Vi ville klara av att köra en hygglig sträcka idag, upp till sista Les Castel Camping La Forge de Sainte-Marie, i nordöstra Frankrike. Vi kunde stannat på en plats utmed vägen, som vi bodde på förra året, men vi vill inte förta den första kärleken, till just den platsen och komma tillbaka. Vi har ett så positivt minne av personalen, på denna platsen och det har bidragit till, att vi söker upp ännu flera campingar, inom Les Castel. Dagens etapp var cirka 750 km. Under 500 km gick intervalltorkarna på bilen hela tiden. De sista 250 km var det uppehållsväder. Från denna platsen har vi bara 200 km, till ett industribesök i Mettlach, hos en ny tysk leverantör till företaget hemma. Då är vi strax söder om Köln, där vi varit på mässa flera gånger och känner oss som på hemmaplan igen.
Fransmännen skiljer sig från hela övriga Europa, i all sin konstnärliga läggning. Man lägger hur mycket tid och kraft på konstnärsskapade detaljer som helst. Två likadana rondeller vid en rastplats. Betongkulorna är cirka 70- 80 cm i diameter.
Birgitta hade inte kameran framme i tid och det blev ett misslyckat foto, men håll till godo ändå.
Stora vägen (väg nr 67) upp till området, som vi skall ta in på är avstängd. I stället får vi ta böndernas skogsvägar de sista 40 km.
Den ena ”baguettodlingen” (odling av vete till vetemjöl) större än den andra.
Sista gångerna har vi lärt av tidigare misstag och studerat kartor mycket noggrant. Vi har valt de största vägarna som går att se på kartor och på Google Maps. Ändå känns det som vi är ute och cyklar runt ladugårdshörn och på kyrkbacken i snäva svängar. Jag måste erkänna att, vår Pioneer GPS, som jag skrivit och klagat på tidigare, för den är så användarfientlig, är helt klockren när vi kör via koordinater. Den tar oss från A till B utan mista fel. Skulle vi inte lyda den, har den en ny väg inom senast två sekunder.
Vi skulle åka klockan sju idag på morgonen, var det planerat. Tyvärr vaknade jag runt halv två tiden och var klarvaken. När jag sedan somnade om vid fem- sextiden, blev vi en timma sen på morgonen, med avfärden från Camping Ocean Le Croisic. I år har jag jag försökt att hålla ett lågt tempo och hålla mina drygt 90 km. Idag hade vi ganska ringa med trafik och få långtradare. Vi bör vara framme senast halv sju, satt jag och tänkte. Sista 200 km lade jag på ett kol till på gasen, för de stänger nog klockan 19. Mycket riktigt, vi rullade in klockan 19.02. När den trevliga engelsktalande tjejen, såg mig komma väntade hon in mig.
Återigen en bra, stor tomt med el, vatten och avlopp på min plats, precis som vi haft det på samtliga campingar i sommar.
I morgon blir det smultron och mjölk till frukost. Det kan bara vara, en Les Castel camping som har detta.
Restaurangen får vi testa i morgon kväll, den såg riktigt gemytlig och ombonad ut.
Nu räckte inga intervall torkare i världen längre, nu kommer ett häftigt åskregn.












Viva la France !! Ni ser ut att må gott fast det regnar !!
Här har det regnat hela dagen,Tråksommar !!
Ha det gott på er Tour/Kram
Vi hann precis äta frukost ute idag, innan regndropparna kom igen. Tråkigt för er hemma i Norden att ni har så regnigt. Kram
Så härligt med smultron och mjölk. Då mår man gott trots regnväder.
Ha en fortsatt bra hemfärd.
Kram
Det smakade riktigt gott och vi fick en lite skål var med smultron. Detta har nog inte hänt sedan jag var barn. Var rädda om er på vägen hem ni också. Kram
Vi har regn och åska här hemma också. Nu hoppas vi att ni får en bra avslutning på resan.
Mv
Nils-Åke
Där vi är nu är ett riktigt grönt landskap, till skillnad mot den senaste platsen, Le Croisic. Vi har nästan med i beräkningen att det är regnigare här. Kram
Det var minsann en lång dagsetapp. Med hund i bilen är en sådan etapp nästan omöjlig. Anar att ni tyckte att det var bra att det regnade under resan. Imponerande att ger er in och kör på jordbruksvägarna. Vi kör också ofta på koordinaterna via Pioneer-gps-en och upplever samma sak, den är otroligt snabb och vi kommer alltid fram till angiven plats. Önskar er fler överraskande och häftiga upplevelser. Må så gott!
Under alla femton åren, på semester i sydeuropa, brukar vi ligga på 1000 km eller ännu mera per dag. Detta när vi skall ned till vårt mål. Hemvägen kör vi ofta betydligt mindre km om dagen. Igår hade vi extremt bra vägar frånsett de första och sista 40 km. Att köra så mycket med hund i bilen skulle jag aldrig ens tänka på. Kram & Må gott
Smultron och mjölk… helt oslagbar frukost!
Bra med gps…även om det kan bli lite småvägar ibland…
Ha det gott!
Kram
Ja det var gott, men så länge sedan. Utan gps skulle det vara nästan omöjligt att hitta dessa platser. Kram & Må gott.
Visst är det tråkigt att köra med torkarna fladdrande framför ögonen!
Roligt är det däremot att köra på franska bondvägar!
När vi kom till Portugal i höstas så tvättade jag bort kogödsel från bobilen!
Lev väl!
Kram
Efteråt kan man skratta åt vägarna. En bro som är drygt 2,50 bred och max 7 ton, ja det gick ju bra, men vad väntar i näst. Bra att komplettera vår Pioneer gps, med Birgittas Navigon Truck. På den har vi ställt in max ton och höjd. På småvägarna kör vi efter den. Kommer vi fram? sa jag till Birgitta, nej jag blundar sa hon. Kram & Ha det gott.
Man gillar inte att det regnar o blåser när man är på semester. Då ska det vara fint. Men vilken läcker bro. Den gillade jag skarpt:) Tänk vad man får se när man är på resa:-) Och att det finns folk som bor precis överallt. Tur är väl det. Annars skulle det bli trångt på ett ställe:)) Idag och i helgen har vi haft det jättefint uppe hos oss. Solsken och varmt. Härligt. Hoppas regnet drar förbi snabbt. Så ni får solen tillbaka. Kram
Den enda dag som har varit helt ”innesittardag” var när vi körde hit igår. Regniga morgnar har vi haft några stycken, men sedan jag läst bloggen och fikat har vi haft sol. Vilken rolig upptäckarsemester vi haft i år, jätteroligt helt enkelt. Tidigare år har vi kunnat stanna både två och tre veckor på samma plats. Borta är den tiden. I år blir det sex målstationer på fyra veckor plus resor. Det har varit ett mönster som passat oss perfekt. En varm sommarkram från oss