Så här skrev jag 30 september 2007 i ett av mina första inlägg…”Vår Kabe Travel Master står resklar hela året på sin speciella parkering på tomten. El & vatten finns framdraget till parkeringen. Lite underhållsvärme är alltid ansluten. Vintertid kanske det bara blir en till två resor per månad och inte speciellt långt bort heller. Inte ovanligt att vi åker bara till Gränna, som ligger fyra mil bort.”

Tack för alla positiva inlägg under tretton år. Sista tiden har har jag funderat över, vad är det som driver mig att skriva, oftast varje dag under senare år. Naturligtvis tvävlingsmännikan Matts.

I början av mitt bloggande, fick jag idel vänner, tips, nya bekantskaper och det var minst sagt jätteroligt att blogga. Efterhand som vi haft möjlighet att byta till bättre och till slut en riktigt bra husbuss, har det glesnat i leden. Inte minst när vi byggde nytt hus ovanpå allt detta.

Det har kommit ganska beska synpunkter på, hur vi möblerat vårt nya hem, med delvis våra förra möbler. Andra ondgör sig över åsikter och hoppas att det finns bara en av mig, när jag skrivit en debattartikel.

Då ställer jag mig frågan, ska jag sluta att skriva och lägga ned allt? det har någon också föreslaget mig att göra. Jag har samtidigt en handfull riktiga vänner på nätet, dem vill jag inte förlora kontakten med.

Så satt jag några minuter och tittade i bloggen, på varje byggdag på vårt nya hem. Men va roligt, vilken dokumentation jag har. Fantastiskt för mig själv och alla byggintresserade, andra kan ju hoppa över, istället för att skicka provocerande inlägg.

Jag har själv alla gånger inte haft det bästa åsikts bemötandet, men försöker vara tyst i stället för att skriva. Svårast har jag att möta politiska värderingar, som jag inte kan ställa upp på.

Jag lägger alldeles för mycket tid på bloggen, ska jag sluta och lägga ned bloggen?

Jag vill nog påstå, att jag handlar merparten av allt det vad jag behöver på nätet, dock inte byggmaterialet till bygget, där var Lövsta Trähus i en klass för sig själv. Jag har till exempel köpt Elfa hyllsystem, mer än 20 % billigare än hos Optimera, några hundra meter bort.

Men se upp för Vida XL! När det blir problem, vart tar man vägen. Inget telefon nr, ingen mejladress, chatten funkar inte, ”Mina frågor” gick inte att svara på. Min första tanke var, att nu har jag slängt nästan 3 000:- i sjön. Detta efter att jag beställt fem rullar med rabattkant ovan.

Idag kom sista rullen som skulle ha kommit den 3 september. Företaget finns i Holland. Ordern skickades som fem kolli. När inget hände började jag spåra sändningen, men det var inte enkelt. Leveransen hade gått med ett transportföretag till Sverige, som sedan tagits över av Post Nord.

En av mina mest kluriga medarbetare kom till min undsättning. Efter timmar av telefonsamtal hittade vi godset i Jönköping. Efter några dagar fanns det i Nässjö. Ett av de fem paketen, kunde jag sedan efter någon dag hämta ut på Coop i Aneby. Efter ytterligare ett par dagar kom tre paket till min hemadress. I dag kom sista paketet till min hemadress.

Även om produkten är bra, borde ”förar- & kontaktlösa” företag bojkottas. I Fortsättningen kommer jag noggrant kolla upp, före varje beställning var är det som jag handlar från. Bygghemma.se, är inte heller speciellt roliga. Köper man många olika saker, kommer det paket efter paket, dag efter dag.

Vår Hyundai har vi alltid ägt själva, trots firmareklam på bilen. Tidigare har vi kört mycket lite med denna, knappt fem hundra mil om året. Sista året kom vi upp i ett tusen mil, på grund av alla byggresor. Nu drar vi oss för att ta ut HERDEN lika ofta, som vi gjorde tidigare, bara för att komma bort hemifrån. Vi behöver inte det, nu har vi fått vårt drömboende.

Dels bor vi bättre hemma nu, än på de flesta andra ställen, samtidigt som vi vill ha ett speciellt resmål denna tiden på året. HERDEN blev Ditec behandlad förra veckan, idag var det lillbilens tur.

Först vill jag säga tack till er alla, som skapat möjligheter för oss med husbil, att kunna nattparkera. Bra jobbat!

När vi stannade ett par nätter här på denna ställplatsen i Kinna, fick vi ett par trevliga grannar, som samtalade och diskuterade med oss en bra stund. Vad tycker du Matts… jag hajade till när de sa mitt namn, men de hade varit inne och läst på min blogg.

Vad tycker du att en ställplats får kosta? Så fortsatte de samtalet, idag finns en yngre generation husbilsturister ute på vägarna. De har tidigare åkt med husvagn och är vana att betala 3- 400:- för en natt. När de får höra att en ställplats kostar 250:- per natt, svarar de, ”Oj vad billigt.”

Jag glömmer aldrig vår första långresa till Nordkap 1999. Då kostade parkeringsplatsen där 350:- per natt. Först vägrade jag att köra in. Sedan ringde vår dotter, ”Men pappa du måste stanna, när ni kört så långt”, och det gjorde vi. Vilken valuta vi fick för dessa slantar, detta glömmer jag aldrig.

För att parkera på en grusplan, som det oftast är, behöver vi cirka 40 m2 någorlunda jämn mark. Det är allt! Sedan blir det pluspoäng, om det finns en soptunna. Ställplatsen i Kinna är unik, det finns 16 amp ström, tanktömning, färskvatten, källsortering av sopor och den kostar ingenting. Vi gynnade handeln i bygden, med att både handla och äta ute i stället.

Förr när jag var ung, kunde jag köpa en korv med bröd lite varstans i en korvmoj, då kostade korven i silkespapper ett pris, sedan kostade det extra för allt vad man lade till. Så vill jag ha priset på en ställplats också. Mitt eget förslag ser ut så här!

• En enkel nattparkering utan någonting mera 100:- (Lyckarp)
• El förslagsvis max 50 kr.
• Tillgång till ett normalt servicehus max 50:-
• Tillgång till ett servicehus i lyxklass 100:- (Borensberg)

Tömning av tankar borde varje anständig kommun har ordnat med. De äger VA systemen och det skulle kosta småslantar, att göra en tömningsbrunn i marken, vid till exempel ett reningsverk. (Askersund)

Själva vill vi fricampa så långt det är möjligt. Men låt alla välja. Vi tycker själva, att det inte är värt att betala stora summor, för att stanna en natt och bara sova, när vi är helt oberoende av allt.

Skriv gärna och säg vad du tycker…

Däckservice Aneby, driver Ditec behandlingen i Aneby. Ganska nyligen flyttades Ditec verksamheten till grannfastigheten, Aneby före detta Brandstation. Få lokaler kunde passa bättre.

Idag på morgonen strax före klockan sju, skulle jag backa in i hallen. Dagöppningen i porten in är 3,50 på höjden. HERDEN är 3.47. Det fanns en plåt som stacks ned ett par cm också, så vi vågade inte chansa. Niclas Lång var redan beredd på detta och hade hyrt en större tvätthall under dagen.

Denna gången fick HERDEN den andra Ditec ceramic-ultra behandlingen, som är väsentligt mycket billigare än grundbehandlingen. Nu står HERDEN blank, söndagsfin och nytankad, inne i sitt vardagsrum. Nu vill vi ha vackert väder när vi åker ut, annars blir vi hemma

Se detta som ett debattinlägg! Bli inte arga på mig, alla ni som åker Plåtis, men jag måste få lufta mina känslor…. Jag förstår inte vad som händer.

Under sista halvåret har det talats om Corona Pandemin, varje dag, i varje nyhetssändning. När man möter andra husbilsägare så talas det i stället om Plåtisar, vart man än kommer. Varför är det så? Vid service på Forsbergs i Hyssna, ges alltid tid till att botanisera bland husbilar och flera för oss, skräckinjagande plåtisar.

Kan du gå ut Birgitta så jag kan gå in? Var kan jag hänga mina kläder? Var ska jag ha våra fina elcyklar? Förvaringsutrymmen? Gasolflaskorna under sängen? Hur ska hustrun komma upp i sängen? Vart tar man vägen om man vaknar på natten? Finns det isolering i framdörrarna? de låter som plåtskrammel? Var har vi stolar och bord? Som vi ser det, kan man bara göra två saker i en Plåtis, köra transporter, eller kanske till och med sova, om det inte är vinter ute. Mer finns det inte plats för.

För samma pengar får man en riktigt trevlig liten husbil, med ganska bra utrymmen, mycket mera praktisk och mycket snyggare. Varför väljer man en Plåtis, i stället för till exempel denna husbilen? Detta förstår jag inte?

Jag vet att vi är bortskämda, med rymden, med fribärande ”data/skriv- & matbord”, underbara stolar, soffa, qweensbed, fyra garderober med hängande kläder, två garderober för liggande, nästan 1000 liter vatten i olika former, en riktig vc som hemma, stort garage med cykelställ, luftfjädring, hydrauliska stödben, samt 100 liter gasoltank. Uppe på detta lika lättkörd som en ”Plåtis”. Vi jobbar mycket än, när vi kopplar av, vill vi inte kompromissa, då vill vi ha det bekvämt.

Vad skönt, nu fick jag skriva av mig lite, jag tycker så synd om alla, som trängs i en transportbil. Lova mig att vara vänner, trots detta debattinlägget.

Vi kom hem från semestern, för sex veckor sedan, efter att vi kämpat oss igenom de kalla nätterna på Öland. Vi vill välja fria platser utan el, så långt detta är möjligt och fick delvis frysa lite nattetid. När vi kom hem missade jag att ansluta el. Då hade det försvunnit så mycket ström ur batterierna under ett helt dygn, att det bara fanns startström kvar. Inga strömförbrukare var på.

Under fyra helger har jag jobbat, för att hinna med i veckorna som semestervikarie. Då blir det ingen tid för husbussen. Dessutom vill jag inte vara ute och trängs med alla andra under juli månad.

Tidigt i somras bokade jag tid hos Forsbergs i Kinna. Nu har vi under snart ett år, gått igenom allt för att få 12 v ström i bussen. Vi började misstänka något på Elmia Husbil i höstas. Kan jag jag inte parkera och klara mig utan ström, ja då har vi det mycket bättre hemma.

Nu är batterierna fulladdade, cykelbatterierna laddade, färskvattnet är fullt, gasoltank 80% och de andra två tankarna är tomma, så nu kan vi åka på fredag kväll. Måndag kl. åtta skall vi vara hos Daniel på Forsbergs. Jag tror att felet ligger hos importören av husbilar. Vår bil kom in i Sverige november 2017 och vi köpte den i april 2018. Vem vet om batterierna har underhålls laddats under den tiden? Troligen inte och då skadas batterierna. En stor kostnad för nya batterier, dryga 20 tkr. På batterier är det bara ett års garanti.

Efter att ha övervintrat cirka 230 nätter i bussen, har vi inte haft något behov av att vilja fara ut. Dessutom har vi ett drömboende hemma. Stackars människor som bor i en husbil året runt. Det passar inte för Birgitta & mig,

I går söndag passerade vi genom alla gupp och vägbulor på Storgatan, på väg till gudstjänsten i Fredstorgskyran. Vi är inte tvingade att köra Storgatan, vi kunde ha kört Järnvägsgatan. Kanske bland den största tillfredställelsen med att flytta, vi lämnade alla stenguppen på Storgatan för alltid.

Vi har numera raka spåret, fria från alla gupp, till Tranås, Eksjö, Nässjö och City Gross i Jönköping när vi behöver handla.

Som lite tröst trots allt, möttes vi av dessa fantastiskt vackra blomsterarrangemang på Fredstorget. Detta måste vi ge en eloge för. Någon förändring av Storgatan kommer nog inte i närtid, då det är Vägverket som säger sitt om detta. Kanske dags att starta ett enfrågeparti till bästa val. TBG Partiet, ta bort guppen!

Det är tragiskt med alla dessa skadeinsekter som ödelägger vår skog, I detta fallet Alm sjuka.

Dessa träd står i vår hästhage på andra sidan vägen. I en hage lite längre åt norr, står de döda träden på privat mark och där avverkades de döda träden på vårkanten. Dessa båda träd står på kommunens mark och ingen bryr sig.

Det här är almsjuka

– Almsjukan är spridd över hela södra Sverige och angriper almar titt som tätt. Biologerna befarar att almen till sist kommer dö ut i våra trakter ifall det fortsätter såhär. Dessutom verkar det inte finnas mycket att göra för att förebygga sjukdomen.

– Almsjuka är en svampsjukdom som kom till Sverige på 50-talet. Den finns i två former, en som är aggressiv och en som är mindre aggressiv. Det är den aggressiva som angripit många träd i almens utbredningsområde i Sverige. Den sprids av skalbaggar som etablerar sig i träden, säger Thomas Johansson, biolog på länsstyrelsen i Kalmar.

Öland är inget undantag utan almsjuka beräknas nuförtiden vara spridd över hela landet. Något som enligt Thomas Johansson riskerar att döda i princip 90 procent av alla almar i landet. Som en del andra svampsjukdomar som drabbar träd, som till exempel den svampsjukdom granbarkborrarna för med sig till granar, sprids den av en skalbagge som kallas för almsplintborren.

– De lägger ägg i träden och för med sig svampen samtidigt. När skalbaggarna spridit ut sig och flyttat vidare utvecklar träden symptomen. Det vill säga att när vi märker att trädet är påverkat av almsjukan har skalbaggarna redan spridit sig vidare. Därför bedömer vi att det är väldigt svårt att förebygga den här sjukdomen, säger Thomas Johansson.

Gotland har försökt stoppa sjukdomen

På Gotland har det under ett antal år pågått försök med en ekoplugg, ett gift som dödar hela trädet samt dess rötter, för att försöka ta kål på de smittade almarna och skalbaggarna som lever i dem. Men det är inte säkert att denna metod skulle fungera i resten av landet, där sjukdomen är utbredd.

– Det finns olika meningar kring ifall försöket på Gotland kommer att lyckas eller inte. Gotland har fördelen att det är en ö, en bra bit ifrån fastlandet och att spridningen av skalbaggarna dit är svårare helt enkelt, säger Thomas Johansson.