Vi köpte en bokhylla på Second Hand, för ett antal år sedan och ställde i ett av våra gästrum, bara för att få rum med alla prylar. Nu skall både bokhyllan och prylarna bort. (se tidigare inlägg) Idag tömde vi den på innehållet. Mängder av gamla kort, från före den digitala tiden fanns i lådorna
Brownie skulle gå att skriva en bok om och alla minnen. Vi pratade med varandra som två kompisar och Brownie lade huvudet på sne, för att visa att hon förstod vad jag menade. Hon var med hela dagarna på jobbet. Klockan halv sex buffade hon på mig, ”Det är dags att gå hem nu Husse”. Hon gick lös vid min sida i trafiken, hon följde mig precis över allt. Ett par gånger var hon med på gudstjänst i kyrkan, för hon avskydde att vara själv.
Efter att ha åkt husvagn från 1974 till 1999, köpte vi denna husbil. Vi måste ha gillat den, för så mycket kort som vi hade på den. I denna åkte vi på vår första långresa till Nordkap. Brownie åkte stående en stor del av resan, ända upp till Kiruna, trots att husse bad henna ligga ned. Till slut la hon sig ned med huvudet på husses högerfot ”på gaspedalen”.
Vilken livsresa vi gjort, från bondelivet, värsting i skogen, tradarlivet, egen företagare i hela 43 år. Sättet att resa från Saab V4, Simca, Volvo, Audi, Citroen, Alfa Romeo, Hyundai, alla husvagnar på släp, Bürstner och Kabe husbilar och till sist har vi nått ända upp till en Concorde.
Jag har varit en drivande kraft under många år, i Fredstorgskyrkan i Aneby. Till min födelsedagsfest på Eksjö Camping, kom 100- talet gäster. Jag hade fått hjälp med att göra en modell av en tillbyggnad. Det som sedan blev Café Freden. På min fest samlade jag in pengar till tillbyggnaden, resultat 16 000:-
Matts Torebring 
Roligt med gamla kort,du är ju dig lik fortfarande Matts!
Och en sån resa med Bobilar också,nu är ni på ”Topp” 🙂
En Dala-Kram
Tack Rolle, visst har vi nått upp till toppen och trots allt är vi sig lika ändå.
Sol kram
Vilken härlig resa att titta tillbaka på, från många olika håll.
Det är nog som ägarna, det är speciellt med första husbilen så det blir nog många tråkiga kort på mig också.
Det var nog många tårar som föll nerför kinden då en sån fin hund fick somna in, men tänk vad trevligt att ha minnen att se tillbaka på och minnas de fina stunderna ni hade.
Ja visst har vi tillsammans, Birgitta & jag, gjort en otrolig resa tillsammans. ”Alla måste lära sig krypa först, innan de kan gå”, sa en framgångsrik åkare och egen företagare i Jönköping, när alla ville börja köra bästa linjen först.
Brownie har en 3,5 m i diameter stor och utsmyckad minnesvård i vår trädgård. När jag tog farväl av henne, sittande på golvet, men henne i knät, kockan var midnatt, på djursjukhuset i Jönköping. Då tog vi bara ett kärt farväl. När vi gravsatte urnan hemma, tillsammans med hela familjen, brast jag ut i storgråt.
Hej Matts. Är det en Burstner A 572-2. Det var vår första husbil också. Man lastade allt och inga vikter brydde man sig om.
Hej Putte! Så stort började vi inte. Vi hade en A 532-2.
Kul med gamla kort och minnen
Ja det är så sant. Bra att ha minnen att falla tillbaka på, när hälsa och krafter kanske ger vika.