Visst har vi det vackert med alla vårblommorna. Dock finns det andra saker, som gör oss ledsna, nedstämda och mycket besvikna. Vi gläds istället över vårt bygge på jobbet, det har blivit så bra. Där är ingen som är negativ, utan alla ser bara positivt framåt.
Tänk om vi inte hade trädgården och våra olika utemiljöer, vad skulle vi ta oss till?
Det var en bonde, som aldrig haft någon semester. Så till slut, skulle han få en vecka ledigt från sitt lantbruk. ”Vart ska du resa då”? frågade hans vänner. ”Nu ska jag rätta till gärdesgården där borta, som jag har sett förfalla under många år, men inte hunnit med att rätta till”, svarade bonden.
Att se en sak som jag vill göra, men aldrig får tid till, kan jag själv uppleva ganska stressande. Så jag förstår bondens sätt att resonera, för så tänker även jag.
Denna helgen har vi varit hemma och storstädat både inne och ute, från tidig morgon till sen eftermiddag i går. Idag var det en skön avkoppling, att sitta ned i kyrkan på förmiddagen, när Birgitta spelade, vi är ju sällan hemma i helgerna. Birgitta lagade sedan min favoritmat hemma och vi njöt av söndagsmiddagen ute.
Nu ser jag fram emot att få arbeta 1 maj, och att få flytta in i de sista fyra kontoren på jobbet. Inget stressar mig hemma, inget stressar mig i större omfattning på jobbet, jag kan göra det jag väntat på, att få göra så länge. Nästa veckoslut längtar jag ut igen, på att få slå följe med Herden. Vi får se vart han leder fåren, ut på grönbete.
Vilket underbart försommarväder i dag och ytterst lämpligt för att rensa ogräs. Jag hade ett svårt val att göra i går eftermiddag. Åka ut med husbussen, eller göra klart hemma i trädgården. Jag visste att det känns dubbelt så skönt, att åka ut nästa helg i stället, när inget ”måste göra” väntar hemma. Veckan som kommer, har jag extremt mycket möten på jobbet och då är det skönt att vara klar hemma.
Kanske funderar du som läser på, ”Två öre metern”? Jo, för ganska exakt 60 år sedan, var jag runt hos olika bönder och gallrade rovor och kålrötter. Jag band ett säcktyg runt knäna och så kröp jag på knä, rad efter rad. Lönen var 2 öre metern och förtjänsten för en hel arbetsdag blev 25- 30 kr. Idag har jag krupit runt hela dan utan lön, men det ser prydligt ut nu.
I afton var det ganska skönt att lägga sig på knä och börja rensa bort, det lilla ogräs som övervintrat. Tyvärr hinner jag inte så mycket, på ett par tre timmar efter jobbet. Vädret var i alla fall det bästa tänkbara.
Mina Idegranar, bad jag min gode vän Roine, att hjälpa mig med, att putsa till. Han är bättre rustad med maskiner än vad jag är. På alla rabatter har Roine även lagt ett lager med bark. Det är bland det bästa jag gjort. Det hindrar ogräs och skyddar mot torka.
Hamnpiren I Nabbelund, brukar fyllas av husbilar, på en enda lång rad. Idag stod Micke & Nilla ensamma ute på piren, när vi lämnade dem fram på förmiddagen. Själva står vi på fastlandet, längst bak i mitten av bilden.
Vi åkte till Öland, för att möta våren. Istället var det grönare och mer vår hemma i eftermiddag, än vad det var på norra Öland. På Alvaret fanns ingen grönska, trots att det stod vatten i många diken och på åkrarna. I trakten kring Borgholm, var det grönare.
Vi nästan hajade till, när vi kom hem. Vi har ju bara varit borta fyra dagar och här blommar det för fullt nu. I bakgrunden min tomt, som vi fortfarande inte fått klartecken till, att göra en gästparkeringsplats för dotter med familj, när de kommer och hälsar på. Detta i stället för att stå på gatan med bilen, och hindra snöröjning vintertid.
Jag frågade Birgitta vid frukost på förmiddagen idag. Skulle du vilja fortsätta och vara ledig nu och fortsätta söderut på Öland? Nej fyra dagar räcker, nu vill jag hem och jobba, svarade Birgitta. Visst är det skönt att kunna fortsätta att jobba, om vi får vara friska.
När vi köpte vårt hus 1990, bestod nästan hela baksidan av tät skog. Jag avverkade skogen och fick brasved i tio år framåt. När jag gjorde alla markarbeten (med skottkärra, järnspett, skyfflar och spade) förstörde jag gångvägen. Jag gjorde då en ny sträckning på stigen.
När jag för några år sedan gick in på granntomten som vi köpt och avverkade all skog, hela 50 m2, förstörde jag stigen helt och hållet. Vi har fyllt upp tomten, med 100- tals lastbilar med schaktmassor. Idag rensade jag upp i skogen nedanför vår nya tomt.
Vi tycker det är trevligt, att någon kommer och går stigen utanför vår tomt på baksidan och kanske stannar till och pratar om vi är ute. Därför gjorde jag en liten skylt om att det ok att fortsätta från motionsspåren ut till Jularpsvägen.
Jag hämtade min nya Wolf-Garten snöslunga i eftermiddag. Jag måste få testa den! Jag hade ingen snö att röja undan från körvägar. Så jag gav mig på den stora plogvallen med kramsnö utmed trottoaren. Vår förra husbil och vår förra snöslunga, hade ett gemensamt, ingen riktig motor värt namnet. Denna har 10 hk. Trots blötsnö, 50 cm hög snövall märktes inte på motorn att den var ansträngd. Det bara tuggade på utan att ens sätta sig i röret.
Trots sina dryga 118 kg var den hur lättmanövrerad som helst. Det var som att ställa in sommarcykeln i garaget. Med styrbroms snurrar den runt på fläcken. Med ett joystick styr jag enkelt hur jag vill kasta snön. Men oj vad långt snön for iväg.
Vad skönt att få bo i villa och ha lite att pyssla med efter jobbet. Jag vill inte sitta still och kanske tyna bort. Vad roligt det var med riktiga grejer. Det blev bara bildkvalitén som blev urusel.
I stället för att köpa en BM 230 Viktor, en Harvester B 275, en Massy Ferguson 35, eller en Ford Dexta, för att kunna skotta snö, blev det en Wolf-Garten snöslunga. Detta är ett nytt märke för mig, men jag litar till fullo på Inge Bengtsson i Korsberga, som sålt dessa produkter i 8 år. Jag föll för prestanda på motorn, hela 10 hk, 71 cm arbetsbredd, elstart, joystick, styrbromsar, sex växlar framåt, två bakåt, halogen lyse och den kastar snön upp till 15 meter.
Nu ska det bli roligt när det kommer snö igen. Fast jag får nog se mig för, så jag inte kastar in snön på grannarnas tomter.
Funderade länge på rubriken till inlägget. Punktering på slöslungan, Skottdagen, En vit dag, men så blev det detta. Det kanske är bara vi, här på Småländska Höglandet som har så här mycket snö? Det tog tid att röja undan snön idag. Trots punktering på slungan gick det bra, däcket är så styvt att det bär ändå. I morgon ska jag lyssna på en ny och kraftfullare maskin.
Mest synd är det om HERDEN som tvingas stå oskyddad mot all snö. Nu lovar SMHI plusgrader en vecka framåt, så vi önskar att taket hinner bli rent då. Det är trafikfarligt och vårdslöshet i trafik att köra iväg nu. Vad händer om det lossnar isbitar!
i morgon gläds vi över om vi är friska och krya, ingen mer nysnö och att kunna gå till jobbet. Vi önskar en bra vecka till er alla.
Jag har både skrivit och sagt flera gånger, att jag skulle vilja ha en BM 230 Tuffa Viktor eller en Harvester, att plöja snö med. Visst vore det busroligt, men då måste jag ha tak till den också. Dessutom, en sen kväll och nedmörkt ute, gå sätta sig på en iskall traktor, är inte roligt det heller.
Jag har en relativt liten snöslunga idag. Jag ville i alla fall testa den, på den stora nerfarten till vår Stallplats för HEREDEN. Det var tjugo cm snö, på gränsen till kramsnö. Trots mycket snö, grusunderlag och en stor yta gick det ganska fort. Jag bestämde mig för efter att ha testat, jag köper en kraftfull snöslunga i stället. En stor stark motor och bra arbetsbredd, så är allt fixat på ett nafs. I nödfall ringer jag på en god vän med stora traktorn och skopa. Det blir billigast.
