
Jag har trots alla år som flytt, aldrig varit framme vid fönstret och tittat in i det rum, där jag först såg dagens ljus, augusti 1947.
En liten söndagsutflykt med lilla bilen idag och tillhörande kaffekorg. Jag ville fikat här på trappan, men det var för kalla vindar. Istället fikade vi i en solig skogsglänta, långt ute i skogen, där jag avverkade skog, för nästan 60 år sedan.

Här i Lotteberg, Skareda, Lommaryd socken, utanför Aneby, bosatte sig mamma och pappa vid giftermålet 1939. Med sig hade de en höna och en ko. De bodde kvar här i 10 år. Jag vet att de hyrde av familjen Alsén, som var helt fantastiskt snälla människor.
I samband med giftermålet inkallades pappa i beredskapstjänst i militären, då andra världskriget startat just då. Stackars lilla mamma, ensam uppe i skogsbrynet i månader, med tre bråkiga pojkar. Jag får tårar i ögonen, när jag tänker på det.

Jag är förvånad över att alla hus är så välbehållna, inte minst lagården. Någonstans i mina gömmor, finns ett kort på mamma inne i logen. Hon vevar runt ett handdrivet tröskvärk och pappa matar in säden.

Pappa & mamma hyrde sitt lilla torp. Idag ser det gemytligt ut, men jag har hundratals obesvarade frågor till pappa & mamma. Varför frågade jag inte om allt? Varför brydde jag mig inte?




















