Birgitta poserar framför Camping Rubicone, Italien, 2006.
Jag förstår inte idag riktigt varför, vi åkte sex år i rad, till detta land och bland annat denna plats, Camping Rubicone, en mil norr om Rimini. Men ok det var vår första Sydeuropa semester 2001, när vi drog iväg efter att ha varit i Nordkap 1999 med vår första bobil, samt år 2000 kört runt i södra Sverige. Vi träffade trevliga vänner på Camping Rubicone som vi umgås med än idag. Så visst hade det goda saker med sig.
Efterhand blev jag så innerligt trött på italienarnas sätt att vara. Vi är 59 miljoner människor i vårt land, vi kan allt själva, vi behöver inte anpassa oss till andra länder. Det räcker om vi kan bara italienska, vi behöver inte kunna engelska, vi har vårt eget betalstationssystem vid vägtullar, deras bristfälliga wifi (nu senast) vi röstar inte på Sveriges musikbidrag 2012, detta trots att alla andra länder gjorde det, vi är bäst själva.
Vid ett tillfälle blev jag sur, när jag ville köpa ett par Sandwich på en Grillbar, utefter vägen till havet och solen. Extremt krångligt att bara köpa två Sandwich och ta med sig i bilen. ”Lugna ned dig, sa Birgitta, du skall vara här i tre veckor”. Sista gången jag lämnade Camping Rubicone, sa jag till dem, ”Jag kommer aldrig att komma tillbaka”. Detta på grund av deras hopplöst bristfälliga wifi. På sensommaren 2012 parkerade jag på ställplatsen i Gränna. Tidigt på morgonen vaknade jag av ett ovanligt skrän och hallå utanför bobilen. Vad var detta, jo en italiensk bobil hade parkerat intill mig. Många italienare kan inte prata med varandra, de skriker till varandra.
Varför skriva om detta nu, jo naturligtvis, Italienarna gör sitt eget val och vill gå sin egen väg igen, genom populistisk politik. En åtstramningspolitik för att rädda landet vill man inte ha. Kommer detta egensinniga folk att äventyra hela Europas ekonomi, genom att att inte lyssna på omvärlden. Mario Montis har lyssnat på signaler från Bryssel, men blir snabbt impopulär. Vart är Italien på väg?
Jag älskar Spanien och Portugal. Kroatien och Slovenien är trevliga länder att besöka, men vi har varit ganska mycket där.
Matts Torebring 
Vi brukar undra lite över hela Sydeuropa, inte bara Italien. Men de kanske sticker ut? När man reser mycket kan man ju inte låta bli att förundras över denna fläck på världskartan där man inte pratar engelska och där Internet inte fungerar. När vi reser i Asien och Afrika pratar alla engelska, och Internet fungerar definitivt i högre utsträckning… Vi undrar ibland om man lever på ”gamla meriter” och hur det ska gå i framtiden. Det här är ju underbara länder på andra sätt. Italien har sin goda mat, sin intressanta kultur och ett härligt klimat. Men om de inte hänger med i utvecklingen kommer det inte fungera i längden. Vi brukar också reflektera över att sydeuropeer inte verkar resa så mycket själva (på våra resor träffar vi skandinaver, tyskar, engelsmän, holländare, amerikaner, australiensare, asiater osv, men mycket sällan sydeuropeer), och då tänker vi att de får sämre koll på hur det är i världen utanför deras egen lilla värld…
Tack för ert inlägg, ni är ju verkligen Globetrottrar och vet vad ni talar om. Det som förvånat mig i främst i Italien, är okunnigheten om det mest enkla i engelska språket Italien. När man sitter på en turistorienterad restaurang och tredje personen kommer fram för att försöka förstå, när jag beställer ”kaffe america”. Jag vet att jag skall beställa dubbel espresso, men det är inte alltid jag vill ha det, utan bara en stor kopp kaffe. Visst är klimatet underbart, maten är god, men det är italienarna själva jag inte är överens med. Kram.
Lyssnade på Kristina Kappelin härom kvällen, hon som har bott och fortfarande bor i Italien är bekymrad över hur de skall lösa problemen. Blir det omval eller?…..
Den som lever får se
Må gott!
Jag är mycket tveksam till om italienarna kommer att förstå, att alla måste jobba så mycket som möjligt och betala den skatt som krävs, för landets ekonomi. Vi som lever får se… Kram!
Instämmer!
Det italienska köket lockar mycket. Jag har inspirerats av ” Solens mat”.
Men……….
Politiken och folket har gjort mig tveksam.
Just nu är det ju väldigt stökigt.
Berlusconi är fortfarande ett orosmoment.
Jag fattar inte att han kan få hålla på.
Kram
Visst är Italien ett riktigt matland. Inget annat land gör godare pizza än vad en riktig italiensk pizzabagare gör. Maten, solen och naturen är bra, men jag gillar inte skräniga italienare. Jag har inte fördrag med dem. Kram
Italien, vilken röra! Det är bedrövligt på många sätt och vis. Berlusconi tycks ju ha fler liv än katten. Man känner ingen som helst respekt för deras politiker och för deras rättssystem. Hur tänker egentligen medelitalienaren? Hur står dom ut? Ha det, 3M
Vad jag inte förstår är, att så fort det tar emot och folket måste spara, uppstår ansvarslösa populistiska politiker. Ännu mer förvånande är, att så många av folket hakar på och röstar på dem. Kram
Politik och fotboll – ja det är väl två saker man ska undvika i Italien. Vi har varit där 5-6 somrar och jag har älskat varje sekund. När jag kommer till Toscana och ser alla underbara kullar, känner jag mej som hemma. En enorm känsla av välbehag infinner sej.
Nu har det dock blivit Spanien några år och jag stortrivs där med.
Men ibland kan jag få en akut Italienlängtan. Då går jag till en restaurang här i stan. Lyssnar på italiensk bakgrundsmusik, fräschar upp italienskan och äter underbart god mat 🙂 Nån gång kommer jag helt klart att återvända, för jag tycker Italien är ett underbart land. Visst – bristfälligt wifi, låga amp i elstolparna, 0 poäng i ESC och trångt på många ställen, men vad gör det? Det är ju semester!! Benvenuti in Italia 🙂 Kram
Tack Anette, det kändes befriande att få lite positiva tongångar. Ibland kan jag känna att det negativa skrivandet tar överhand. Kram från oss.