Matts Torebring

Nu har jag för första gången, sovit två nätter ensam i vår Husbuss. Egentligen var det nog ganska nyttigt att göra det. Tacksamheten över att ha min Birgitta är enorm. Vi har känt varandra i 67 år, vi hade sällskap i fyra år och i februari firar vi Guldfest, samt vi har arbetat tillsammans i vårt företag i 43 år. När Birgitta gled ur mina starka armar och blev till en hög på golvet vid toaletten i Husbussen, nästan skrek jag, ”Lämna mig inte”.

När jag ringde till Birgitta på lasarettet idag på morgonen, hade hon redan varit uppe och duschat och varit på toaletten utan stöd. Det är inte möjligt, sa jag medveten om gårdagen. Nu vill jag åka hem och jobba, sa hon i nästa andetag. Du är inte klok, svarade jag. Jag är frisk nu, svarade Birgitta.

Någon timma senare var jag på hennes rum på lasarettet. Nu väntade hon bara på att bli utskriven. Det gick ända fram till lunch, innan vi kunde lämna lasarettet bakom oss. Orkar du gå gatan tio minuter framåt, så bjuder jag på semla på Rådhuscaféet? Vi gick i ganska rask takt utan minsta problem. Nu är det mindre än två km kvar hem, orkar du? frågade jag, efter att vi intagit varsin semla. På ett litet vips hade vi gått hem till husbussen.

Vi är kort med personal på jobbet och sonen har fått bära ett tungt lass när vi varit borta. Vi ville komma hem till undsättning, då ytterligare medarbetare var lediga i morgon fredag.

Jag kan knappt tro det själv, att det är möjligt att göra denna resa som Birgitta gjort. Det är allt bra krut i Birgitta. Naturligtvis fick hon professionell hjälp på högsta nivå, annars hade detta inte varit möjligt.

Ett jättestort Tack till Ambulanspersonal, Akutmottagningen, Medicinmottagningen och det positiva bemötandet på Krono Campingen i Lidköping. Ni är våra vänner.

Sjukhuset i Lidköping är ett akutsjukhus beläget i centrala Lidköping invid ån Lidan. Sjukhuset har runt 700 anställda samt drygt 140 sängplatser. Inom dess upptagningsområde bor cirka 85 000 personer. Sjukhuset grundades 1934. Sjukhuset är ett av fyra sjukhus inom Skaraborgs sjukhus.

Vilken tur vi har Birgitta & jag. Vi valde mellan att åka till Vadstena eller Lidköping i nyårshelgen. Vi lyssnade på gode vännen Henrik och valde Lidköping. Tänk att få bli sjuk här och få möta den bästa personal på gångavstånd från husbussen. Birgitta ligger inlagd på Medicinavdelningen, som har 23 vårdplatser. Först var jag rädd att vi skulle hamna på Kärnsjukhuset i Skövde. Ambulansen kommunicerande med sjukhusen och Birgitta fick vård här där vi bor.

Jag är fascinerad över att en relativt liten stad, har en så fin vårdinrättning. Fantastiskt vilken personal de har också! Efter en god nattsömn, trots att gårdagens upplevelser, kom och gick på näthinnan, kom jag till Birgitta idag strax för ronden. ”Du kan få lämna oss idag, men jag vill helst att du stannar minst en natt till, så jag får testa mera medicin, samt att alla prover är klara då” sa läkaren. Jag var den förste att hålla med.

Jag mötte idag en nästan förvandlad Birgitta. Hon kunde resa sig upp i sängen, och till och med gå på toa själv. Jag trodde knappast det var sant. Efter fem timmar på rummet gick jag till vårt favoritställe vid på Rådhustorget…

Imorgon hoppas jag att få hämta min kära hustru. Jag hoppas hon orkar gå några hundra meter ned till Rådhustorget, så jag får bjuda henne på kaffe och en superstor och god semla. Sedan har jag lovat henne Taxi hem till Husbussen.

Birgitta tillbringade nyårsaftonen och natten i sängen. Själv satt jag uppe till efter midnatt och följde Kanal 10:s fantastiska livesändning från Värnamo. Vid tvåtiden somnade vi båda och sov sedan till halvsju- tiden. Med all kraft i världen, hjälpte jag upp Birgitta till toaletten.

Framför mina ögon sjönk bara Birgitta ihop. Det var bland det otäckaste jag sett med mina ögon. Blicken försvann och jag hann bara säga, lämna mig inte. Efter en liten stund tittade hon upp och sa, ”varför ligger jag på golvet”?

Ambulansen var på plats efter bara fem- tio minuter. Lidköpings Lasarett ligger bara 2,4 km från campingen. Där blev vi fast på akutmottagningen till klockan 14. Återigen fantastiskt personal som gav allt, för hjälpa Birgitta. Kontakt togs med Höglandssjukhuset i Eksjö, för att få tillgång till tidigare mediciner och journal.

Till min stora glädje lades hon in på medicinavdelningen. Efter att hon fått intravenös antibiotika och dropp började hon vakna till liv igen. När jag var inne i kväll med skor, kläder, mobil och surfplatta såg jag redan en stor förändring. Själv åt jag frukost, duschade, tömde tankar och fyllde vatten i bussen, när klockan var halv fyra eftermiddag. Jag skriver veckan ut, fick jag till svar i campingen, men du kan åka när du vill. Fantastiska Lidköpingsbor!

I min Bibel i Ordspråksboken 16:9 står det: Människan tänker ut sin väg, men stegen styrs av Herren. Birgitta hade jättemycket jobb med bokföring inför årsskiftet. För mig är det viktigast att jag har min kära Birgitta. Hon har återigen drabbats, av en mycket kraftig urinvägsinflammation.