När vi kommit hem från vår semester.

Vår nya Isabella förtältsmatta.

Jag beställde i god tid innan vår semester, från Campingvaruhuset.se. De ringde och sa, att de behövde upp till en vecka, för att skicka den, trots att den fanns på lager. Sedan skickade de den under vår semester, trots att jag sagt till, att vi inte var hemma. Som tur var, låg den kvar hos ombudet när vi kom hem. Campingvaruhuset hade något lägre pris än de andra, men det blir nog få köp där framöver.

Vi ville ha en antracitgrå matta, som passar till det övriga möblemanget. Denna har måtten 900×250. Den var ”ganska tung”, så vi kanske delar den i två delar. Vi testar först. Nu känns så ombonat och skönt som vi vill ha det, när vi ligger still och har semester.

till Aneby igen från vår Ölandsresa. Vi satt och slog vad, är nya vägen öppnad?

Sunneränga den 9 juli 2017

Riksväg 32 har varit avstängd från Blå Grindar i norr, till Sunneränga i söder, från 1 maj till 9 juli -17. Det har medfört att all trafik, har rullat genom Aneby centrum, som nästan varit blockerat ibland, av tung trafik. Trafiken har sedan rullat vidare, på den smala och krokiga vägen förbi Flisby, till Solberga kyrka och vidare till Eksjö. Många dikeskörningar och mindre olyckor, har skett på den vägen, under den sista tiden.

Ny avtagsväg mot Aneby, Askeryd och Huskvarna

Om de har klarat att bygga upp vägen och grusa upp den, tänkte jag. Mer kan de inte ha hunnit på den korta tiden. Döm om vår förvåning, vägen är ju i det närmaste klar. Jag har hört sägas, att de jobbat sju dagar i veckan och dessutom långa dagar.

Bron över vägen till Askeryd är inte klar.

Nya avfarten från Eksjö, för vidare färd till Huskvarna, Aneby och Askeryd.

Riksväg 32 mellan Eksjö & Tranås, här kommer alla att rulla uppe på bron.

För trafik som kommer norr ifrån, kan det kännas lite smårörigt nere i Bredestad. Jag såg en långtradare köra fel. Vi vet ju själva, efter alla resor ute i Europa, att ombyggnader av vägar, kan vara ganska rörigt ibland. Inte minst språket och okända ortsnamn, ställer till problem. Nu återstår sträckan mellan Bredestad & Marbäck.

Jag som följt denna vägsträckans, vara eller inte vara och debatten om den, sedan mitten på 70- talet, är naturligtvis stolt och glad, över den nya proffsiga vägsträckningen. Detta var riktigt roligt!

Bilparkering vid kiosken i Lyckesand

Strax norr om rondellen till Böda Sand Camping, står en vägvisare till Lyckesand. Säkert har många av er varit nere med bilen och vänt, eller kanske stannat till och badat. Här har vi parkerat otaliga gånger. Vi sov ofta över i husbilen, när vi började åka med den, innan det blev förbud mot övernattning. Idag gick vi hit! Allt är sig likt sedan mitten av 70- talet.

Promenad genom skogen.

Våra vänner berättade för oss, att det finns en stig att gå, där Böda Sand Camping slutar. Idag gick vi den. Lyckesand visade sig ligga bara några hundra meter, norr om Böda Sand Camping.

Från parkeringen går vi några hundra meter mot norr. Här på denna stigen, gick vi för första skogspromenaden med vår hund Brownie, alldeles i början av 90- talet. Här fick hon alltid busa runt bland tallarna. Det är åskilliga gånger, som vi har gått här.

Havet blänker nedanför tallarna.

Det är så rofyllt, det är så vackert, när solen speglar sig i Östersjön nedanför. Efter en liten skön promenad, var vi framme ”norr om stenen”. Direkt kröp vi ned i en sanddyna, med lä för de fortfarande kalla vindarna. Nere i sanddynan var det varmt och skönt.

Efter kaffe intag och en hel Ciabata, sprang jag i och doppade mig, i stort sett bara jag och havet. Det var uppfriskande. Vattnet var fortfarande smärtsamt kallt. (Idag blev det mobilfoto, av rädsla för sand i systemkameran. Helst vill jag undvika mobilfoto)

Vi njuter av Östersjön utanför Tokenäs Camping, strax före Byxelkrok.

Vi kan minnas dagens cykeltur, som en härlig onsdag på Norra Öland. Lite småkallt  om armarna inne i skogsdungarna, men så mycket skönare när vi fick solen i ryggen. Vi stannade till lite i Byxelkrok, där de byggt flera nya shoppingtillfällen. Vi tittade på ställplatsen vid Neptuni åkrar. Men hur rolig är den?

På väg ut till fyren Långe Erik, Norra Ölands Udde.

Vi har varit framme vid Långe Erik flera gånger, men inte gått fram till fyren. Det var ju helt fantastiskt, vilken grönska och vad vackert det var där ute, inte minst storyn om fyren.

Långe Erik i all sin glans.

Ibland, och typiskt just nu, gjorde det så ont i mitt knä, att jag måste vila på varje trappsteg. Därför chansade jag inte och gick upp. Jag frågade biljettklipparen, om det var vackert där uppe? ”Jag har inte varit där uppe”, svarade den unge ”friske” grabben.

Mitt favorit fikabord vid Nabbelund på Öland. (Dags att byta ut bräderna)

Just här, dit jag drog fram bordet, (artikelnummer LB-192 Hags AB 1971) har vi fikat många gånger, samt även sovit över i husbilen. Jag älskar denna platsen.

En kossa intill oss gillar också platsen.

Jag tycker detta är när Sverige är som vackrast, en kossa, grönt gräs och ett blått vatten.

Dagens cykeltur.

En skön dag, en skön cykeltur och gott väder. Kan det vara bättre än så?

Vi har jätte många vägar, att välja på ned till stranden, denna är en av många.

Efter en god kaka till elva kaffet, var vi tvungna att röra på oss. Vi gick ned till stranden och gick vidare norrut, bort till Lyckesand.

Förr badade vi alltid i Lyckesand, ”Norr om stenen”

Under de alla flesta åren på Löttorp, åkte vi alltid upp till Lyckesand för att bada. Norr om stenen var vår favoritplats. Här är även ett stycke naturligt textilfritt, om man så önskar. Vi badade alltid här, för att det var så fritt, utan minsta lilla trängsel och de härliga groparna i sandbanken.

Varför syns det inte att jag gått ned 6 kg?

Just här, har jag många gånger under åren, gått ut i vattnet, men då bara ett tio- tal meter. Men! Hur skall jag komma i land? Fötterna har låst sig i det iskalla vattnet. Då tänker jag på våren, eller tidig försommar. Så var det inte idag. Det var ”jätteskönt” i vattnet. Ändå vågade jag mig  inte ut och doppa mig, rädd för att få värk i mina leder.

Lite sand mellan tårna

Men vad skönt det var i lä på stranden.

Vi hade bara men sittdyna, vi trodde det var kallt på stranden.

På Lyckesand är det ingen trängsel. Det är gott om sanddynor som denna. Här har vi tillbringat många dagar under åren. Oftast inte alls så varmt som idag.