Matts Torebring

Jag somnade ovanpå täcket, vaknade av att det var lite kyligt och jag var kissnödig. Klockan var strax efter kl. 2. Jag tog på mig morgonrocken och gick ut, bara för att se natthimlen. Jag lyckades fånga en av mina bästa bilder någonsin. Det var bara att ta vara på, vad morgonsolen bjöd på. Bilden är magisk, när morgonrodnaden speglar sig in i fronten på bussen.

Bilden är tagen inne i bussen framme i cockpit. Vi drar bara ned gardiner i sovrummet, vi har ingen insyn, ingen brännande sol.

Vi har alltid stått här på vår egen gård. Vi älskar Nabbelund över alla andra platser, speciellt när solen skiner som idag.

Vi har aldrig badat i Fagerrör. Vi cyklade dit för att testa. I morgon drar vi oss nog bort mot Hornrevet och Lyckesand. Hela 80- 90 talet badade vi på Lyckestand. Nu är det roligt att komma tillbaka.

Det var grymt med sten på stranden. Två meter ut i vattnet var det sand. Ett litet stycke bort var det stenfritt. Matts har doppat sig i havet idag.

Birgitta tål inte att sitta och sola, så det var hennes sol- & vindskydd. Knappa sex km enkel resa, hade vi att cykla till badet, största delen på jättefin cykelbana.

Cykelbana till Byxelkrok. Birgitta skulle hämta sin medicin på ICA i Byxelkrok, samt handla lite mat. Jag sa till Birgitta, denna cykelturen kommer du aldrig att glömma, så vackert var det.

Nu är vi strax hemma igen efter den andra cykelturen, som var lite längre än den förra. Inte konstigt att vi älskar Nabbelund. Största möjliga tystnad, ”en egen gård” att parkera på, de stora avstånden till varandra, havet utanför trappan, cykelvägarna, naturen och ganska nära till allt.

Under natten väckte Birgitta mig tre gånger och kräktes 🤮. Sista dagarna har hon haft sin ständigt återkommande urinvägsinfektion. Denna gången blev det inte så allvarligt, som förra gången i Lidköping, då hon svimmade av och det blev ambulansfärd 🚑 till lasarettet. På morgonen försökte vi få samma medicin utskriven, som vid det tillfället, men nej den är alldeles för stark, det kan vi inte göra, svarade vårdcentralen hemma. Tre timmar rann bort ganska snabbt, men hon fick till slut hjälp på Vårdcentralen i Löttorp.

Skönt att vi har en smidig bil så vi kan parkera i stort sett var vi vill. Här fanns inte så många cm att spela på utanför Vårdcentralen. Har ni kräkpåsar med er i husbilen? De är oumbärliga och praktiska.

Jag har tre- fyra favoritplatser på Öland, Böda Hamn, Kårehamn och Nabbelund Ställplats. Det är svårt att rangordna dem inbördes, de har var sina kvalifikationer. Just på denna platsen, har alla våra husbilar varit parkerade vid något tillfälle. Här är ”Största möjliga tystnad”!

Detta är som att fricampa, fast vi får betala. Priset är strax under smärtgränsen, 200:- utan el. Det är verkligen välskött och fint. En extra eloge till Borgholms kommun, för den perfekta platsen för att tömma och fylla tankarna i Böda Hamn.

I dag var det Birgitta som sov dåligt och var uppe tidigt. Stranden till vänster om oss, var helt täckt av alla de slags fåglar tidigt på morgonen. Här sitter vi på första parkett för att se allt. Fantastiskt! Vilken camping skulle kunna erbjuda detta?

Vi skulle gärna gått dit, men naturligtvis är det avstängt denna tiden, på grund av alla häckande fåglar.

Jag satt i timmar i går och beundrade mamma Svan med sina ungar.

När vi var här en vinterdag för tio- talet år sedan, var det en bäck som rann rakt igenom här och ut i havet. Idag bildas istället en våtmark. Jag tänkte närma mig en liten bit in i våtmarken, men det går inte ta ett steg, marken är helt täckt av fågelsträck.

Vi skulle gått eller cyklat upp till Böda idag, men det har inte varit tjänlig väderlek. Först lovade SMHI 36 mm regn idag, i går kväll lovade de 20 mm och idag på morgonen 2 mm regn kl. 14 Verkligheten blev strax under 10 mm. Regnet kom redan kl 10.

Vi försökte gå en runda, med både västar, keps och tröjor på, men vinden är iskall och ihållande. Nu när kl är 19, står bara sju styck husbilar parkerade på Böda Hamns Ställplats. Det är för kallt och Corona pandemin, känns allt otäckare. Det verkar som att få tar sig hit.

Birgitta satt dock i solstolen och slumrade till en stund. Vad hände? Jo halva ansiktet är rödbränt av solen, medan det andra är det normala.

Jag ställde en fråga till Stefan, Hamnkapten i Kårehamn. Du som lever i takt med naturen, säg mig, varför har det blåst var enda dag hela det här året? Ja svarade Stefan, ”En mild vinter ger väldigt blåsigt väder.”

Vi kunde sitta ute en stund idag, i lä vid sidan på bussen. Jag hade inte mina hörapparater på mig. Jag ställde Birgitta en fråga, som jag aldrig ställt innan. Är det vingarna som snurrar runt borta på vindkraftverken, som låter hela tiden? Jag älskar vindkraften som energikälla, men om de hörs oavbrutet hela tiden, vill jag inte ha dem runt knuten där jag bor.

Sämre är det med vår energi. Vi upptäckte tidigt i våras, att vi inte fick värme i bussen, när vi använder gasolpannan. ”Troligen” går inte cirkulationspumpen 12 v, bara på 220 v. Vi fyllde upp nivån i expansionskärlet som var för låg. Sedan hann vi aldrig testa mera. Under sommaren behövs ju ingen gasolvärme, tänkte vi.

Hela tiden vi varit ute, tills kl 6 idag, då grannarna åkte och vi anslöt till deras eluttag, har vi inte haft nattvärme i bussen. På Kårehamn ville vi inte byta bort havsutsikten och den gröna marken, mot en elplats. Trots + 10 grader som kallast ute, kämpade vi på. Jag en sov en natt i t-shirt, tröja, morgonrock och filt men frös ändå. Jag har inte haft feber, men frossa och ont i kroppen, på grund av något jag inte vet. Nu har vi + 23- 24 grader inne igen, precis som vi är vana vid.