
Idag hade jag bestämt, vilket väder det än må vara, nu är det dags för sista vårstädningen. Bara att konstatera, vinden var iskall. Ett par tjocka strumpor i stövlarna var för lite, det blev två par. Den avlagda slalomdressen räckte inte till. Jag tog på den tjocka grovarbetar mössan, men det räckte inte, jag fick fälla upp luvan över huvudet också, så iskallt var det i blåsten.
Kanonadens killar gör allt jobb i Kanonfart, men det tog det mesta av tiden att städa upp efter dem i dag. De skulle toppa gräsmattan upp till rätt höjd mot alla betongytor. Det är klart att det inte går att göra ett sådant jobb, utan att smutsa ned betongytan med matjord.
Jag körde över det värsta med högtryckstvätten en kväll, men allt gick inte bort. Idag satte jag på ett tillbehör som ”borstar ytan utan borste”, men med högt roterande tryck istället. Nu blev jag riktigt nöjd.

Denna ytan var extra smutsig, denna hade de haft som en genomfart med skottkärran. Men hur skulle jag komma dit med vatten och ström från garaget, samt att jag ville inte gå i gräsmattan än?

Jag köpte ett 15 cm brett kantband, i ett tjockt plastmaterial. Detta band skulle skilja gräsmatta och dekorstenen från varandra runt hela huset. Mina markanläggare klagade på att det var tidskrävande att lägga, men så bra det blev. När gräset kommer upp syns inte bandet längre, men jag har ren rak kant
För att komma fram, utan att gå i gräsmattan, till våra tre altaner med högryckstvätten, vattenslang och elkabel, lade jag ut träfiberskivor att gå på runt hela hustet, det syns på bilden där jag gått idag

Jag gick ut direkt efter frukost och var klar först vid halv två tiden. Jag tänkte inte ens på att jag började att bli hungrig fram emot slutet. När jag fick fram min iPhone, trodde jag inte det var sant, jag hade gått längre än tur och retur jobbet (5 km och runt 9 000 steg)
När jag kom in och kände efter, var jag ganska mör i kroppen. Sista gången jag gjorde något kroppsarbete hemma, var i början av augusti månad förra året. Sedan kom jag att drabbas av Sepsis, Urinvägsinfektion och operation för prostata cancer. Efter det sista har jag inte fått lyfta mer än fem kg under tolv veckor. Jag var jätte försiktig och tog inga risker, jag fick kämpa med alla träfiberskivor i vinden, elkabeln är lång och tung, vattenslangarna var långa.
När jag kom in, fått mat, duschat och en ny ren kudde, sov jag i över två timmar i soffan. När jag vaknade var jag helt ledbruten och det kändes i magen att jag nog jobbat för mycket idag. Birgitta hade fullt upp, men hjälpte mig ändå så mycket hon kunde.
I vårt förra hus bodde vi i 29 år. När vi lämnade den ”arbetsplatsen”, sa en av mina grannar: ”Efter det att du kommit hem från jobbet om kvällarna, har det tagit sju, åtta minuter innan du varit i farten i trädgården och jobbat”. Så ska inte Matts ha det i sitt nya drömhus. Om jag måste göra större saker, då betalar jag för det. Jag skulle sätta fast kantbandet själv och jag skulle fylla på dekorstenen själv, nu fick Kanonaden göra det åt oss.
Ja nu har det blivit rent och fint runt ert nya fina husbygge!
Men ta inte i för mycket bara,låt kroppen vila sig.
Ha det gott/SolKram
Så skönt att vara i fas med allt nu. Nu har vi bara kvar att putsa alla fönster och glasytor i greenroom.
Det känns inget i magen när jag jag är i rörelse med småarbeten, det kommer en stund efteråt. Jag utsätter mig inte för risker.
Kanske en snökram
Ordning och reda och riktigt fint blir det hos er, både ute som inne.
I denna snålblåst är det svårt att klä sig, vinden är så kall så den går in i märgen på er människor.
Allt gôtt
När det inte räcker till med en päls fodrad grovarbetarmössa med öronlappar, då är det kallt. Jag är jättenöjd med gårdagens resultat.
Det bästa
Håller med att vädret har en riktigt kall vind och mycket kläder har vi också haft på oss vid trädgårdsarbetet.
Visst, vi bor vid sjökanten det vet vi, men det var omåttligt kallt.
Så fint det blev och så klokt du/ni planerar med allt och det blir väldigt bra. Men lätt att ta i för mycket och jag är lika, kan inte sluta förrän allt är klart och glömmer pauser men bättrat mig det senaste året. Först nu och kanske det håller i sig men ser jag något ska det fixas till nu eller nästa dag men kanske kan koppla bort det en dag till numera. Maken är min motsats😌. Undrar om det sitter i generna det mesta och så en mindre del av det man lärt sig från föräldrarna och de gjorde ju med som deras gener ”talade”. Ja jag tror det är i vårt DNA😊tycker det är ett väldigt bra DNA men man måste ta hand om sig också.
Och vädret, ja, det är lite bättre söderut från stan och hemma hos dottern, mer skyddat i naturen och inte så kallt och isigt som här. Det fortgår arbetet där med, mer tomtplanering och extra byggnader. Men helt underbart är det. Hoppas på en lite mer vårlig vecka nu, ta hand om er och ta kortare arbetspass råder jag andra😊
Någon sa till mig för flera år sedan: ”Nu är snart dags att du tänker på dig själv”. Jag blev överraskad av orden, så hade jag inte tänkt tidigare. Nu gör jag det! Inte minst efter sista halvårets händelser. Idag köper jag ofta tjänster, som jag kunde göra själv. Birgitta & jag ska ha lite roligt tillsammans också.
Jag har funderat hur mycket som helst, på det där med generna. Var kommer allt ifrån? Min pappa sa alltid, släng in det innan för dörren i ”boa” bara. (Han brydde sig inte) Mina syskon har varit och är mikro mm noggrannare än jag, som oftast är pedantisk. Hur kommer det sig att äpplet faller så långt från trädet? Ingen av pappas eller mammas totalt 14 syskon, var den den entreprenör som jag har varit. Var kommer mitt entreprenörsskap ifrån? Nästan alla blev bönder i sin hemtrakt, inom bara ett par mil, med bara ett par undantag.
Njut av livet och veckan som kommer. Allt Gott!