Matts Torebring

Nya bron i Motala. (Bild Google)

Jag kan inte riktigt släppa ”infrastrukturarbetet” och det jag såg i Östergötland i helgen. För mig som är van att göra en budget, är det helt ofattbara summor. Några km dubbelspårig järnväg, kostnad 2,8 miljarder. Hur många måste åka på den järnvägen, innan dessa fantasisummor kommer in? Kommer den ersätta ett antal långtradare är det bra. Några km ny väg med mestadels fyra körfält, i motorvägsklass med 40 broar för 1,8 miljarder.  Vi har E 4:an vid Ljungby, som varit en skamfläck utan like, men som skall byggas om nu. Jag har kört genom Sundsvall på E 4:an några gånger och varit helt förvånad varje gång,  jag kört skandalvägen däruppe.  Jag vet att ny motorvägväg är på G. Men före dessa stora behov får Östgötaborna, en ny väg i 1:a klass, mellan ett par små städer som Mjölby och Motala. Se alla faktauppgifter här…

Vad säger ni alla andra, som bor längst uppe i norr, i söder, i öster och  i väster? Har ni nyasfalterade vägar, eller är de lappade och lagade till max, utan gropar och med två plus en väg? Vad säger alla som kör riksväg 50 söder om Hallsberg ned mot Askersund? En av de mest åsidosatta vägarna vi har. Jag har sökt svaret i tre år nu, varför denna gigantiska satsning på infrastrukturen i Mjölby – Motala området?

Naturligtvis tycker jag det är toppen med bygget, bara vi alla andra inte får lida alltför mycket. Kanske är en ny vägbyggnads politik på gång? Det blir kanske som på de stora motorvägarna ute i Europa, man kör av en motorväg och kör in på en ny motorväg. Blev det Mjölby till Motala, som blev ett av de första byggena ut på landsorten, efter detta mönster?

Vore kul att höra vad ni tycker…..

Först stannade vi till på Aneby kyrkogård.

Det finns ganska många Rönnbärsträd på kyrkogården, inte ett löv finns kvar på dem, bara bären lyser i solskenet.

En Asp på vägen upp mot Aneby från Bredestad.

Nästan alla träd har tappat så mycket löv nu, att allt det vackra är över för denna gången. Varför har denna klarat sig?

Jag älskar vindkraftverk, men placera dem i skogen som här vid Gransnäs.

Badplatsen vid Assjösjön.

Här är extremt rent, men kallt vatten, idag var det säkert ännu kallare trots solskenet.

Ett lantställe vid Gransnäs.

Jag vet inte hur många gånger jag sagt, ”Här skulle jag vilja bo”. Ett hundra meter från bra väg, några få km utanför Aneby. En mäklare sa vid ett tillfälle, ”Där vill ju alla bo”.   Ett litet hus vid en sjö och en lagård att backa in Bobilen i.

Aneby kommuns största stolthet, Attends nya helautomatiserade lager och fabrik.

Jag var med på en rundvandring på Attends, tillsammans med Aneby Näringslivsförening i våras. Då var inte det 33 meter höga helautomatiserade lagret färdigbyggt. Fabriken tillverkar inkontinensprodukter och har investerat 500 miljoner kronor i år. En av ”Blöjmaskinerna” för vuxna, producerar fem styck blöjor i sekunden, innehållande upp till sjutton resorer och band. Med denna enormt snabba produktion behövs det nya höglagret som kommer att skicka ut 200 000 pallar per år.

Vilken fin dörrkrans skrev Anette, Kors & Tvärs igår

Idag var den helt sönderhackad av fåglarna i tron om att det var riktiga frukter. Detta trots att jag fyllde deras ”mathus” i går med minst ett kg solrosfrön. Det var tacken för detta.

En snygg vedtrave i Boda.

När vi skulle köra hem från Kabeträffen i Boda, var jag bara tvungen att hoppa ur Bobilen och ta ett foto. Jag älskar alla, som har ordning och reda, runt omkring sig. Hur många travar sin ved, på detta eleganta sätt? Inte nog med två fönster, utan även med fönsterlåda och blommor. Vilken prydnad, måste jag säga.

Ett fruktansvärt bygge av en mur i Aneby kommun.

Motsatsen för mig är detta bygge, inom Aneby kommun. Varför ödsla tid, kraft och pengar, på sådant som från början är helt förkastligt. Jag var tvungen att fota även detta bygge, på väg till kyrkogården i grannsocknen.

Nellie, med Husse & Matte kom på besök.

Telefonen ringde fram på måndagseftermiddagen. Hej, det är Lars Permelin, våra bloggvänner Lars & Kristina, Hässelby, Stockholm, vi åker snart genom Aneby. Då förbjuder jag er att åka förbi, utan att stanna. Vi har tänkt att hälsa på er, det är därför jag ringer. Vääääälkomna, svarade jag. När Husse & Matte stannar Bobilen utanför kontoret, är det Nellie som är ivrigast ut. Vi har bara träffats tre gånger innan. När Husse pratar med mig i sin telefon, genom högtalarna i Bobilen, rusar Nellie upp, berättar Husse och blir alldeles ivrig. Nellie vet att jag älskar henne och hon kände igen min röst från telefonen.

Det är så roligt att träffa Lars, få människor är lika glada som han. Trots motgångar i livet, är han den som alltid är gladast. Ett jättestort Tack att ni stannade till. Nu blev det ett kort besök bara, vi tar mera tid på oss nästa gång. Fortsätt att njut av livet och er rundtur i Kaben. Stor kram från Birgitta och mig.

Polisen i Peru har förstått att endast det bästa är gott nog. (klicka & förstora)

Lite småsurfande hemma i TV soffan, framför brasan, ledde till att jag köpte nio styck Hyundai bilar. Sju styck Hyundai H1 servicebilar, en styck ix 30 säljarbil samt vår egen ix 35.  Dessa levererades för cirka 15 månader sedan. Att nu läsa om polisen i Peru som köpt  800 styck Hyundai gör att min affär känns ganska blygsam.  Mycket mera standardutrustning än i våra tidigare ”franska” servicebilar, ett lägre pris, fem års garanti och vägassistans avgjorde valet. Vardagslyx sa någon av våra anställda.

Vår privata bil, Hyundai ix 35.

Från att ha haft förmånsbil i mer än 30 år valde vi att köpa en egen bil. Vår Kabe har rullat 1100 mil på sex månader, vår Hyundai har rullat 900 mil på ett och ett halvt år. Vi är supernöjda med vår bil. Synd bara kanske, att jag inte hade tålamod på att vänta på en automatväxlad bil. Det är lite ovant att växla för hand, när man är van vid Kabe´ens underbara automatlåda.

Ps. Detta var första kvällen under en arbetsvecka, sedan måndag vecka 29, som jag kunde tända i spisen, sätta mig och surfa, utan att måste ut och jobba.  Jag tror ni förstår att det känns skönt.