Jag har skrivit flera gånger, att jag ser fram emot att bli kompis med kossorna, som betar utanför vår tomt. På tomten utanför vardagsrummet, kom dessutom två rådjur spatserande i går kväll. Lite längre bort kom det en fin räv. Inte nog med detta, nu kan vi elda för kråkorna också. Idag kom skorstenen till spisen på plats. Den skall kläs in i röd plåt av plåtslagaren. Sedan skall det monteras upp en stege, på norra sidan, upp till skorstenen.
Själv klarar jag inte läsa längre, om selektering av äldre patienter inom vården. Jag vill bara inte tro att det kan vara möjligt. Trots denna fruktansvärda Corona kris, har mina hantverkare överfullt med jobb. När jag i tisdags besiktigade husbussen, märktes inte heller av någon arbetslöshet. Trots allt tal om att hålla avstånd till varandra, höll minsann tradarna inte många meter mellan sig. Ett enda band med tradare in till Tranås tur och retur.
För mig gäller det att hitta en ny målarmästare. Jag kände mig nedslagen till slut i går kväll. På gränsen att det gick att sova. Nej, nej vart jag än ringde. Idag på morgonen fick jag napp genom vänners bekanta. I helgen kommer två målare och tittar på jobbet. För andra i dessa Corona tider tar allt tvärstopp, inte en krona in. Vi på Torebrings har klarat oss bra än. På en företagsparkering står normalt ett 70- tal bilar, nu sista veckorna 5- 6 stycken. Ingen dricker en kopp kaffe eller tar en kaka längre. Ingen ser ett slut på detta heller!
Matts Torebring 
Så fin eran lada blivit,snart så kan ni elda också i ladan! 🙂
Nu försvann den sköna värmen vi haft ett par 3 dagar!
Hoppas nu bara ni får tag på lika duktiga målare bara.
Visst är denna Corona hemsk,så många som lämnat livet.
Ha det gott/Trevlig HelgKram
Så fint det blir med alla fönster som gör att ni verkligen kan kika ut i omgivningarna.
Mina ägare tycker nog allt att det är bra att så många yrken som möjligt har att göra, för det är många som inte har det.
Covid 19 ställer till det rejält. Något av det värsta är att ingen vet när det tar slut.
Jag förstår.Både om livet så att se djuren obekymrade, och det övriga.Jag blir glad av att se en blåmes i bärbusken vi har på balkongen, tackar glatt för några frön.I övrigt känns annat lite väl tungt vissa dagar.Jag har så mycket erfarenhet av farliga virus, bakterier m m inom immunologiforskning men aldrig varit rädd eller ens osäker.Säkerheten var rigorös och alla var proffs med enorm ansvarskänsla.Idag känns det osäkert med alla ”experter” som uttalar sig och alla uppstickare som säger nu ska vi testa 10000 om dan.Det är rena fantasier.Det krävs oerhört mycket kunskaper att forska fram ett test som ger stor säkerhet om antikroppar t ex.Sen krävs oerhört mycket kunskaper att analysera rent tekniskt-biokemiskt-immunologiskt och sen att bedöma vad man ser på ett säkert sätt.Och de människorna finns nu i fåtal mycket pga av stora pensionsavgångar och att man inte sett till att utbilda så de kan ersättas.Vi har suveräna immunologer men de flesta är i 70-årsåldern, en del ännu verksamma och sen andra äldre.
Jag är så glad över, att du Monica, trots allt ditt intellektuella kunnande, vill du skriva på min enkla blogg. Själv kan jag bara skriva utifrån mitt, som jag hoppas, sunda förnuft, erfarenheter i livet och mitt entreprenörskap.
Många gånger i livet har jag sagt, när jag har haft diffust ont i kroppen. Ska man få riktig hjälp i livet, måste man köra av vägen med bilen, av ett allvarligare slag. Då kommer tre brandbilar, polis och ett par ambulanser. Stort Tack till vården för detta. Min kära Birgitta och även jag, som drabbats mycket allvarligt några gånger, har fått den bästa vård som finns att få. Återigen ett Stort Tack.
Om man ställer dagens händelser, ställt mot våra egna erfarenheter, blir det kollision. Vi kan inte prioritera vård eller inte vård. Jag förstår att det är ett svårt val för alla inom vården och att beslutsfattandet är inte enkelt. Men vad ska de äldre tänka som kanske sitter på ett vårdhem, när de får höra, de kanske prioriteras bort. Fruktansvärda tanke.
Gillar de stora fönstren. Bra med kontakter och vänner nu hoppas vi att målarna tar jobbet. Ha en bra helg
Jag håller med dig Nils-Åke, det är de stora fönstren, ljusinsläppet och rymden som gör hela huset. Ha det gott ni också.
I en kommentar skrev jag rakt på sak hos en bloggare om att det är censur vad myndigheter får säga och inte säga och dessutom vet jag inte om de finns på plats i verkligheten för jag påpekade att folk skulle svimma rakt av om de såg den.Dagen efter svarade Giesecke i en intervju att nu idag tänkte han svara som han trodde, ville, visste, för första gången i sitt myndighetsliv, han är ju f.d.Hittills har jag svarat som samtliga tycker sa han, de måste vara överens alltid, och en person kan ju veta, se, fatta mer men den tystas, ja min tolkning, för alla ska tycka och säga samma sak.Nu har jag inget större förtroende för den mannen heller, alldeles för få med kunskaper som släpps fram, Björn Olsen är en av de seriösa men tycks fått nog.Och lite känns idag som fritt fall.Vi måste samarbeta mer, vi är inte alls så bra, bäst i världen i detta land vilket många förlitar sig på.Ursäkta långa kommentarer men jag känner viss oro nu.Men jag är helt övertygad om att det ska bli klart hos er på alla sätt.Det är så fint.
Som framgångsrik säljare har jag haft, som en av mina främsta föresatser, Var ärlig! Det gick så långt att någon sa till mig, ”Kan du vara oärlig Matts?” När alla jobbar som grupp inom vården, förstår jag att alla kan inte få ge uttryck för helt ärliga svar.
Det fundamentala, att alla måste få vård så långt det är möjligt, måste få bära hela vård & omsorgs organisationen. Om vi inte ger vård till alla, kommer det att skapas en fruktansvärd otrygghet hos var och en av oss, även hos mig. Själv läser jag Ps. 91 varje kväll innan jag somnar.
Vårt bygge är inte bara ett bygge, det är en övertygelse.Det kommer att gå bra, problemen lösa sig och allt kommer att ordna upp sig. Vi önskar dig och din familj allt gott.
Även här i Hässelby har vi vilda djur in på stugknuten. En granne har en kamera vid entrén som har fångat rävar, rådjur, grävling och hare. Den pågående pandemin är både förfärlig och otäck. Alltför många har redan fått sätta livet till och väldigt många kämpar varje dag för att överleva. Denna situation med att tillhöra en riskgrupp trodde jag inte att jag skulle få uppleva. Väldigt många har förlorat sina jobb och många företag riskerar att få lägga ner sin verksamhet. Vi är helt uppenbart på väg in i en osäker situation. Jag hoppas verkligen att forskarna inom en snar framtid ska lyckas få fram ett vaccin som sätter punkt för Covid 19.
Hos vår dotter med familj, i ett bostadsområde i Enskede, föddes ett par rådjurskid, rakt utanför sovrumsfönstret. Det kan nästan kännas som ett annorlunda beteende. Hemma på vår nya adress, är det en naturlig plats för djuren.
Jag hoppas inte det är en generationsfråga inom vården, Vem ger vi vård? Vem har vi inte plats för? Jag tror att så gott som alla, kämpar för det, som de är utbildade för. Risken skulle vara nya förhållningsregler från högre beslutsfattare.
Jag börjar att få svårt att förstå, hur vi som land, hela vår värld, kommer att klara ekonomin, kommer sedelpressarna till undsättning?
Önskar er en fin helg också Matts och Birgitta och allt gott. Du skrev om Psalm 91 förut och jag slog genast upp den. Tänker med att vi människor hör ihop från begynnelsen, vi börjat vandra och livet pågår. Idag högteknologi och allt tycks möjligt men ett litet virus med fetthölje som är en nolla i sig själv flyttar in i levande celler och sprider sig till hela mänskligheten. Och så många frågor att det drabbar så underligt, friska vältränade unga har inte klarat det och flera 100-åringar blivit friska. Personligen tror jag att det beror på vad vi drabbats av under livet och det skulle vara så intressant och viktigt om mer resurser fanns att titta på antikroppssystem hos den enskilde, finns troligen många svar där som kunde användas vidare med de resurser vi redan har. Men samarbeten, öppenhet och ärlighet krävs. Och som du skriver, att frågor uppkommer, hur behandlas människor i detta? Framkommer att det skiljer sig i vård för äldre på vissa sjukhus medan andra visar alla åldrar respekt. Ta väl hand om er.
I en mindre by i England, intog alla invånare varje dag, en sked honung och en sked äppelcidervinäger. Vi har gjort det samma, säkert hundratals liter äppelcidervinäger genom minst tjugo år, samt kartongvis med honungsburkar.. Det sägs om befolkningen i den lilla byn att, 70- 80 åringarna arbetade som vanligt och var till synes unga och friska. Äppelcidervinäger och honung tillsammans, skapar mängder av antioxidanter. Ett annat välkänt begrepp är, ”Ett äpple om dagen håller doktorn borta”. Birgitta & jag har tillsammans, kanske varit borta från jobbet högst två veckor på 44 år. Var rädd om dig.