Matts Torebring

I helgen startade Mikael upp Birgittas nya städrobbot som både dammsuger och våttorkar golvet. Till denna behövs inga begränsningslinjer, det ställs in på en iPad.

Den kommer lagom under våra soffor

Den klarar av de mattor som vi har på golvet utan problem. Som Mikael sa: ”Ni har byggt ett hem som är anpassat för denna roboten.” Birgitta som städar säkert mer än de flesta, fick se dammbehållaren ”knökafull” flera gånger. Kanske kom det från de få mattor som vi har. Jag gläds över att vi tillsammans kan göra andra roliga saker än att städa.

Vad spännande det var idag att få träffa min bokförläggare på Semnos Förlag i Värnamo. Jag ville verkligen gå runt på på lagret och se in i olika färdigtryckta böcker. En bok i endast svartvitt trycks på ett lite gulare papper för att var lättläst. Jag har mycket färgbilder i min bok och då blir bilderna inte bra på ett gult papper. Använder man för tunt papper lyser text och bilder igenom och det vill jag heller inte ha. Andaktsboken på bilden var verkligen en professionell bok, tryckt på 112 gr vit papperskvalité mot oftast 80 gr. Denna boken väger 850 gr och så här kommer min bok att tryckas, fast min blir 25 sidor mera trots att vi komprimerat den och vikten strax över 900 gram.

Det råder nu en stor pappersbrist i branschen, som drabbar såväl tryckerier som mediehusen. Men för de stora produktioner som i inte har bokat tryck och papper i år, så är det i stort sett omöjligt. Min bok kommer förhoppningsvis vara klar först på nyåret, detta på grund av pappersbristen.

Niklas och Linus har hunnit testa av så gott som alla bygdens sjöar sedan de fick sin nya fina båt på vårkanten. Sjön Noen i detta fallet är en favoritplats.

Nu skulle det avgöras vem som var storfiskare, Linus hemma i Aneby eller kusinerna Oliver eller Nelly från Stockholm som fiskar långt ute i Östersjön.

Det ösregnade hela vägen fram till sjön. När det var dags att lasta båten och lägga den i sjön blev det ett härligt solsken.

Linus är fullutrustad med alla tillbehör och han kan till och med se på sin dataskärm var fisken står och lurar i vassen.

Så snart de kommit iväg ut på sjön mörknade himlen igen och det kom ett kraftigt skyfall.

Det blev Linus som drog upp den enda fisken och vann därmed släktfejden.

Parkeringen var full av bilar med båttrailer när vi kom ut. När alla skulle upp ur sjön blev det kö och mörkt för sista man.

Hemma hade övriga familjen med Candra och Mikael i spetsen lagat till en jättegod och varierande Tacofest.

Någon stor prisutdelning blev det inte, men mycket god mat och en varm brasa i spisen för alla nedfrusna fiskare. Tack hela familjen för att gott tillsammans.

Vad tacksamma vi är över att kunna träffas alla igen!

Psalm 90: 12

10 Vårt liv varar sjuttio år eller åttio år, om det bliver långt; och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet, ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.

12 Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan

Som jag skrev tidigare, nu är våra kära barnbarn Oliver & Nelly hemma på höstlov, men hoppsan vad de har vuxit sedan vi sågs sist. När de inte hälsar på hos morfar & mormor bor de på söder i Stockholm. Nu är dagarna fulla av aktiviteter och det blev sent innan morfar kunde få en bild av dem hemma i vår trädgård.

För första gången på flera veckor blev det en lång arbetsdag, Birgitta frågade snällt om jag ville åka med hem. Nej jag måste få gå och få en halv timmas frisk luft. Riktigt skönt att få gå hem i afton.

När jag gläntade på vår sovrumsdörr på morgonen såg jag fiskeredskap, blandat med väskor på golvet i hallen, då förstod jag att de kommit hem och att de kom riktigt sent i natt. Nu väntar våra barnbarn från Stockholm som har höstlov från skolan när jag kom hem. Jag fotade som vanligt men det blev inte bra så det blev en bild på min gång- & cykelbana.

Ps. När jag gick i skolan och fick höstlov gällde det att plocka potatis hos bönderna. Var det så lite som 50 öre korgen? minnet sviker mig.

Före detta Hullaryds Handelsträdgård strax utanför Aneby fick nya unga ägare för några år sedan. Så roligt att de satsar hela tiden och utvecklar. Jag hoppas att bygden ställer upp och gynnar dem, det gör vi. En av många satsningar är att de har öppet dygnet runt genom självplockning och swish betalning.

Vi åker dit helt oberoende av klockan så snart vi behöver något. Denna gången var det söndagsöppet men vi klarade oss själva och reste hem med bra gravlyktor och gravdekorationer.

Denna extremt tråkiga pandemi som drabbade oss alla fast på olika sätt. Det är ju bara småsaker att skriva om och att vi fick inställa alla resor till olika julmässor över södra Sverige under förra året, även alla julmässorna var nog inställda. Året innan var vi för utarbetade för att ge oss iväg efter flyttning och byggstart. Själv tycker jag att det så mysigt att komma iväg i höstrusket. Mysigast av allt är att känna dofter från alla små eldar runt om. Här hittar du många av årets julmässor. Vi kommer troligtvis inte att åka på julmässa i år heller.

Nu tände jag i spisen som jag gör oftast varje kväll. Så gick jag ut för att hämta en korg med ved. Jag vände om utanför dörren och ropade på Birgitta: ”Du måste komma ut och känna doften av julmässa” och hon sa samma sak, det doftar julmässa.

Att elda inne är så mysigt, det blir så trivsamt och varmt och gott på alla vis. Men en liten brasa ute på gården i en eldkorg eller likande doftar så ljuvligt gott. Själva fick vi njuta av den goda doften från skorstenen.

Själv har jag mått bra idag. Vaknade vid sex tiden, bjöd Birgitta kaffe på sängen och somnade sedan om och sov till kl. 9. Helt otroligt! Sedan har jag fortsatt att arbeta med min bok. Nu korrekturläser jag efter min art director arbete.

Efter intag av ett litet glas Gammeldansk somnade jag och sov gott till kl. halv fyra. Efter en kort paus somnade jag om och sov till halv åtta. Vad konstigt det kändes att vakna, jag kände mig frisk igen. Visst ”rullade det runt i magen” men ingen värk eller illamående. Hur är det möjligt så sjuk som jag kände mig kvällen innan. Jag sms´ade till Birgitta att hämta mig vid vattenfontänen på gatan.

Nu orkade jag att gå igenom mejl och svara på riktgt, vilket är svårt sittandes på en sängkant. Jag kunde lämna några offerter samt börja jobba med bemanningen av Tomteverkstaden. När klockan var två var jag lite småtrött och lämnade över.

Inte underligt om jag känner mig strålande glad igen.

Idag ringde jag Vårdcentralen i byn och bad om råd. I hela tjugo minuter talade denna vänliga människa vänligt till mig och försökte analysera allting samtidigt som hon delade egna erfarenheter. Du har drabbats utmattningssyndrom och då har du mycket lite av ditt immunförsvar kvar och därför drabbas du extra hårt. Nu kommer du inte att hinna med alla på kö när du gör så mycket för mig, sa jag. Nu skall jag hjälpa dig, de andra får vänta. Jag missade ditt namn, men Stort Tack.

Du måste vila och det har jag gjort hela dagen, utom en timmas möte på jobbet, som jag kallat till och där jag satt inne med all info. När Birgitta skjutsade hem mig i bilen storgrät jag över att inget orka.

Jag fick rådet att dricka litet men ofta och då gärna Vätskeersättning, som vi har i sortimentet på jobbet. Jag har inte kräkts idag men hostar upp mycket slem. På bilden en smörgås utan pålägg, en kopp te och en kräkpåse på reserv.