🙋♀️Birgitta: ”Du får inte gå idag, säg till när du är klar, så hämtar jag dig*. Det är glashalt ute och två personer ramlade när de gick från bilen.” (* Birgitta åker bil till jobbet och jag vill inte börja jobbet före kl. 7 som hon gör)
🙋🏼♂️ Matts: ”Vad spännande, jag testar min gångväg,” sedan plumsade jag iväg.
På både Framtidsvägen och min gångväg var oplogat, och det var ingen halka men 20 cm lössnö. De sista 200 meterna på gatan utanför kontoret var det ganska halt, men med dubbar i skorna och stavar, går man ganska säkert.
Det var tufft att gå i så mycket snö, men idag var jag utvilad för att ta den ansträngningen. Jag var helt ohjälpligt trött igår när jag kom hem, sov ”3 timmar” i tv soffan och sedan från kl. 22 till 6.15 med bara 5 minuters rast under natten, totalt i min värld helt otroliga 11 timmar. (Natten innan sov jag 3 timmar) När jag tänker efter, sa nog mamma ganska ofta: ”Inatt har jag sovit så dåligt!” Kanske har jag fått ärva detta?
Boken får fem stjärnor, jättebra! Har ju undervisat i entreprenörskap på ekonomi och handelsgymnasiet och du är en sann entreprenör!
_______________
”Hej Mats och god morgon !!! Nu har jag läst din underbara bok, så intressant liv, så mycket jobb. Det var så svårt att sluta läsa, vilka minnen och händelser, hur har du orkat allt Matts?? Ni är helt otroliga både Birgitta och du och din fina familj, det var längesen jag läste en så spännande bok … tack Matts och Birgitta … ni är underbara.”
_____________
”I måndags hade min pappa bokrelease! Han fyller 75 år i augusti. Han går fortfarande till jobbet varje dag. Han har alltid ett eller flera projekt igång och ett av de senaste projekten har varit att skriva en självbiografi med titeln Matts Torebring – en sann entreprenör under den Högstes beskydd. Nu är boken äntligen tryckt och klar. Han har skrivit boken alldeles själv. Jag har inte fått läsa en enda rad innan den gick i tryck. Han var rädd för att jag skulle gå för hårt fram med rödpennan… Han har bara gått 7 år i skolan och jag som jurist med språket som ett av mina främsta arbetsverktyg kan förstå hans rädsla. Igår läste jag ut boken och visst hade det kanske blivit någon rödmarkering om jag fått läsa den innan ;-), men slutbetyget är ändå MED BERÖM GODKÄNT. Bra jobbat, pappa! Boken handlar bland annat om hans fattiga uppväxt på Småländska höglandet, hans liv som skogsarbetare, entreprenör och företagare, alla gånger han har upplevt beskydd av högre makter och husbilsresor. Boken är mycket personlig och utlämnande på sina ställen. Den innehåller också rikligt med bilder. För egen del känns det fantastiskt att indirekt ha fått en stor del av sin uppväxt och bakgrund dokumenterad på detta sätt. Det finns mer att läsa om boken på pappas blogg mattstorebring.se och boken finns att köpa här: https://lnkd.in/eDCczpSA.”
_____________
”Nu är den utläst, det var svårt att sluta när man börjat. Förstår inte riktigt hur du kan komma ihåg så mycket från ett långt liv. Nu står den i hyllan tillsammans med Percy Barnevik, Göran Persson, Alf Svensson, Ingvar Carlsson m fl storheter. Tack för en intressant och välskriven bok.”
_____________
”Hej igen Matts.
Det finns så mycket att smälta efter att ha läst din bok. Går tillbaka och läser vissa saker igen.”
_____________
Boken blev liggande ett tag ,bläddrade och skummade igenom lite. Det kom annat i vägen. Sedan tog jag en heldag och läste hela boken. Kunde inte sluta läsa när jag börjat. Hur kommer du ihåg allt ? Vad du har varit med om mycket och många händelser. Ja, jag är imponerad ,det måste jag säga ,har väl under alla år tänkt på vilket ”driv ”du har. Sedan har du haft klippan Birgitta nära dig också. Gratulerar till ditt författarskap, det är en riktigt tjock bok. Fattar inte hur du hunnit skriva allt. Man vet aldrig med dig, kanske kommer det en till bok så småningom. Nu när du blivit författare. Det var intressant att läsa boken, tänk om min man fått läsa den också. Han skulle ha varit mäkta imponerad. Tack för det du delade med dig.
_____________
Nu har semester börjat, läste ut din bok, verkligen en annorlunda men intressant bok! Är lite yngre generationen och har aldrig tänkt på hur det verkligen gick till förr i tiden på landsbygden! Ha en härlig sommar! Varma hälsningar från Öland! Lasse
______________
Hej Matts!
Tycker din bok är så bra och också viktig! Intressant att få veta mer vilken kamp det är och vad mycket som krävs att starta eget och att driva det sen med all ovisshet. Kanske starta om och våga det.
Och så viktiga alla entreprenörer är också med alla arbetstillfällen som skapas.
Svårt att jämföra kanske men säg om min klinikchef misslyckas lite med ledning och annat, ja då står nästa dörr öppen och bara att flytta, och med oftast ännu högre lön. Men ska säga att jag haft väldigt duktiga men att vet det finns andra också.
Men det är inte samma risktagande. Som att vara själv och få allt att gå runt och vara beroende av ekonomin i samhället i övrigt.
Och så duktiga ni är du och Birgitta, ett fint och proffsigt team.
Kul att läsa om era resor också och mycket känner jag igen. Löttorp om vi börjar där, så populärt och många vänner genast de hade körkort åkte till Löttorp. Jard och Olle lärde jag känna i Uppsala, bröderna studerade mycket allihop, de var väldigt duktiga. Minns inte om Jard läste på universitetet men bodde hos Kjell och Rolf. Bjöd hem mig på mammas köttbullar, jag bara tittade. Han fick en laddning av mamma i Värmland sen hämtade han mer😄, var noga med att laga mat en gång om dagen.
Jag gick på Katedralskolan på gymnasiet från 16 år och det var få bussar som gick till stan så jag hyrde lgh från då och klarade veckorna själv, pluggade på kvällarna och skulle väl ha lite mat på kvällen och frukost men var inte så noga med det. Så blev jag lite väl smal också. Men de flesta helger åkte jag hem till mamma och pappa och blev ompysslad. Har två äldre bröder, och de hade redan gjort denna ”resa” så jag klarade mig själv i storstan, ja Uppsala är storstad idag.
Sen hade jag en rik kompis och på hennes 18-årsdag stod en splitterny röd Saab utanför från pappan och hon tyckte att vi skulle åka till Löttorp. Det gjorde vi. Tältade och andra morgonen hade Kjell ställt ett bord med stolar vid tältet. Var fint. Han tyckte vi hade lite knapphändig utrustning med oss. Tror han hade lite koll och jag såg mycket yngre ut än jag var😃
Vi gick på alla samlingar och trivdes jättebra och simmade och solade. Minns inte riktigt om vi åt något men var i caféet ibland. Och sen hem och vi var flera gånger med andra kompisar.
Minnen dyker upp.
Tycker det är väldigt både roligt och fint att du fick med så många foton i boken från då och nu.
Och visst finns det väl alltid saker man vill ändra och ser sen men det är ju ett jättejobb att skriva, sammanställa och korrekturläsa. Hinna med allt och dessutom så mycket annat samtidigt.
Och fantastiskt ni byggde ert fina hus och kan njuta av allt där nu.
Vi flänger lite väl ibland och man inser kanske att någon vilodag är väldigt bra men då kan man få någon bra idé som bara är rolig och inte tröttande alls.
Och det är bra märker jag att vara lite upptagen ofta med praktiska saker, finns alldeles för mycket att tänka på i denna galna värld så pauser från det behövs.
Och vi träffar vår äkskade dotter så mycket hon har tid med oss🙂vi bodde ju långt ifrån varandra i 14 år när hon bodde i England, i South Yorkshire och vilka minnen vi har från alla vistelser där, tänker varje dag på dem men det blev bra, flyttade från Brexit, även om saker och ting säkert fungerar med det också, pandemin, flygkaos och nu har hon ett underbart nybyggt hus i väldigt vacker miljö. Och fästmannen har sitt också väldigt vackert och så får vi se om de hittar något lika fint tillsammans. Men skönt att landa lite i sitt eget och ta den tid det tar.
Ha det riktigt bra nu i fortsättningen av sommaren, varma hälsningar Monica och Anders
______________
Jag har tagit tid och läst din oerhört påkostade bok.
Din bok är fantastisk för du lyfter upp Jesus på ett underbart sätt och ger honom äran för allt du går igenom. Ditt liv är så intressant att följa och hur Gud leder dig.
Se denna gedigna bok som ett arv till barn och barnsbarn. Det kommer en dag då din familj och kommande generationer kommer att uppskatta ditt liv och följa i dina fotspår.
Välsignelser från en som beundrar ditt mod.
Lennart
___________________
Jag har nu läst och begrundat din fantastiska bok. Jag förstod redan 1976 när vi möttes första gången att du hade mer energi än de flesta.
Vilken resa du gjort, både livsresan och med Herden. Verkligen intressant tidsdokument.
Fascinerande hur du hela tiden utvecklar trots stora svårigheter.
Stödet från Birgitta och ett liv under den Högstes beskydd är som du påvisar en viktig del av livet.
Jag är riktigt imponerad.
Min fru har läst boken och är också imponerad.
Vi kommer gärna och besöker er i sommar.
Hälsar Magnus
_________________________
Jag har sträckläst din bok. Och har just läst sista sidan.
Vilken spännande vandring du gjort och gör under den Högstes beskydd.
Så intressant att läsa hur en entreprenör tänker och verkar. Du har varit så full av energi.
Om jag förstår rätt så har du ändå lyckats att ta dig igenom alla smällar utan att bli bitter. Det är fantastiskt.
Din livskamrat och dina barn har funnits vid din sida.
Fantastiskt att du leddes tillbaka till församlingen igen. Ni behövs där båda två.
Så roligt att ha fått möta dig Matts. Önskar dig och Birgitta Guds rika välsignelser i fullt mått.
Vi hade räknat med torra fina vägar och solsken hela vägen hem från Vadstena idag. Men vad vi bedrog oss. Det hade snöat någon cm under natten och nu smalt snön på vägen av solen och saltet.
Trots väglaget var det mycket lite smuts på bilen idag.
Vi hade räknat med en absolut kolsvart bil när vi kom hem, med det uteblev helt och hållet. Det var nog så blött på vägen, att det bara rann av bilen. Däremot hade vi nästan 10 cm snö att ta hand om, innan vi kunde tvätta, städa och backa in.
Skulle vi alltid ta hänsyn till väglaget, ja då blev det inte många resor, då skulle bussen stå hemma i garaget för jämnan.
Fika ute när vi var klara.
När vi var klara med allt, tog vi årets första utefika i greenroom.
När jag öppnade vår digitala tidning vid 6 snåret idag på morgonen i Vadstena, överraskades jag av att vara med på första sidan. Vad roligt i dessa tider när det talas om pallplatser hela dagarna. Att få komma högst upp på första sidan, det var verkligen roligt.
Jag satt i bilen för några dagar sedan, utanför en stängd grind i Värnamo, som det stod ENTRE på. Som sagt i dessa OS tider, såg det lite konstigt ut. Inte EN TRE, vi talar om EN TVÅ TRE … Jag fick första platsen av tre.
Skärmdump Smålands-Tidningen.
Jag hoppas detta är en bok som bör intressera de allra flesta. Det är inte bara mitt liv, utan även mors & fars hårda kamp, i ett torp i slutet av 30 talet, mitt under 2:a världskriget. Så här fantastiskt fint skrev en av mina vänner till mig idag:
”Hej Mats och god morgon !!! Nu har jag läst din underbara bok, så intressant liv, så mycket jobb. Det var så svårt att sluta läsa, vilka minnen och händelser, hur har du orkat allt Matts?? Ni är helt otroliga både Birgitta och du och din fina familj, det var längesen jag läste en så spännande bok … tack Matts och Birgitta ❤️❤️… ni är underbara.”
Det kom ett mejl till mig från en kund sedan flera år tillbaka. Han uttryckte att han gillar att läsa om vardagshändelser och att han följer min blogg. Han hade läst om min canceroperation i prostatan. För honom själv hade det börjat med PSA prov år 2010.
Min kund beskriver de fasansfulla åren som följde på detta i hela 11 fullskrivna sidor, med flera olika operationer: ”På hemvägen stannade vi hos några vänner och blev bjudna på kaffe i trädgården. Jag bytte blöja när vi kom dit. När vi sen suttit nån timme och pratat och jag reste på mig för att gå till bilen rann det helt fritt. Båda byxbenen var genomblöta ända uppifrån och ner. Det kändes inte uppmuntrande. Det var ju normalt med urinläckage efter en prostataoperation, men det kändes inte bra.”
Tänk så hemskt att få uppleva detta. Tänk bara att aldrig vara säker och att behöva använda flera tusen blöjor på ett år. Själv fick jag ett inkontinensskydd, efter det att katetern vart borttagen efter operationen. När jag kommit hem kontrollerade jag allt, Inte en enda droppe hade det kommit. För mig var det den enda skydd jag använde.
Min Tacksamhet vet inga gränser nu 13 månader senare.
Till alla er som bor nära oss i Aneby, eller är ni kanske på genomresa, nu kan ni stanna till på Stigbergsvägen 7 i Aneby, gå in på kontoret, swicha eller betala kontant 275 kr (ord pris 289 kr) och ta med en signerad bok hem. Vi har öppet kl. 7- 17 måndag till torsdag och till kl. 15 på fredagar. Välkomna!
Jag hade ju bjudit in våra anställda till min bokrelease idag kl. 6.58. Som så gott som alltid, vaknar jag runt kl. 2 på natten och tanken kommer direkt … Det funkar inte att ställa ut glasen på borden, de måste fyllas framme vid köksön. Klart det skulle vara så och jag var tidigt på jobbet och fixade till detta. Varför kommer alla kloka idéer vid den tiden på natten? så är det alltid.
Hoppas att vi har de bästa åren kvar. Foto Niklas Torebring
Nu har jag tränat på att hålla en bokrelease.
Bara 3 anställda saknades
Jag frågade om någon visste var Mariabergets Förskola ligger i Stockholm, om någon visste vad en Hösvans är, eller var Lotteberg ligger. Ingen visste något om detta och flera andra saker, så alla fick uppmaningen att gå hem och läsa på i min bok.
Jag är riktigt stolt över min bok, den är så fin med guldtext.
I morgon måndag bjuder jag våra anställa på Bokrelease.
Citat från nätet: ”Att skriva en bok från början till slut ska firas (varken man vill eller inte). Om du bara visste hur många som har författardrömmar men aldrig når fram till mål! Men många författare står där med osäkerheten i sin hand och hoppar gärna över det där sista steget i rädsla för att misslyckas.
Att släppa en bok fri inför andras åsikter är en rädsla i sig, att blotta sig och ställa sig framför åsikterna kan kännas så skrämmande att man hellre låter bli. Men en välplanerad bokrelease kan vara det som avgör din framgång (lyssna på en som inte följer sina egna råd). Men jag lever och lär och vill att mina författare gör allting bättre än jag själv så här kommer lite tips och råd på vägen!”
Då säger jag bara: ”Lemonaden står i kylen & Bra att ha någon att träna på!”
Först kämpade vi i 3 år för att få köpa den vildvuxna ödetomten på norr.
Skogsavverkningen. Arkivbild.
Naturligtvis avverkade jag all skog själv.
Skogsavverkning. Arkivbild.
Det jobbigaste var att samla ihop allt ris i stora högar.
Jag har burit undan allt ris. Arkivbild.
Så här fint och välstädat ser normala avverkningar inte ut.
All ved samlad. Arkivbild.
Allt virke och ris utkörd med en skogsmaskin.
Veden efter avverkningen. Arkivbild.
Veden är kapad och kluven samt uppstaplad.
Knökafullt med ved i alla förråd. Arkivbild.
Alla mina förråd fylldes med ved till bristningsgränsen när veden var torr.
Vi sålde huset och flyttade med oss veden. Arkivbild.
När allt var klart sålde vi huset. Den nye ägaren ville inte ha veden. Det tog mig 4 hela lördagar att flytta veden till mellanlagring på jobbet under ett skärmtak. Idag är det tomt under skärmtaket.
Äntligen är veden upplagrad i 4 stora vedfloar på nybygget.
Idag, 7 år senare, ligger all ved för slutförvaring i vårt nybyggda förråd. På bilden ovan har Birgitta & jag, i dag lördag, flyttat hela 12 pallar, burit in veden i boden och staplat upp den. Eldar vi varje kväll under den kyligare årstiden, kommer veden att räcka som längst i 15 år.
Det var ett riktigt slitgöra i den hårda blåsten, samt allt frömjöl från barrveden. Jag hade beräknat jobbet skulle ta 2 lördagar i anspråk, det tog en lång hel lördag, men nu kan vi andas ut. Vi har flyttat allt vad vi har till vårt nya hem. Det tog mycket tid! Den sista vedflon blev inte full, men jag har ju mera ved ute på vedbacken.
Matts Torebring 