Vi skulle stanna här, ett par tre dagar, på Ställplatsen på Klövsjö Fjällhotell, det blev en hel vecka. Vi bokade bord i restaurangen midsommarafton, men avbeställde sedan. Midsommar måste firas i bussen med sill och potatis, precis på samma sätt, som vi nästan alltid har gjort.
Det blev riktig midsommarstämning, med vår middag och Birgittas hemgjorda jordgubbstårta, samt lite ”blommor” bordet.
Inte nog med att vi har konstgräs där vi står, vi har el, vatten och avlopp vid vår plats. Nu har vi fyllt upp vattentanken och har kusten i sikte under morgondagen, närmare bestämt Timrå, om vi inte hittar på något annat.
Först trodde jag inte på det, Sveriges vackraste by, det är säkert sant, det är så vackert.
Kyrkan mitt i byn, så fridfull och så vacker.
Det hade varit spännande att vara med på en gudstjänst, här i detta kyrkorummet.
Fakta om kyrkan.
I det röda huset till vänster i bild finns en skola. Detta måste vara en god miljö för barnen.
Vi handlade en limpa bröd i veckan ute i bageriet. Idag var Caféet öppet. Jag höll på trilla baklänges, när jag såg alla bakverk, tårtor, bakelser, smörgåsar! Helt otroligt!
I hela skogen runt omkring poppar det formligen upp de mest påkostade villor och stugor för vinterboende. Denna såg mycket trivsam ut.
Två byggnader intill varandra i samma utförande. Hela fem våningar. Vem bor här?
En jättetrevlig tipsrunda på Klövsjö Fjällhotell igår. I ett av rummen fanns en fråga.
Egentligen har jag inte sett en enda sak här, utan att allt är så välplanerat och gediget byggt, inte minst detta.
Vi åt en god grillbuffé i går men en god öl ”Till”.
Ett extremt gott fika efter cykelturen till Stenugnsbageriet och ICA idag, för inköp av jordgubbar och tårtbotten.
Super sköna fleece luvor, som vi tar på under cykelhjälmen då det är kyligt. Nu fick de ”gamla Kabe luvorna” den plats de förtjänar, bland soporna.
En fortsatt glad midsommar önskar Birgitta & Matts
Jag hade nog tänkt, att låta min slalomutrustning ligga kvar på hyllan. Men klarar jag det, efter att ha sett detta?
Skipasskontrollen hängen i luften.
Just nu fattas en meter snö, Skipasskontrollen hänger i luften.
Hela anläggningen.
Jag tror inte att jag sett en fräschare anläggning någon annanstans.
Rullband från boendet till backenAlla lägenheter har balkongKvällssol.Kvällssol.Oväntat besök
Några få meter från bussen kom denna bjässe gående. Jag bad honom stanna för att hinna ta ett kort, men han bara tittade orädd på mig och lufsade vidare. Efter en stund kommer två harar och sitter och pratar med varandra framför bussen. Jag blev så förvånad, de hade helt ”kritvita sockar” på tassarna. För övrigt var de grå. Kameran kom tyvärr inte fram i tid.
Vi hade bara 15 km från Klövsjö Golfklubb till Vemdalsskalet. När vi kom dit på förmiddagen, var hela luften fylld av något grått dis eller rättare sagt regn.
Parkering Sångbäcksfallet
Vi förväntade oss en stor vägtavla som upplyste om sevärdheten. Vi körde förbi fyra gånger, innan jag tog min iPhone till hjälp. Då upptäckte vi denna lilla skylt i dikesrenen.
Vi bytte till grövre skor och tur var det
Många trappsteg ned och lika många upp
Ett mäktigt brus av vatten mitt inne i skogen
Ställplats nr 1 av 8 st på Klövsjö Fjällhotell
Nu mår vi som vi förtjänar och stannar kanske över hela helgen. Allt toppmodernt i högsta klass. Vi står närmast vattenfyllning och tömning, men ett staket är på väg att komma upp vid vår tomtgräns. Vi har tre km till byn och 100 meter till restaurangen. Pris 250:- Här finns vandringsleder och ett ytterligare större vattenfall att besöka.
Fall nr 2. Nu behöver vi några dagar och återhämta oss, så detta är minst sagt perfekt. I går hände en tragisk olycka. Vi hade just parkerat på Golfklubbens ställplats i Klövsjö. Jag hör ett skrik bakom mig. När jag vänder mig om ligger Birgitta raklång på marken i gruset. Kläderna är smutsiga och blodiga. Hon har inte svimmat av, men storgråter. Så skönt att i samma sekund kommer en bil med fem, sex personer i och stannar, de såg olyckan. Nu kunde vi tillsammans lyfta upp min kära Birgitta. Hon har bara ont i en armbåge som tagit emot kroppstyngden.
Troligtvis har hon drabbats av ett blodtrycksfall. Chocken kom senare på kvällen och under hela natten har hon snyftat och gråtit. Nu är vi rädda för att cykla som vi tänkt innan. Gå och röra på oss måste vi göra, men det begränsar oss naturligtvis. Före min operation fick jag frågan flera gånger, om jag har fallit. Det var skönt att säga att jag inte gjort det. Fallolyckor är vår vanligaste sjukdom bland oss äldre.
Nu bor vi som kungar på Ställplats nr 1 av 8 på Klövsjö Fjällhotell. I går var jag rädd för att få köra hem.
Idag lämnade vi Rätans Camping efter tre dygn där. En jättetrevlig plats att bo på, som en ställplats, fast ännu bättre. Ingen tråkig in- & utcheckning. ”Ta nyckel nr 13 bara, så vet vi att du är här, lägg den i postlådan när du åker och du kan Swicha betalningen om du vill. Pris 260 kr inkl. el. Enkel tömning av våra tankar, tv rum kök och bra servicehus, men dessa tittar vi bara på.
Klövsjö är utsedd till Sveriges vackraste by med en historisk och fängslande miljö. Precis intill hotellet erbjuds ställplatser med tillgång till ström, gråvatten, färskvatten, latrintömning. Kostnad 250kr/dygn och kan förbokas på tel 0682-41 31 00. Öppet från 24 juni
Ställplatsen.
Vad vi inte sett på nätet var att den öppnade först 24 juni. Det fanns ingen som kunde låsa upp elstolpen. Vi vände tillbaka ett stycke till Klövsjö Golf som också har en ställplats.
Jag frågade Birgitta, när vi lite uttröttade landat på Timmerflottarens Ställplats i går kväll. Vill du stanna här en vecka? Nej, men några dagar kanske, fick jag till svar.
Så otroligt ljuvligt, eget helt kristallklart badvatten, sandstrand, tystnaden, samt mitt i naturen. Vi vaknade helt otroligt sent, kl 8.45 efter bara några korta sömnpaus under natten. Det har inte hänt på år och dagar.
Denna platsen var kärlek vid första ögonkastet, när vi kom hit senast sommaren 2019. Då stannade vi en hel vecka här. Idag kände jag, låt den första kärleken leva kvar, vi upptäckte allt i bygden förra gången. Vi simmar över sjön till en ny plats, Rätans Camping.
Vi cyklade hit förra gången, men valde att stanna kvar där vi var. Idag simmade vi över sjön, vi måste se något nytt. Vi ville komma närmare en butik och kunna handla om man blir sugen på något.
Idag lämnade vi det trevliga Westerqwarn och den goda maten där.
Ingen av våra GPS ville gå samma väg. Totalt blev det nog nästan 50 mil. Köra 50 mil på Inlandsvägen (E45) är nog likvärdigt med det dubbla antalet mil på autobahn. Riktigt smal väg långa stycken och ganska mycket långtradare. Totalt 80 mil från hemma.
För en gångs skull var det mycket gott om små P platser. Vi passerade genom skogar och åter skogar, samt en hel del sjöar, men bara någon enda rastplats som denna. Nu kunde jag till slut få lite mat.
Vi kom fram till Timmerflottarens Ställplats vid sjön Rätan i Jämtland. Samma plats som sommaren 2019. Då stannade vi en hel vecka, för en ringa kostnad för sju dagar. Ingen el men nybyggda mycket fina servicehus och en makalöst fin restaurang. Hoppas bara att den har öppet, då är min lycka gjord.
Nu ska vi vila ut på gröna ängar vid stilla vatten.
Inga grannar just här, ingen insyn och eget badvatten. Kan vi få det bättre än så här?
Lennart, med bloggen Lennarts Tankar, bor mer eller mindre permanent här på Westerqwarns Ställplats i sin Kabe husbil. Lennart har en lägenhet i stan, men vill helst vara här ute i det fria. Själv är jag här på på Westerqwarn för första gången i mitt liv. Faktiskt sitter jag och funderar över, vad har jag själv ställt till med.
Jag kommer till Hönö för första gången i mitt liv för tre år sedan. Jag kommer till Ingelstad (Växjö) för några veckor sedan. Båda gångerna kommer de första personerna fram som jag träffar och säger: ”Men hej på dig Matts, vad roligt att få träffa dig, jag läser din blogg varje dag”. Här på Wersterqwarn har fyra (4) olika personer sagt samma sak.
Lennart och jag träffades första gången genom Kabeklubben. När jag lämnade Kabeklubben och det märket, varpå vi köpte en riktig Husbuss, blev nog Lennart lite purken på mig, när jag alltid kritiserade den sista husbilen och hans favoritmärke. Nu är det flera år sedan vi sågs. Lennart har varit sjuk och jag ville hälsa på, samt se hans Westerqwarn
Två personer kan egentligen inte stå ideologiskt längre från varandra än vad vi gör. Lennart har levt sitt liv som facklig ombudsman, jag som egen företagare och har velat driva företaget bättre än facket. Lennarts politiska syn är ljusår från min. Båda är vi knallröda, jag är en röd person som kan fatta stora beslut blixtsnabbt och Lennart är politiskt röd. Det senare fick jag lära mig ta avstånd från, säkert så snart jag kunde gå. Foto Birgitta Torebring.
Hoppas att du kryar på dig Lennart, efter din olycka och din sjukdom.
I går satt vi ute och åt pizza i ett helt underbart solsken på Westerqwarns Ställplats & Restaurang
Idag var det kyligt och vi satt inne. Här inne var det en kvarn som malde säd fram till 1974. Längre bort finns det en mega stor restaurang, som inte öppnat än efter pandemin.
Laxroms pizza, den godaste pizza jag någonsin ätit. Hade jag orkat skulle jag ätit två stycken. Jag frågade vår servitris, hur gör ni bottnarna, är det på smördeg? Vi gör inte pizzabottnarna själva, det gör ett bageri åt oss, fick jag till svar. Det kändes nästan som att äta ett wienerbröd.
Birgitta åt ”Lennarts Special”. Jag hade sett fram emot att få träffa mannen bakom Lennarts Tankar, prata med honom och skoja upp honom lite. Jag kunde inte uppfatta ett enda dugg av talet, på grund av min nedsatta hörsel och Lennarts sjukdom.
Idag åt jag Pizza Chevre med fikon, nötter och honungsmarmelad. Vi har kunnat sitta ute halva dagen, resten inne på grund av lite småkyligt. Nu stannar vi här en dag till. Det är verkligen tyst och skönt härute i Westerqwarn.
Vad gott att kunna gå ut och äta igen, dricka en god öl till maten och sedan gå till bussen och ta en kopp kaffe på maten.
Westerqwarn nämns första gången i början av 1400-talet och drevs då av munkar. Kvarnen nyttjade vattenkraften från Kolbäcksån. Under Gustav Vasa övergick kvarnen 1557 till kronan. På 1600-talet utökades verksamheten med såg. Nuvarande kvarn uppfördes 1867-1870 av familjen von Unge, den innehåller fem kvarnstenar. Huset är tre våningar högt och eftersom det står i en slänt finns en direkt infart till varje våningsplan. På översta våningen hälldes säden i kvarntrattarna. Säckarna vägde 100 kg och bars av bond- eller kvarndrängar. På andra våningen maldes säden till mjöl och på nedersta våningen hälldes mjölet igen i säckar. Sista mjölet maldes 1974.
Numera är översta våningsplanet inrett till restaurang, mellanplanet innehåller ett museum och i bottenvåningen finns pub och festvåning. I Västerkvarns herrgård finns vandrarhem.
År 1915 uppfördes en dammanläggning och nuvarande Västerkvarn kraftstation. Anläggningen är fortfarande i drift och producerar elektricitet för Mälarenergi AB.
Det är inte främmande för oss att stanna en natt på Ställplatsen i Mantorp. Det kostar bara 100 kr inkl. el & vatten. Vi stod helt ensamma under natten. Så tråkigt bara att se allt förfall som är där idag. Inte en enda krona läggs på underhåll. Nu är det mest en avfalls- & uppställningsplats runt omkring.
Här på före detta Östgöta Camping, har vi köpt samtliga våra husbilar, utom det sista Stora Kabe bekymret för fyra år sedan. Nu står allt tomt och öde. Här kunde vi sitta, ägaren Torgny och jag och tala om allt, som rör sig internt i ett företag. Den sista riktiga husbilen, var det Henrik Mård som tog över och sålde till oss i god Forsbergs anda.
En snabb fika på Hjälmaresund Camping & Café på vägen norr ut. Vad sägs om totala priset 60 kr, för detta fika? Två jättestora kanelbullar och två muggar kaffe. Kul att förena gammalt pristänkande med nytt.
Dagens resmål var Westerqwarns Ställplats & Restaurang. Detta skulle brännas ned berättar Lennart, men såldes sedan för 1 kr. I restaurangen åt jag den godaste pizzan i hela mitt liv. Den bjuder jag på i morgon. Jag var tvungen att säga till servitrisen, ”Jag kommer tillbaka i kväll och äter en till”.
Enormt stora ställplatser på riktigt grönbete. Jag har inget drag på bussen för att sätta för hästräfsan. Jag förstår att Irene & Lennart, med bloggen Lennarts Tankar, vill bo här nästan hela året. Nu fick vi även tillfälle att gratulera Irene på sin högtidsdag.
Matts Torebring 