Ralången en vacker sjö på ytan

24 02 2019

Idag ligger sjön Ralången vit och vacker på ytan. Annat är det nere på botten. Sista minnet jag har av att bada i sjön, går tillbaka till ett ungdomsläger på Ralingsås, året var 1960. Jag minns att det var som att bada i ett fruktjouice liknade vatten. Vattnet var inte klart. Det var grått av ”grumliga partiklar” som simmade runt i vattnet.

Slakteri förorenade

Naturligtvis diskuterades problemet men det viftades bort av politikerna, skiten ska tillbaka till naturen, resonerade man. Mest stryk fick Ralången så småningom gödde sig själv och avgav stora fosformängder. Länsstyrelsen uppmanade de styrande i Aneby att snarast besluta om ett reningsverk och ett vite sattes på 10 000 kronor. Men det fanns inga pengar, resonerade man, de behövdes till att bland annat bygga en högstadieskola.

Sveriges största privatägda slakteri i Aneby släppte också ut sitt avlopp orenat och vid dess utlopp i Målkvistadammen var vattnet blodfärgat med köttslamsor vissa dagar. Även Frinnaryd och Gripenberg släppte ut orenat avloppsvatten.

Ett mindre reningsverk byggdes men det var ineffektivt och lantbrukarna förbjöds att vattna kreaturen i Ralången. Att bada i sjön var heller inget som rekommenderades. Det gick så långt att landshövding Sven af Geijerstam kom ut och tog politikerna i örat. ”Det måste vara en hederssak för Aneby att inte förorena Svartån”, sa han bland annat.

År 1896 hade sjön ett djup på 7,5 meter, 1976 uppmättes det till 5 meter. Det året blev det en omfattande fiskdöd i sjön, inte mindre än fyra ton fisk dog.

”Ohållbart”

Ordföranden i Ralångens fiskevårdförening Lars Källner gick till häftigt angrepp mot Aneby kommun. ”Vi har påpekat det ohållbara i situationen under många år men inte fått gehör för våra synpunkter”, skrev han till koncessionsnämnden för miljöskydd.

Först år 1983 byggdes ett tidsenligt reningsverk i Stalpet och avloppsledningar drogs dit.

Men de gamla synderna fanns kvar och man funderade på hur sjöns status skulle höjas. En Rädda Ralången förening bildades men man kom inte fram till någon lösning.

Mera fakta

Ralången ingår i Svartåns vattensystem och är belägen 4 km norr om Aneby tätort. Höjden över havet är 162,5 m, d v s ca 4 m över Säbysjön. Vattendragssträckan mellan de båda sjöarna uppgår till 17 km. Ralången är en eutrof sjö i odlingsbygd med en areal på 5,37 km2 och ett största djup på 5,0 m. Stränderna är mestadels minerogena med grus och sten, men även organogena bottnar förekommer. Vegetationen består av rikliga vassar. Sjön omges huvudsakligen av skogs- och odlingsmark med en bård av lövskog runt stora delar av sjön. Tillrinningsområdet är 589,6 km2 stort och består mestadels av skogsmark med en realtivt stor andel odlad mark. Vandringshinder finns nedströms Säbysjön samt 2 km uppströms i Nobyån.
Sjön har en mycket hög biologisk funktion och hyser höga raritetsvärden. Bland häckande sjöfågel märks bl a vattenrall. Sjön har en nationell betydelse som rastlokal för fr a änder, sångsvanar, skrakar och vadare. Utter förekommer i området. Blomvass, vattenskräppa och krusnate växer nedströms i Svartån. Även vattenstäkra växer vid sjön. Förekommande fiskarter är ål, gädda, sutare, löja, braxen, elritsa, sarv, mört, lake, gers, abborre och gös. Dessutom förekommer signalkräfta i sjön. I bottenfaunan förekommer Siphlonurus aestivalis samt Valvata piscinalis.
Trots en artrik fiskfauna kan den biologiska mångformigheten inte anses som hög. Häckfågelfaunan är tämligen ensartad och de abiotiska parametrarna tyder inte på någon större artrikedom.
Sjön utgör ett forskningsobjekt m a p uttern, men saknar betydelse för undervisning och kan inte anses vara ett framstående exempel på någon sjötyp.
Sjön är utpekad som regionalt särskilt värdefullt vatten (Natur) och regionalt värdefullt vatten (Fiske). (2006). Ralången bedöms ha ett högt naturvärde.


Åtgärder

Information

6 responses

24 02 2019
Rolle o Carina

Inte bra att lorta ner en sjö så med slaktavfall,usch o fy!
Tur att vi inte bada där då,fanns ju bättre ställen för det!

Solig TöKram

24 02 2019
Matts Torebring

Visst silas det mygg och sväljs hela kameler. Jag få inte ställa min husbil var jag vill, på min egen tomt. Men för inte alls länge sedan, kunde man göra vilka utsläpp som helst i våra vatten.
Kramar

25 02 2019
Ulla Widing

Man kan undra hur det skall sluta, ingen vill ta ansvar….folk lever i nuet ..
Kram från ett soligt Spanien 😎

25 02 2019
Matts Torebring

Visst blir man skräckslagen. Jag får inte parkera husbilen som jag önskar på den egna tomten, medan andra har trädgården full av bilar och bråte, eller som detta, förstöra en fin sjö. Det är inte många år sedan.

25 02 2019
Vår husbilsblogg

Det är ingen bra idé att skjuta problemen framför sig, naturen klarar inte av att rena sig själv när det gäller så pass långt gången förstöring. Det måste till muddring i stor skala. Tror inte att det går att fixa med enbart biologisk rening.

25 02 2019
Matts Torebring

De stora båtarna på haven, har gjort och gör likadant med sitt grå- & svartvatten. Visst är det otäckt att inte vi människor tänker efter mera före.
(Ps. Så tråkigt att jag inte kan skriva på din trevliga blogg)

Lämna ett svar till Rolle o Carina Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: