Grattis Linus på femårsdagen
GRATTIS säger farfar & farmor till Linus på femårsdagen. När efterträder du mig på vice VD posten i företaget? sa jag till Linus. Jag skall i alla fall inte gå på högskola sa Linus. Här fick han en superbrandbil i Lego, av farfar & farmor och en Kabe husvagnskatalog 2015. Han verkar superintelligent pojken, så han kommer säkert att platsa bra i företaget så småningom.
Denna blågula hockeyspelare, får symbolisera vad många av oss känner i dag.
Vi i Sverige är det enda land i världen, som haft fred i 200 år och som fortfarande får leva i fred. Jag skäms som svensk medborgare, över att vi har fått, ett ännu större missnöjesparti och än värre organiserade nasistpartier. Alla har vi mat för dagen, alla har ett hem att bo i, de flesta av oss har en bil att resa med, de allra flesta har möjlighet att resa utomlands på semester. Trots allt det goda vi har, är vi inte nöjda, vi skall ha ännu mera, på andras bekostnad.
Jag kan inte ta till mig detta missnöje, över att vi får nya grannar på gatan, nya grannar som flytt från krig och flyktingläger, i den värsta tänkbara misär. Naturligtvis får inte pendeln svänga över, till något som vi inte klarar av, med en alltför stor invandring. Då måste vi utöva påtryckningar på andra länder, som gör mindre för människor som måste fly.
Jag har mött båda sidorna av människor som kommer hit. På samma sätt som Sverige består av både goda och onda människor, är det med de som kommer hit. Ibland har jag tyckt att det finns nysvenskar som är odrägliga, men så upptäcker jag många positiva nysvenskar också. Jag är stolt över att, ”I Aneby får alla plats”.
Idag var det långt ifrån roligt att gå till jobbet. Jag blev nästan tjock i halsen, när jag fick höra att Fredrik & Anders lämnar politiken. Detta till stor del, på grund av den främlingsfientlighet som uppstått. De har byggt upp ett land med en stark ekonomi, utan bidrag i överflöd .
Vår egen drömparkering på stora husbilsparkeringen.
Vi kommer körandes runt femtiden på fredagskvällen, upp genom Huskvarna, Vättersnäs och upp mot Elmia. På varje liten upptänkbar möjlighet att stanna, står en husbil parkerad och på vägen känns det som ett gäng myror, är ute och snurrar.
Får vi plats på parkeringen i afton, är det ett Guds under, sa jag till Birgitta när jag såg alla husbilar. Vi kör längst upp och viker in till vänster. Jag brukar se parkeringsmöjligheter, där få andra ser det. Jag backade upp och dubbelparkerade bakom den röda bommen.
Då kom grannarna ut och sa, ”Vi kan åka om ni vill, så får ni ta vår plats och även biljetten”. Naturligtvis köpte jag parkeringsbiljetten av dem och gav dem en stor kram. Tänk att möta så trevliga människor det första vi möter.
Mycket folk.
När vi parkerat vår husbil på fredagskvällen, stod våra vänner nästan i kö utanför vår husbil. Först kommer vänner från Kabeklubben, sedan kom Anette & Göran, bloggen Kors & Tvärs. När vi satt och pratade som mest, knackade det på dörren. Utanför stod våra ”finska kamrater” från Jakobsstad i Finland. Det blev en sen kväll, men vad roligt att få träffa alla vännerna.
Trångast var det i Kabemontern.
Inne i vimlet ringer Lennart Olofsson, bloggen Lennarts Tankar. Nu satt vi utanför en av hallarna i ett par timmar med ett glas öl. Elmia Husbil är för oss Årets Husbilsfest, kanske inte att se alla nya modeller, men att träffa alla vänner är så roligt. Inne i hallarna och på parkeringen var det många som kände igen mig, eller vår husbil från bloggen. Många goa kommenterar från många håll.
Båt eller husvagn eller både och.
Kul att se alla nya idéer och innovationer. Här en båt eller husvagn eller både och.
Elcykelhusbil.
Ytterligare en ny idé och innovation. Denna ”Elcykelhusbil” kändes inte riktigt färdigbyggd ännu.
Plåtisar i massor.
Plåtisarna formligen svämmar över på Elmia Husbil. Alla tänkbara utförande och modeller.
Toatömning på uteplatsen.
Jag tänkte skriva om bra och dåligt. Det är dock svårt att vara negativ, efter allt positivt som vi mött från första stund. Men detta skulle jag inte acceptera på min husbil. Toatömning i höjd med matbordet under markisen. Riktigt många bilar har den placeringen och jag skulle välja bort en sådan bil.
Fula och störande elkontakter mitt på sidan.
Jag har blivit allt mer estestisk med åren och tycker, att detta är så fult med en sladd hägnades på sidan. På vår Kabe går sladden, ut genom en tät lucka i golvet, det gillar jag.
Bra initiativ i garaget.
Många husbilar har jättestora garage. Vad jag inte förstår är, att de inte är inredda med lite hyllor och korgar, för mängder av småprylar. Här var ett jättebra initiativ på lösning på detta. Just denna garagelucka var dock så stor och på många platser skulle det inte finnas utrymme för att kunna öppna den.
En jättestor bobil med absolut minsta bordet.
Jag förstår inte hur de tänker som konstruerar nya bilar. Här är inne i en av de största bilarna, men bordet är ett av de minsta vi sett.
Denna tyckte vi bra om.
I nästan alla husbilar i samma prisklass som vår Kabe, saknas en garderob innanför dörren till att hänga av sig ett ytterplagg. Ytterst sällan ser man en klädkrok för en jacka innanför dörren. I vår Kabe är detta standard och vi kan inte tänka oss att vara utan detta. Concorde Carisma har allt det vi har, samt lite till, men kostar betydligt mera. Dessutom är den nära 3,5 meter hög och jag ser alla otäcka trädgrenar på mindre vägar, som ett hinder för att komma fram.
Flera husbilar i samma prisklass som denna, är så otroligt trånga runt kök och passage inne i bilen, att det inte går att gå förbi varandra. Så inte i vår Kabe eller i denna Concorde Carisma.
Vi tycker om cockpit
Ingen annan husbil, har en mer tilltalande cockpit än vad flera av Concorde modellerna har. Fantastiskt tilltalande helt enkelt.
Morello är också riktigt trevlig
Kanske Morello slår Concorde i inredningen av cockpit. Ursnyggt tycker vi.
Kabe är ett oslagvart val för oss smålänningar.
Det har sagts om oss smålänningar att vi är snåla, men det tror jag inte på. Däremot är många av oss ekonomiska och räknar ut, vad vi får för pengarna innan vi handlar.
Få bilar har det värmesystem som Kabe har.
Jag läste på ”innehållsdeklarationen” innan jag gick in i de flesta av husbilarna. De flesta saknar det mest naturliga, som värmeväxlare och vattenburen golvvärme.
Jag tycker synd om alla nybilsköpare, hur skall man kunna skaffa sig kunskap till ett bra husbilsköp. Vi har själva gått en lång väg, under femton år med husbil, från en mindre alkovbil till en bil som vi mer än stortrivs med och som har allt som man kan önska.
En blomma från vår parkering, till Elmia Husbil för en genomtänkt husbilsparkering i år.
Känslan infinner sig, är inte Elmia för litet, för en så här stor mässa? Mängders mängder av besökande husbilar får inte plats. I år måste jag ge en blomma till Elmia, för uppstruktureringen på parkeringen. Alla bilar står parkerade med samma avstånd, ordning, disciplin och klara regler. Detta var riktigt roligt att se.
Avloppsrör före och efter reparation
En liten del av ett 24 meter långt reparerat avloppsrör på Torebrings Grossist AB.
2009 fick vi en offert av CPS i Eksjö, efter att vi haft flera stopp i avloppet. Sedan har tiden rullat på och det har inte varit akut förrän i somras. Jag ringde upp CPS, Eksjö och Per Gunnarsson och frågade om offerten gällde ännu. Så bra var det inte riktigt. Nu har Per och och hans tre mannar jobbat i sju dagar, för att återställa avloppsledningarna i bättre än nyskick. Det är inga stora avstånd ut till gatan, sa jag, när jag beställde jobbet, det är nog max sju- åtta meter. Det visade sig vara runt 50 meter. I vissa avsnitt kunde bara vatten, sippra fram i de gamla ledningarna på grund av tidens tand.
Naturligtvis kostar detta arbete stora pengar. Alternativet hade varit att såga upp betonggolv, bryta upp klinkergolv, forcera väggar och gräva sig ut till gatan. Fantastiskt att kunna följa kameror och robotfräs, djupt under golven. De första två dagarna var bottenvåningen fylld av dataskärmar och stora och små kameror. När alla ledningar och stick var kartlagda, började renoveringen som finns mycket att säga om, utan att gå in på detaljer. Sex stora kompressorer jobbade dygnet runt, för att hålla trycket uppe i ”strumpan” innan den härdades. All användning av vatten och befintliga toaletter har varit omöjlig. Vi har fått tillgång till två styck ”Frystoa” under tiden. Detta var inte uppskattat av alla. Sällan eller aldrig, har jag varit med om att ha en mer trevlig och lättsam entreprenör, än Per Gunnarsson.
Vid lunch idag fick jag en CD skiva, med film över 50 meter nya avloppsledningar. Hur länge till kommer du att jobba med detta? sa jag till Per. Några år till och till dess att en Morello husbilar blir lite billigare, så jag kan lasta in MC´n och köra Europa runt och spela golf. Vi kan bara önska Per lycka till med fortsättningen och ett eventuellt husbilsköp.
|
Rörrenovering med Epoxistrummpa |
Strumpinforingen utföres med en plast och kompositblandning i olika tjocklekar i dimensioner från mindre 75 – 225 mm, vilket medför en kortare arbetstid och ett lägre pris än konventionella rörbyten. Detta betyder mindre störning för hyresgästen och minimala ingrepp i fastigheten. Relining är ett snabbt och enkelt sett att renovera rör som av någon anledning annars behöver bytas ut mot nya rör vilket oftast innebär omfattande ingrepp i fastigheten.
Anledningar till behov av relining kan vara sättningar, frätande angrepp, rotintränging, fogförskjutning eller annan skada. Metoden kan även användas vid stambyten som ett underlättande moment där delar av det befintliga röret är svåråtkomligt. Vid relining används en polyesterarmerad filtstrumpa som foder. Detta foder impregneras med en miljöanpassad epoxi och vrängs sedan in i det gamla röret. Därefter vrängs en ”kalibreringsballong” in i filtstrumpan som sedan trycksätts. Efter ca 12 timmars härdningstid dras ballongen ur och eventuella påstick öppnas genom fräsning med hjälp av en robot. Det ”nya” är nu slätt, skarvfritt och har en mycket lång livstid.
Inbjudna till våra vänners sommarhus.
Sedan flera månader tillbaka, har vi varit inbjudna till våra vänners sommarhus. Vi har verkligen sett fram emot denna helgen. Att vi dessutom fick den bästa sensommarvärmen, kändes nästan helt otroligt.
Jan Arvidsson vid sin eldkorg.
Jan tände stolt sin fina eldkorg, tillverkad i Småland och ingen Kinaproduktion. Titta på tjockleken på järnet, titta hur tätt järnen sitter, sa Jan och tände på i brasan. Av goda vänner hade Jan kunnat köpa virke, till en extremt stark sittbänk, tillverkad av tjocka och breda plankor.
Vi satt ute och njöt till långt in på natten.
Värmen från elden och vänner skapade en härlig afton.
Lördag morgon.
Maskinvisning i Mariannelundsskogarna.
Jag skrev om en sådan här ”Stenuppdragare” för några veckor sedan när vi var i Ydre. Denna maskin, årsmodell 1948, är nummer 1, av drygt 170 styck tillverkade av Erik Brorsson, senare ”Brorssons i Mariannenund”. Under året har den restaurerats och idag var det premiär, för allmänheten att få se den i drift.
Familjen Brorsson överlämnade blommor till restauratören av maskinen.
Else-Marie Brorsson Welander, till höger i bild, och Lars Welander, tredje man från höger och Egil Brorsson, längst till vänster, överlämnade blommor till restauratören av maskinen. Else-Marie & Egil är generation två i familjen Brorsson.
Några stenar var redan förborrade för en fästögla
Stenen följer med upp som ingenting.
Motorn till Stenuppdragaren, en gammal A-Ford bensinmotor, ”hackade, spottade och fräste” innan den till slut gick jämt och fint. Jag frågade naturligtvis, om det var en fotogenmotor med startbensin, men det var det inte. Det var tändningen som inte var rätt justerad. Efter en stund gick motorn jämt och fint.
Nu är stenen uppe.
Transport till ett stenröse.
Bort med stenen från markerna.
Jag har varit med om detta live, i slutet av 50- talet, så det var en upplevelse att få se det live igen.
På samma gård byggs ett Siljanshus
Stockar i olika längder som skall passas in i bygget.
Ett styck längre in i skogen finner vi detta.
Foto på en kolmila från i år.
Kärleken till hembygden är enorm i dessa trakter och det ena efter det andra konststycket, reser sig upp. Här är en kolmila, ett sågverk, en gäststuga med övernattning för kolare, samt ett antal sittbänkar för konsumtion av stärkande drycker.
Kaffe, våfflor, hjortronsylt, jordgubbssylt och vispgrädde på gräsmattan när vi kom hem.
Det måste har varit mycket kärlek inbakat i våfflorna, så gott som det smakade.
Skogsplantering på Jan & Milles tomt
Jag gav rådet till Jan & Mille att avverka några stora tallar, som skymde solen på deras fina sommarhus. Som gammal skogsarbetare vet jag vikten, av att plantera efter avverkning. Därför hade Birgitta och jag med en tallplanta som vi planterade.
Årets bästa ställplats. Tre dagar ”All Inclusive” med el och ”havsutsikt”.
Vem av er, alla mina husbilsvänner, kan slå denna ställplatsen? ”All inclusive” tre dagar utan en krona i avgift.
Båtresa med El-on och Jan som kapten.
Lördag kväll, månen, sjön och bryggan på ställplatsen.
På lördagskvällen anslöt ytterligare tre familjer, till vår Gemenskapsgrupp som vi är med i i kyrkan. Hur många har det så väl förunnat, bo på strandkanten, mat i överflöd, ett fantastiskt sommarhus, en bra husbil ? och dessutom omgivna av vänner.
Ett stort Tack till er, Mille & Jan, för er enorma gästfrihet, värmen, gemenskapen, all den goda maten. Hur ska vi kunna återgälda detta?
Under Notiser i Husvagn & Husbil.
Jag blev ganska överraskad av, att ta del av denna fina tidnings innehåll. Jätteroligt att det vi alla skriver och bloggar om, kommer så många till del och dessutom uppmärksammas på detta sätt. Ett stort Tack till Tidningen Husbil & Husvagn.
Ställplats Sågen Västervik.
Här har vi aldrig parkerat tidigare och jag hittade inte heller Ställplats Sågen angiven på nätet någonstans. Kordinater N 57 45 6 Ö 16 39 20. Den ligger bredvid Värmeverket och är väl skyltad. Kör bara Södra Varvsgatan så är du strax där.
Nu var det flera år sedan vi var i Västervik. Nu ville vi cykla runt i sta´n, bland små gränder och gator. På vägen till Västervik ringer telefonen. Det är våra kära vänner som ringer och undrar vad vi gör. Vi passerar er om fem minuter i sommarstugan. Nej det gör ni inte alls, vi ligger bakom er och spejar vart ni tänker åka. Ni får inte köra förbi stugan, utan att stanna och så blev vi bjudna på räksmörgås på deras båtbrygga. Tack vänner, ni har det så otroligt mysigt och det smakade så gott.
Den tidigare ställplatsen vid Skeppsbrokajen.
Här fanns tidigare en ställplats, nu byggs det bostäder där.
Det finns några få ställplatser kvar på Skeppsbrokajen
Det hade börjat skymma när vi kom till Västervik, så vi valde att stanna här en natt.
Här finns 45 styck utmärkta platser, men det får plats minst lika många till. Det finns 15 elplatser. För servicebyggnader är vi hänvisade till Lysingsbadet ett stycke bort. Där är helt fantastiskt bra ordnat utanför entrén. På ett ”sidospår” vid infarten finns gråvattentömning, wc-tömning och färskvatten. Pris 100:- per natt samt 40:- el om man önskar.
Rondellen vid infarten i Västervik.
Från Ställplats Sågen cyklar vi tillbaka in genom sta´n upp till infarten. Det tog bara några minuter med el-cyklarna. Västervik har mycket duktig personal, till alla sina enorma planteringar. Jag ville tillbaka och fota blomsterarrangemangen.
Vi stannade till i Stadsparken.
Här är alltid så vackert för ögat och ro för själen.
En vacker Dahlia i Stadsparken.
En av alla vackra blommor i parken.
Vi går alltid in i Floristhuset.
Denna butik måste vara unik i Sverige. Så enormt mycket presentartiklar, levande blommor, sidenblommor och all denna sköna exponering, som de måste vara ensamma om.
Det går inte att gå ut, utan att handla något varje gång.
Det mesta här är färdiga grupper och jättemycket levande blommor i kylen.
Vi cyklade förbi S:t Getruds kyrka.
Här har vi aldrig stannat till tidigare. Det pågick barndop inne i kyrkan så jag ville inte fota inne i kyrkorummet.
En ganska märklig kyrka.
Näst intill omöjlig att fota, då den ligger så inbäddad mellan de gamla husen. Mycket märklig kyrka med alla utbyggnader och vinklar.
Är detta en gammal vattenpump ?
Vi hittar dessa på flera ställen i sta´n. Denna står intill kyrkan ovan. En annan modell hittade vi vid Fisketorget.
Det finns många gamla och märkliga hus i Västervik.
Få städer har så mycket vackra blomsterarrangemang som just Västervik.
När vi är i Västervik, hälsar vi alltid på hos Café Tant Grön.
Förmiddagsfika hos Tant Grön
Vi cyklar vidare ut till Lysingsbadet.
Förvånansvärt många husvagnar och husbilar finns kvar på campingen.
Nästa sommar skall Gotlandsbåtarna lägga till här
Ställplats Sågen sent lördag kväll.
Varför all denna nedskräpning alldeles intill ställplatsen?
Själv hatar jag nedskräpning i naturen, runt företag och inte minst i strandlinjen som här. Denna bild är tagen intill ställplatsen Sågen. Varför tar ingen ansvar för detta? I strandlinjen mot havet låg även flera gamla gravstenar som utfyllnad. Riktigt osmakligt tycker jag.
Nu har vi kommit till Gränsö Slottscafé
Et oräkneligt antal gånger har vi varit här och fikat, under de sista femton åren med husbil.
Vi går en runda på Ekholmen, en ö utanför Gränsö.
Här har vi plockat Liljekonvaljer många gånger.
En gammal ek som gett upp inför tidens tand.
Det finns många enormt stora ekar på Ekholmen.
På andra sidan av nästa ö, intill skorstenarna, står våran Kabe, sex km bort.
Kaffe på Slottsverandan.
Kaffe på slottsverandan med hembakad bulle och småbröd smakade riktigt gott. Nu åker vi hem igen, men med en ny större samlad bild av Västervik, tack vare vår fina cyklar.
Lånad bild från Google
Många av oss minns Nicke Lill Troll från vår ungdom. Jag minns att han gick till foto- foto- fotografen. Idag kom fotografen till oss.
Proffsfoto av Anders Ohrgren G-Byrån
Vår Niklas har gjort ett hästarbete utan like, med tusentals produkter som skall prissättas och läggas in i affärssystemet. När det är klart, provkollektionen har kommit, blir det fotografering som idag, sedan gör Niklas en katalog på 80- talet sidor. Detta är vår största Tomtelåda med 13 kg delikatesser. Totalt fotade vi 24 Tomtelådor och Tomtesäckar idag. Så idag har det varit Nickes julafton.
Bara drygt 162 dagar kvar till Europas största vinterfest.
Jag tycker det är skönt att vi tänker och planerar lite olika. Jag har i flera år talat om, att jag vill uppleva svenska smultronställen någon sommar. Som till exempel, Allsång på Skansen, Dalhalla och Jokkmokks Marknad. Så talade jag med en en kund i Jokkmokk i veckan och uttryckte min förkärlek för Norrland och att jag varit på sommarmarknad i Jokkmokk. Sommarmarknaden är bara skräp, du skall komma hit i februari månad, då är det fest. Så fick drömmarna liv på nytt igen. Jag är nästan övertygad om att Birgitta följer med mig. Titta på filmerna nedan och låt dig inspireras….Välkommen med till Jokkmokks 410:e marknad 5-7 februari 2015 med tema MÅNGFALD.
Aneby kommun – en kommun i framkant.
Trots att vi i Aneby Kommun, är en av landets minsta kommuner, har vi haft plussiffror, inte bara i ekonomin under många år, utan även andra stora plus.
Tema vecka just nu i Aneby.
Initiativtagare, Kyrkoherde Peter Andreasson, till denna Temavecka. Ett mycket lovvärt initiativ.
Temavecka med stöd från Aneby Kristna Råd, Aneby Kommun och från näringslivet.
Vi på Torebrings hakade på direkt, fast på vårt sätt, många tror att bara företag får handla av oss, så är inte fallet, ”Alla får plats”, även privata kunder.
Temaveckan inleddes idag med en ekumeninsk gudstjänst på Fredstorget.
Visste ni att Sverige är det enda land i världen, som inte varit indraget i krig på 200 år. Att vårt torg, tidigare en smutsig grusplan, fått namnet Fredstorget är också fantastiskt. Intill Fredstorget ligger även före detta Pingstkyrkan, numera namnändrad till Fredstorgskyrkan.
Det senare var jag själv, drivkraften bakom för 27 år sedan. När jag fyllde 40 hade jag gjort en modell av nya Fredstorgskyrkan och den nya delen, med församlingsvåning och Café Freden. I stället för blommor och paket samlade jag in pengar till kyrkbygget, som kom att kosta närmare fem miljoner kronor. Vi har tillhört denna församling från 1970 – 2007. Idag tillhör vi en av de andra, nästan lika stora frikyrkorna i Aneby. Även stadskyrkan i Aneby, är som en frikyrka idag.
Min modell över nya Fredstorgskyrkan 1987. (Arkivbild från gamla fotoalbum)
Min 40- års fest hade jag på Eksjö Camping och vännerna där, kom med en stor påse pengar och gratulerade.
Idag kom Linus cyklandes och lyssnade en stund.
Pastor Duressa Mabesha predikade och Tomas Arvidsson tolkade.
Pastor Duressa flydde undan förföljelse och krig i Etiopien för tre år sedan. Han kom ensam till Sverige och hade lämnat fru och flera barn kvar i hemlandet. I Aneby möttes han av vänner som stöttade honom och för ett år sedan, efter många idoga försök, blev det en återförening med hela hans familj. Han talade över ämnet, att inte göra åtskillnad på olika människor.
Vår fantastiske präst i Svenska Kyrkan, Peter Andreasson, delade ut nattvarden till slut.
Program för vecka 35
Ett fantastiskt samordnat program för hela veckan. Det blir lunch på torget varje dag och olika talare. Visst är Aneby kommun en kommun i framkant.
Matts Torebring 