Hoppas jag kommer iväg någon gång mera, innan jag blir för gammal.
Start Hahnenkammrennen Kitzbühel. (Bild SVT Play)
När jag ser bilder från Kitzbühel och Hahnenkammrennen. Då reser jag mig upp från soffan, jag ligger på knä framför TV´n. Det bara suger tag. Jag vill åka igen! Från starten är det nästan obarmhärtigt brant. De stora pojkarna är uppe i över 100 km i timman, bara några få sekunder efter starten.
De stora pojkarna flyger 50- 60 meter. (Bild SVT Play)
Flyga kan jag inte. Jag vågar inte. Jag skulle landa på rygg i nätet. Jag är i alla fall stolt över att ha kört, den mest krävande störtloppsbacken som finns.
Familjen kallar mig Tomba la Bomba.
Him self, året är 2007, i Kitzbühel.
Chocken Idre påsk 2010.
Jag åkte till Idre för sju år sedan, bara för att för köra Chocken. Efter två veckors regn och mildväder och minus tio grader när jag kom upp. Jag fegade ur på grund av isgatan.
Matts Torebring 
Svårt att hitta dig på bilderna Matts, det liknar Hermann Maier eller Franz Klammer.. Skämt åsido, hoppas du får ta dig upp i backarna igen och testa skidorna och sig själv.
Helst vill jag åka till Österrike, de långa härliga backarna, äta lunch uppe på toppen, på 2000 meters höjd i solsken. Skidor och pjäxor är ganska nya, det är sämre med gubben.
Visst var det spännande hisnande när dom kastade sig utför i helgen som gick. Jakob följer med i varenda sväng och nästan helt slut, som om han hade kört själv hahaha
Hoppas du får tillfälle att åka lite, ni har väl ganska nära till backen i Husqvarna, minns inte vad den heter? Lika så i Ulricehamn.
Vi tränar för fullt någon timme var och var annan dag i Flottsbro, inför den ”riktiga” resan.
Kram
Vi har bara 50 meter till Jularpsbacken. Jag har kört alla backar i Kläppen, Sälen, Hundfjället, Tandådalen, Stöten, Lillehammer, Åre, Idre (utom Chocken), Tärnaby, S:t Johan, Kitzbühel och säkert några till. Det är bara backarna i Österrike som lockar mig åter. Jag tycker ni är klämmiga som som håller igång.
Kram
Det är bara att köra ner till Österrike Matts. Bestäm Er o sedan kör ner! Det är en sååå härlig känsla 🙂
Visst vill jag åka. Jag hoppas att delar av min familj följer med en gång till. Åka ensam i backarna är dumdristigt.
Ja det är så sant. Jag håller alla tummar att du kan övertyga ”delarna av familjen” så ni kommer ner och kan njuta. Åka själv skall man aldrig göra.
Många hälsningar
Torbjörn
Slalom funkar inte med nya knät.
Kram
Ja så är det nog, den kan sluta illa. Du får åka på längden i stället.
Kram
För min del är det åkt färdigt, pga ryggen. Var glad att du är frisk och orkar för kroppen, så passa på om du vill o kan 🙂 Kram
Jag förstår dig fullo Dessan. Jag känner just nu att jag inte vill resignera inför åldern, utan att fortsätta hålla igång. Jag känner mig fortfarande ”stor & stark”. Det är jag oerhört tacksam för.
En braskaminkram
Jag har oxå åkt mer i ungdomen,nästan alla backar du räknat upp!
Men krångel i knän o kropp satte tyvärr stopp för mera!
Numer nöjer jag mig med min härliga Walking,sliter mindre.
Ha det gott o njut…..Varm BrasKram fr Björkkvist
Visst är det härligt att åka utför i Alperna, backarna är så långa att de tar knappt aldrig slut. Säger kroppen ifrån är det bäst att lyda.
En braskaminkram Ehnkvist
Härligt i ungdomstiderna men du inte nu längre väl, jo kanske på längden! Låt drömmn leva i v f!
Vi skulle smälta in fantastiskt bra i backarna, både du och jag Lena. Jag talade med en man om just åldern på åkarna i Kitzbühel. ”Människorna står på sina skidor och dör här nere” fick jag till svar. De fina damerna som inte åker skidor, sitter på topprestaurangerna och dricker vin dagarna i ända. Jag hoppas inte det stannar vid en dröm.
Waow, vilka coola bilder på dig i skidbacken! Hoppas verkligen att du kommer iväg igen! Eller rättare sagt, det måste du ju se till att göra! Du som är skicklig skidåkare och har tekniken i kroppen kommer ju kunna åka utan problem! Men visst, det gäller ju att inte vänta FÖR länge. Så, se till att komma iväg vetja! 🙂 Jag är inte alls sådär bra, även om jag lärde mig åka redan som 4-åring. Men sedan har jag inte åkt tillräckligt mycket helt enkelt. Röda backar är lagom för mig. Svarta undviker jag helst 😉
Tack Helena, nu överdriver du inte lite, utan mycket. Jag tar mig med i backarna i alla fall. Själv började jag åka först när jag fyllde fyrtio år. Själv letar jag först upp alla svarta backar, det ger lite extra kick. Sista gången i Sälenfjällen körde jag en puckelpist en hel förmiddag för att ha lite utmaning.