Två av våra vänner har levt sina liv, mer eller mindre isolerade i sin sommarstuga, under nästan ett halvår. Så kändes det som en liten ljusning i Corona mörkret, för några veckor sedan och de vågade hälsa på oss, för första gången i vårt nya hem. Då var det mest knoppar på denna vackra orkidé, men nu står den i full blom.
Själva har vi, trots att vi är 70 + levt som normalt, frånsett att vi går inte ut och äter på restaurang, Birgitta handlar mat på udda tider och jag köper nog nästan allt jag behöver på nätet. Vi sitter på våra egna kontorsrum med glasväggar och har social kontakt, med alla våra medarbetare. Vi har öppnat upp mellan kök, matplats och konferensrum för att sprida ut oss på jobbet. Birgitta & jag sitter nog längst bort från alla andra.
Men visst är det tyst utan vänner som kommer och hälsar på. Visst saknar jag att åka ut en söndagseftermiddag och äta en bit god mat. Alla vet att vi värnar om familjen. Nu står hoppet till att vi kan fira jul tillsammans.
Hur kunde det bli så här illa? En enda liten tändsticka räcker till, för att starta en stor skogsbrand. Varför var vi inte mer observanta i början? Vi har lärt oss en tuff läxa! Vi skall vara rädda om varandra och sätta värde på livet. Efter min Sepsis för drygt fem vekor sedan, är jag mer tacksam över livet än någonsin tidigare.
Matts Torebring 
Så fin Orkidé med fin färg och den vi fick av er blommade länge den!
Men den kommer nog igen framöver,det brukar dom göra.
Visst är det tråkiga tider,men så underbart du klarade Sepsisen bra!
Idag tog vi skogsslingan på 8,5 km,det var otroligt skönt väder oxå.
Smaka såå ljuvligt med en Gofika när vi sen kom hem igen 🙂
Skogen är bästa stället att vara på i dessa tråkiga tider du vet.
SkogsKramar
Trots att jag har sviter i kroppen från skogen, älskar jag den fortfarande. Hur kunde min bror stå ut med att jobba på ett sågverk för 3,50 i timman, när jag inte gick hem från skogen, under 100 kr om dagen. Dessutom var jag ute i det fria hela dagarna. Det var farligt men härligt.🌲👍 Kram
Jag har gått i ide, mina ägare har nästan de också gått i ide.
Det är en tråkig tid för alla just nu men ju bättre ni människor sköter detta desto bättre kan framtiden se ut då jag och HERDEN ska börja rulla igen.
Jul och nyår vågar knappt ägarna tänka på ännu.
Allt gott
På vår förra tomt hade jag flera ”Idegranar”, fast det var inte mycket att krypa in i. Jag vet att du Husis och vår HERDEN, får all den kärlek och omvårdnad för att vi skall få det trivsamt till våren. Då hoppas jag på att vi möts igen. Det bästa.
Ja, visst är det konstigt. Sedan i mars har jag varit tre gånger (mycket snabbt) på min arbetsplats. Träffar mamma då och då just nu, och därför extra noga med att inte träffa andra. Men nu i veckan ska Peter träffa sin mamma och sin bror, eftersom det också är viktigt (hans mamma behöver också hjälp med allt möjligt). Precis allting annat har vi ställt in (eller tar via videomöten). Sååå konstig tid!!
”Stefan” sa förhastat och ogenomtänkt i tv, ”Ni måste arbeta hemifrån”! Självklart är det bara tjänsteföretag, som kan köra detta. På vårt jobb skulle max 10 % av personalen kunna ”Härarbeta”. Det som gör ont i mig, är alla som fått gå bort, utan en enda människa vid sin sida, än mindre en anhörig. Mycket är lätt att glömma, men ingen av oss kommer att glömma vår tid just nu.