En resa med problem.

28 10 2004

En resa med problem.

På våren 2004 monterade vi AC i bodelen i vår husbil, Bürstner T 625. Vi valde en AC av märket Waeco. Denna modell gick att köra med under färd på 12 volt och på så sätt kyla ner bodelen. Varje år när vi kommer till norra Italien och passerat Alperna är det inte ovanligt med över 40 graders värme. Vi tyckte att det skulle kännas skönt att skjuta till kyla från bodelen då det var på gränsen att AC i “cockpit” räckte till. I vår nya Kabe Travel Master upplever vi inte samma problem då den är mera ombonad.

Det var på midsommaraftons förmiddag. Vi var nära Göttingen i Tyskland. Det var dags att tanka och vi svände in på en Shell mack. När vi skulle fara vidare fanns inte gnutta ström kvar i batteriet. Det kom en bärgare till vår undsättning och drog oss ut en bra bit ut på landsbyggden. Vi trodde att han hade verkstad där och skulle hjälpa oss att laga felet. Han satte sig vid telefonen i en halvtimme långa samtal och pratade om ditt och datt medan klockan rullade timme efter timme för oss. Efter sex långa samtal hade han inte hittat nå´n verkstad som var beredd att hjälpa oss. Come again next week, perhaps we can help you.

Det sjunde samtalet till en Fiat verkstad i Göttingen, c:a 7 mil norröver, fick han lov om att vi skulle få hjälp. Efter att GPS´en fått adressen drog vi i väg. Klockan var halvfem midsommaraftons kväll när GPS´en sa “du har kommit fram, målet ligger på höger sida. ”Efter lite turer fram och tillbaka” så visade det sig att liften i verkstaden inte orkade lyfta bilen p g a tyngden. Verkstaden konstaterade att generatorn inte gav någon laddning till batteriet.

“You must stay here to seven á clock tomorrow. This man return to help you. The spareparts here in six o´clock in the morning.” Vi skulle ha ätit sill och färskpotatis i Nürnberg på eftermiddagen och sedan kört till gränsen till Österrike på kvällen. Nu stod vi på planen framför en verkstad i Göttingen och det var mer än 35 grader varmt ute. Vad gör man? Jo det fanns ett jättevaruhus bara ett stenkast bort och vi shoppade lite och firade sedan vår midsommarafton på parkeringen utanför verkstaden.

Midsommardagens morgon bar det iväg återigen långt ut på landsbygden och i en lummig grönska. Vi kom till en stor lastbilsverkstad där vår servicetekniker kunde arbeta på vår bil under ifrån via en “smörjgrop”. Runt halv tio på förmiddagen var vi rullning igen med en ny generator monterad.

Vi hade provtestat AC´n nå´n resa hemma och utan problem. Nu satt vi och körde på autobahn och hade kört i två timmar efter reparationen på morgonen. Plötsligt tystnade radion och fläkten gick inte heller, konstaterade jag. Det började bli varmt i bilen och jag skulle hissa ner sidorutorna. Då fanns det inte ström till detta heller. Samtidigt blev det helt stopp på autobahn. Under de närmaste 4 timmarna kom vi en enda mil framåt. Det var backar och motlut hela tiden och jag vågade inte släppa gasen utan fick hålla bilen med handbromsen. Trafiken stod nästan helt still och det var mer än 35 grader varmt ute. Damerna satt och kissade emellan bilarna medan herrarna stod vi vägrenen och uträttade sina behov.

Till slut kom vi fram till en olycksplats där det varit brand i en långtradare. Vi körde vidare och trodde i vår enfald att batteriet skulle laddas upp igen, men icke. Till slut rullade vi in på en Shellmack i Großenmore och bilen stannade så fort jag tog bort foten från gaspedalen. Jag gick fram till en av de Adac märkta gula stolparna och lyfte luren. En tysk röst pratade på. På min dåliga skolengelska förklarade jag vad som hänt. Efter en halv timme kommer en gul Adac bil och kör upp bredvid oss. Jag förklarade återigen på min skolengelska att jag bytt generator för några timmar sedan och visade kvitto från verkstaden på en kostnad av 600 €. Efter någon minut sa han “ It´s not á generator it´s á fusure” (säkring). En stor bred säkring vid batteriet var helt nedsmällt vilket medförde att en kabel var löst hängade i luften. Adac killen monterade en ny, för en kostnad av fem €, han fick tjugo € som lite dricks, och önskade oss lycklig resa till Italien och vinkade åt oss när han körde om oss senare på autobahn.

Vi kom fram till Rubicone, vårt sommarparadis, ett helt dygn försenade. När problemen kommer och dessutom en midsommarafton, tycker jag att man har rätt att känna sig lite bedrövad. När allting var över och vi var framme sa vi, “det här var ju riktigt spännande” nu vet vi att vi inte står handfallna om det händer nå´t igen.

Hemma i Sverige igen kontaktade vi verkstaden som monterat AC´n i bodelen då vi misstänkte att felet uppstått i samband med detta. Jag var med vid undersökningen av bilen och fick se och höra att verkstaden “glömt” att montera jordkabel till AC`n. Nu monterades en kabel lika grov som min lillfinger. När jag påtalade kostnaden för deras slarv möttes jag bara av att en säkring kan väl gå sönder, det är väl inget att bråka om.

Nu har vi gjort sju resor till Italien och vi har bokat in den 8:de till sommaren 2008 om vi får leva och ha hälsan. Visst är det roligt med lite utmaningar och att kunna lösa problemen om de skulle komma.


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: