
Det har varit så gott att komma ut i vår dusch på mornarna, med stora panoramafönster ut mot ängen, solen skiner, det grönskar, en hare skuttar runt ibland och kossorna som går och betar där ute. Så helt plötsligt, som bara över en natt, är det mörkt ute. Är sommaren slut, redan i början av augusti?
Vi minns alla dessa somrar på Öland. Första veckan i augusti, var som att blåsa ut ett ljus. Alla åker hem. Allt tystnar och återgår till stillheten. Redan i mitten av augusti kändes norra Öland helt folktomt.

I år har vi minnet kvar av Klövsjö. Det satte djupa spår i både själ och sinne. Tio dagar där kunde ha varit det dubbla, så känns det efteråt. Vi stortrivdes!
Jag måste erkänna att denna sommaren har jag känt mig trött och sliten. Jag gjorde en stor årsservice på Vårdcentralen i byn, med en massa prover för en vecka sedan. Inget visade något onormalt. Rädslan för feber och frossa finns där latent, efter höstens upplevelser. I morgon skall jag göra mitt andra återbesök efter operationen, denna gången på Urologen i Eksjö. Det kom lämpligt nu, när jag inte känner mig riktigt piggelin.
De allra flesta som går igenom en prostataoperation drabbas av inkontinens. Själv har jag har inte fått en enda droppe i byxorna på hela tiden. Inga inkontinensskydd! Helt Fantastiskt! Sista dagarna har jag dock gått och känt mig kissnödig hela tiden. Hoppas jag får ett svar på detta i morgon. Jag skulle ha målat en stund i kväll, men jag hade ingen ork.
Jag brukar gå kvällsturen med Nellie runt 21:45 varje kväll. Det är stor skillnad nu mot för bara någon vecka sedan. Nu märks det att vi går mot mörkare tider. Dessutom behövdes en jacka i kväll för att jag inte skulle frysa när det bara var 16 gr varmt ute.
Jag har inte heller haft några som helst problem med läckage efter både operation och strålbehandling. Däremot måste jag ha koll på var jag kan finna en toalett när jag ger mig av hemifrån. Jag kan inte hålla mig lika länge som tidigare. Det händer troligen en del i kroppen efter ingrepp av olika slag. Dessutom medför åldrandet förmodligen att signalsystemet börjar uppföra sig på ett annorlunda sätt.
Ja det går fort utför nu. Idag hade vi +5 grader, känns nästan lite chockartat. Det blir nog inte mera cykel till jobbet i kortärmad skjorta och utan jacka i år.
Toalettberoende går väl ann att få, bara man kan slippa skydd. Det är jag jätteglad över att undvara. Vad skönt att du fixat det också.
Allt gott till er.
Ja jag vet inte om det är åldern men jag har en 95-årig granne som är oerhört pigg, dessutom väldigt söt, så fin alltid med snygg frisyr och fina kläder och dessutom så glad och trevlig och pratsam. Jag brukar tänka på det när jag känner mig som hundra för denna sommar har jag också känt mig lite trött och sliten, orken tar bara slut där jag bara brukat bestämma att nu ska jag köra på i fem timmar till. Alltid fungerat.
Vet inte om denna pandemi tär mer än vi förstår och allt i övrigt också att alldeles för mycket hemskt händer i landet. Och dessutom många som får diagnoser med besked obotligt och många gånger undrar jag varför de inte får en chans när de ändå ska dö som man säger. Tror att länder gör väldigt olika beroende på kompetens och människan är så utlämnad. Så mycket tragiskt.
Men denna sommar har vi varit rätt aktiva ändå, varit lite stressad men man glömmer så fort det som gjorts, väldigt bra att titta i dagboken då🙂
Och du och Birgitta har ju varit aktiva och gjort så mycket och sen annat som drabbat och det tar nog en del på krafterna allt.
Idag mötte vi en underbart snäll och fin människa som helt oväntat erbjöd något vi behövde hjälp med och jag blev rörd av så fin han var. Och tänkte på att det är färre möten i dessa pandemitider och det är en saknad. De som tär och inte går att undvika finns men helt underbart med vackra människor. Jag hade nån dag innan i bokhandeln köpt: allt vad ni viljen o s v på en fin kylskåpsmagnet, ska komma ihåg det.
Ha det så bra ni kan och ta tid att njuta av allt fint. Jag tycker det i år är rätt mysigt med lite sensommar som går mot höst, det är mörkret som blir för mycket bara sen och långvarigt. Ta hand om er och lycka till med
undersökning och hoppas allt är bra.
Tack snälla Birgitta, säger jag väldigt ofta nu för tiden. Jag har inte alltid haft den insikten, i allt vad hon betyder för mig. Nu vet jag det! Tack snälla Monica säger jag också, för ditt Mega inlägg och dina alltid så vänliga tankar och ord.
Att uppleva sepsis som jag gjorde, tappa kontakten med omvärlden i en och en halv timma, en nästan lika farlig urinvägsinfektioin efter det, allt mitt uppe i en pandemi, har lärt mig sätta värde på livet och inte minst Birgitta, utan henne vid min sida, hade jag troligtvis varit borta.
Just tröttheten är otäck, när man inte vet vad det beror på. För många har en svår cancersjukdom börjat ned detta.
Allt gott till er.
Ja helt plötsligt blev det kallare väder,men varmt och skönt ännu i vattnet!
Vi har badat var dag och det har vart underbart 🙂
Hemma igen Kram