Först skulle vi mötas vid Pingstkyrkan i Gnosjö fredag morgon. Redan torsdag kväll körde Birgitta & jag dit och satte ned fötterna i marken. Så kom det ett nytt mejl om en ny mötesplats. Vi lyfte upp stödbenen och körde till Hyltén Muséet, där första samlingen skulle vara.
Det fanns många hus att välja på och vi visste inte riktigt var vi skulle vara. Det såg först trångt ut med vår buss och med hänsyn till andra bilar, visste jag först inte var vi skulle parkera. Det fanns en ställplats med grönt gräs ett stycke fram, men jag var rädd för att fastna i gräset. Jag backade tillbaka ett 75 tal meter och svängde in till höger, men tyvärr 2 meter för tidigt. Jag hörde ett BRAK och sedan började jag nästan att gråta. Vår fina buss fick kjolen längst ned skrapad och delvis trasig… Som väl var kunde vi ta in och stänga den automatiska trappan. Inte heller den helt nyfyllda gasoltanken fick några skador.
Johan Edvard Hyltén började att tillverka olika metallföremål, fotogenlampor, börsar med mera på fädernegården Hyltan. Hans högkvalitiva produktion belönades med både en silver- och en bronsmedalj på Stockholmsutställningen 1897.
Vi fick lyssna till en dryg timmas föredrag om denne märklige man. Han skapade den första industriella arbetsplatsen i Gnosjö. Ni måste åka dit om ni inte redan varit där, men inte utan en guide, detta går inte att beskriva.
Hyltén uppmuntrade duktiga anställda att starta eget. Han startade en bank, så andra kunde låna pengar och starta nya företag. Han startade vård och omsorg för sjuka, han fick folket att börja arbeta, sluta att supa och gå till kyrkan i stället, allt är helt oroligt, allt känns som en enda saga …
Allt vad han behövde tillverkade han själv. Detta är svarvade modeller i trä. Totalt 11000 modeller!
Han uppfann cykelhjulet men ingen trodde på det, det kommer att skrämma bort hästarna från vägen, sa man. Först 20 år senare fick han rätt.
Vi behöver en sak som ser ut så här, sa kunderna. Det fixar jag, sa denne märklige man. Det krävdes ett inköp av kopplingar till brandslangar. Johan tog fram och visade upp sin produkt. Nej det går inte, så kan de inte se ut, sa kunden. Idag är dessa EU standard.
Någon kom och ville sälja en svarv till Johan.” Denna svarvar rätt på 100 dels mm,” sa säljaren. ”Mina maskiner svarvar precis,” svarade Johan och säljaren fick gå tomhänt.
På senare år tvingades han till att bygga ett lunchrum till de anställda. De satt kvar vid sina maskiner och åt ur sin ”Unikabox.”
Här snurrade hjulen ända fram till 1974.
Den som inte klarade lyfta detta från golvet med en hand fick inget jobb.
Det fanns ingen som hade telefon i Gnosjö, men det fanns i Gislaved, några mil bort. Då byggde Johan en egen telefonledning till sin fabrik, samt en hem till bostaden, där han hade sin fru och hela familjen med 13 barn. Skrivbordet tillverkade han själv.
Googla och läs mera!
https://vastrasmaland.se/sv/gnosjo/hyltens-industrimuseum/
https://jonkopingslansmuseum.se/se-och-gora/smultronstallen/gnosjo/hyltens-metallvarufabrik/
Vi var cirka 150 anmälda deltagare som under två dagar, fick lyssna till de mest fantastiska talare som jag någonsin lyssnat till.
Ett stenkast från Pingstkyrkan fanns en flera tusen m2 stor lokal, som 2 församlingsmedlemmar inte behövde längre, då man byggt en ny 5000 m2 stor fabrik. Denna får utnyttjas av kyrkan, kallad ”Pingstkyrkan fabriken.” Lokalerna fylls av ungdomar som sysselsätts med olika aktiviteter.
Det började inte bra, men slutade lyckligt trots allt!
Matts Torebring 
Du är inte den enda som har gjort på et viset, ja får fortfarande höra det av frun! Det är inte kul att få bilen skadad men det går att återställa. Det du har tittat på är vad ja har sysslat med i nästan 50 år. Från Smedjan till svarven vidare till Beredning & Produktionsteknik. Finns på min önskelista att besöka industrimuseet men har besök många företag i Gnosjö.
Det visste jag inte att du varit så engagerad i detta skrå. Då måste du åka dit och du måste ha en guide.
Jag gillar inte bucklorna på bilen, oftast är det 70+ are som har det. Efter alla år på kontinenten utan en repa och så händer detta hemma på ”stallbacken.” Det var otrevligt!
Det bästa
Så gjorde min manlige ägare med en ommålad buss. Inte alls roligt men som tur är så är det troligen ”bara” plastskador.
Allt gôtt
Jag gillar inte bucklorna på bilen, oftast är det 70+ are som har det. Efter alla år på kontinenten utan en repa och så händer detta hemma på ”stallbacken.” Det var riktigt otrevligt!
Det bästa
Så otroligt intressant! Gnosjöandan är känd, när andra orter har mycket kreativitet och många egna företagare säger man att det är lite som den där Gnosjöandan.
Roligt med vårt lands historia och alla fantastiska människor.
Mindre roligt med det som hände men hoppas det inte blev några större skador utan ni får det reparerat fort och fint.
Önskar er en fin och bra vecka.
Jag måste rekommendera ett besök på muséet. Detta är något helt otroligt. Vi hade dessutom en av våra som tagit fram en timma lång Power Point om denna Johan. Fullständigt helt otroligt, som en saga alltsammans.
Jag gillar inte bucklorna på bilen, oftast är det 70+ are som har det. Efter alla år på kontinenten utan en repa och så händer detta hemma på ”stallbacken.” Det var otrevligt!
Tråkigt Matts med er ”Herde” som fått lite blessyrer så att säga!
Men lätt hänt för även den bäste, fast visst är det tråkigt.
Hoppas ni får den lagad snart igen då så den blir fin igen!
Det var ett intressant ställe ni besökte med gamla fina grejer!
Ha det gott/Bobilshälsningar
Det kändes riktigt visset att råka ut för en skada på hemmaplan efter alla somrar ute i Europa. Skönt att det bara var plastkjolarna som tog skada.
Höra storyn och se allt hos Johan Edward var en aha upplevelse.
Sol & vårkram