Idag tog det emot att gå ut i regnvädret. Det mesta arbetet jag skulle göra idag var inomhus, men jag var tvungen att vandra in och ut till mina kap- & klyvsågar. Lite olustigt att ha dem ute i regnet, men jag körde på. Eftersom jag vill ha rymligt runt om husbussen, valde jag att göra dessa hyllor bara 270 mm djupa. Längst bort på korsidan skall alla mina trädgårdsredskap hänga.
Jag hade en trave med takluckor av 20 mm råspont över sedan bygget. Min tanke har varit hela tiden, att använda dem till hyllor i garage och förråd. Nu kan jag flytta med mig mycket av det resterande som står kvar på jobbet.
Ved från Skogsavverkning på Skogsgatan
Men…! Jag har trettio pallar ved på jobbet också. Vedbacke har jag redan byggt, men det kommer att störa mitt estetiska öga. Alternativet är att bygga en friggebod. Jag har gott om lämplig mark. Men där är jag inte än.
Torsdag kväll och vi sitter ute under bar himmel till solen går ned.
Vi är positivt överraskade av vårt Willab Garden Greenroom. Vi sitter ute varje kväll efter jobbet, utom någon dag när det regnat hela dagen. Det tio cm tjocka och isolerade betonggolvet, blir så uppvärmt av solen, att det är som den goaste golvvärme på kvällen.
Fredag kväll efter jobbet
Utanför glasväggarna är det verkligen blåsigt och kallt, men inte inne i vårt uterum. För varje dag vi kan sitta ute, blir hösten och vintern en dag kortare. I afton bjöd Birgitta på entrecote och pommes.
Sist jag var här, var i början av 60- talet. Jag hade vid den tiden köpt moped, nya motorsågar och börjat avverka skog åt olika sågverk i bygden. Denna gången var jag bara ett par km hemifrån, när olyckan var framme.
Jag fällde ett träd i ganska besvärlig och kuperad terräng. Det bar sig inte bättre, än att sågkedjan skar upp ett hål i byxorna, rakt över knäet, men inte in i benet. Som så många andra gånger i livet, har jag levt under den Högstes beskydd, så även denna gången. Sågkedjan skar bara upp i köttet över knäet, utan att skada benet.
Med motorsågarna på pakethållaren och en handske över såret rullade jag sakta hemåt. Mamma blev nog förskräckt, men ringde en Taxi som körde mig till Tranås sjukstuga som det hette på den tiden. Läkarna var duktiga och idag jag har bara ett djupt ärr kvar över knäet.
Idag var jag tillbaka. Sedan tidigaste skolåren, har jag en kronisk bronkit. Nu ville min läkare röntga lungorna, för att se om han kan underlätta besvären. Jag blev lite förvånad över, att det fanns sådan verksamhet kvar här. Vad skönt att det finns mindre vårdinrättningar kvar. Jag gillar inte att leta mig fram i de stora sjukhusen.
Först vill jag säga tack till er alla, som skapat möjligheter för oss med husbil, att kunna nattparkera.Bra jobbat!
När vi stannade ett par nätter här på denna ställplatsen i Kinna, fick vi ett par trevliga grannar, som samtalade och diskuterade med oss en bra stund. Vad tycker du Matts… jag hajade till när de sa mitt namn, men de hade varit inne och läst på min blogg.
Vad tycker du att en ställplats får kosta? Så fortsatte de samtalet, idag finns en yngre generation husbilsturister ute på vägarna. De har tidigare åkt med husvagn och är vana att betala 3- 400:- för en natt. När de får höra att en ställplats kostar 250:- per natt, svarar de, ”Oj vad billigt.”
Jag glömmer aldrig vår första långresa till Nordkap 1999. Då kostade parkeringsplatsen där 350:- per natt. Först vägrade jag att köra in. Sedan ringde vår dotter, ”Men pappa du måste stanna, när ni kört så långt”, och det gjorde vi. Vilken valuta vi fick för dessa slantar, detta glömmer jag aldrig.
För att parkera på en grusplan, som det oftast är, behöver vi cirka 40 m2 någorlunda jämn mark. Det är allt! Sedan blir det pluspoäng, om det finns en soptunna. Ställplatsen i Kinna är unik, det finns 16 amp ström, tanktömning, färskvatten, källsortering av sopor och den kostar ingenting. Vi gynnade handeln i bygden, med att både handla och äta ute i stället.
Förr när jag var ung, kunde jag köpa en korv med bröd lite varstans i en korvmoj, då kostade korven i silkespapper ett pris, sedan kostade det extra för allt vad man lade till. Så vill jag ha priset på en ställplats också. Mitt eget förslag ser ut så här!
En enkel nattparkering utan någonting mera 100:- (Lyckarp)
El förslagsvis max 50 kr.
Tillgång till ett normalt servicehus max 50:-
Tillgång till ett servicehus i lyxklass 100:- (Borensberg)
Tömning av tankar borde varje anständig kommun har ordnat med. De äger VA systemen och det skulle kosta småslantar, att göra en tömningsbrunn i marken, vid till exempel ett reningsverk. (Askersund)
Själva vill vi fricampa så långt det är möjligt. Men låt alla välja. Vi tycker själva, att det inte är värt att betala stora summor, för att stanna en natt och bara sova, när vi är helt oberoende av allt.
Däckservice Aneby, driver Ditec behandlingen i Aneby. Ganska nyligen flyttades Ditec verksamheten till grannfastigheten, Aneby före detta Brandstation. Få lokaler kunde passa bättre.
Idag på morgonen strax före klockan sju, skulle jag backa in i hallen. Dagöppningen i porten in är 3,50 på höjden. HERDEN är 3.47. Det fanns en plåt som stacks ned ett par cm också, så vi vågade inte chansa. Niclas Lång var redan beredd på detta och hade hyrt en större tvätthall under dagen.
Denna gången fick HERDEN den andra Ditec ceramic-ultra behandlingen, som är väsentligt mycket billigare än grundbehandlingen. Nu står HERDEN blank, söndagsfin och nytankad, inne i sitt vardagsrum. Nu vill vi ha vackert väder när vi åker ut, annars blir vi hemma
Den nionde augusti 2019, klockan 10.09 kontaktade jag Ip Only, om jag ville ha fiber till vår tomt på Framtidsvägen, Aneby. Jag har skrivit om det på bloggen, ett par gånger tidigare. Turerna och telefonsamtalen, har varit minst sagt många sedan dess.
Jag har undertecknat ett kontrakt med Ip Only för en månad sedan och idag skulle fiberkabeln komma på plats. Så blev det inte! Det kom två killar från ett installationsföretag och började gräva. När de tröttnade, grävde jag, men vi hittade inte kabeldragningen. Nu måste de komma hit med en grävmaskin.Det skulle ha blivit en stor dag idag, vi skulle kunna titta på tv på normalt sätt. Nu blir det blir webb tv ett tag till!
Nu har vi bott i vårt nya hem i tre månader. Vi såg fram emot att få oväntat besök, av flera som är intresserade, kanske lite nyfikna också, på hur vi har det, men tydligen vågar ingen komma och hälsa på. Naturligtvis har vi full respekt för er som dragit sig undan.
Birgitta och jag har valt att inte isolera oss, vi har jobbat som vanligt varje dag, vi har besök på jobbet, vi träffar våra arbetskamrater, vi träffar våra åtta tekniker som är ute och reser varje dag, vi sitter i möte. Själv har jag levt med alla mina entreprenörer och hantverkare under sista halvåret, som jag oftast mött flera gånger om dagen.
I går kom min kusin Torsten Herbetsson, Huskvarna. Han tyckte nog det var trevligt, så han kom tillbaka idag också. Min mamma och Torstens mamma var syskon. Torsten är ett år äldre än mig, och har en liten firma, där han svetsar låsbeslag, som han säljer.
När Torsten i mitten av 80- talet kom till Öland med en Mercedes 308, som han skulle göra en husbil av, skrattade vi alla åt honom. Det går inte åka husbil, man måste ha husvagn, så sa vi då till Torsten.
Tack Torsten att du vågade hälsa på oss, nu kanske du har väckt liv i flera.
Innan vi kunde gå på vår semester, var vi tvungna att tömma garagen på allt, för att målarna skulle kunna göra sitt jobb. I samband med detta fick jag upp hyllor i förrådet. Men garagen blev kvar. Det var inte lämpligt att jobba med detta, i 30 graders värme i augusti. Idag var det dags att börja. Lillgaraget blev i stort sett klart.
Jag hittade en enormt tung och stabil arbetsbänk under vårkanten. Lägg märke till den blå hinken på golvet. Den är överfull av skruv, som jag sparat tidigare, ”Kan vara bra att ha”. Nu är den eran slut. Till hyllplan använder jag en pall med tackluckor 23 mm råspont, som blev över på bygget, som jag klyver och kapar i rätt dimension.
Nya slanghållare
Detta är mer slang än vad som krävs i vårt nya boende. Nu finns den på plats i alla fall.
Ny hållare till elsladd
En kraftig elsladd på 50 meter, kommer att räcka till. Skönt att ha allt på rätt plats. Nu återstår ett lördagsarbete med hyllor i stora garaget också.
Trots att det inte är så varmt ute och regnar stundtals, har vi det varmt och gott ute i greenroom. Birgitta bjöd på jättegoda nystekta hamburgare.
Vi har alltid kontakt med varandra i hela huset
Från köket och även tvättstugan, i högra hörnet av bilden, kan Birgitta se på tv och kommunicera med alla i huset. Lite långt att gå hem på kvällen för att sova, det är drygt tjugo meter hem till sängen.
Denna helgen har jag ett arbete kvar sedan i somras. Jag måste skruva upp hyllor garaget och köra ett sista flyttlass om jag hinner, men det är nog tveksamt. Jag stressar inte längre.
Återigen behövde Matts bra väder, i annat fall kunde det ha regnat in i hela kontoret, som var helt utan skydd mot regn, under måndag och tisdag. Under de två första dagarna, var det sol och klarblå himmel, när taket revs bort. Under tisdag eftermiddag var underlagspappen på och faran över.
Efter detta kom det något lite regn. Under onsdag och idag torsdag, kunde takläggarna slutföra sitt jobb helt och hållet. Jag vet inte om vår granne plåtslagare, hann få dit alla plåtar under eftermiddagen. Egentligen är det ofattbart att skadan kunde ske. Tre stora takhuvar har ventilerat vinden, samt en avfuktare har gått konstant. Varken Åkes Bygg eller jag lämnar något mindre bra efter oss. Nu är allt up to date igen.
Matts Torebring 