tjock betong samt vit dekorsten runt omkring. Naturligtvis hade några busfrön, försökt att sladda upp gruset under en natt. Vänner, det är tur att jag inte är polis, jag skulle göra mig olycklig.









