Matts Torebring

Ralingsåsgården, några få km utanför Aneby där vi bor.

En regntyngd lördag som denna kan man nästan lika gärna vara hemma, som att fara iväg och åka husbil. Denna helg har dessutom Korskyrkan, Aneby, där vi tillhör, anordnat en gemenskapshelg på Ralingsåsgården. Själv har jag vuxit upp med läger på Ralingsås i slutet av 50- talet och något år in på 60- talet. Sedan dess har gården byggts till och byggts till under en följd av år. Idag anser jag att det finns alldeles för många hus på gården. Allt bygger på frivillighetens väg och det är få, som kan ställa upp på det enorma underhåll som nu krävs och kostar mycket stora summor pengar.

Jag minns när vi badade nere i Ralången på 50- talet hur vattnet var nästan lite dyaktigt och slammigt. Jag kan ofta fundera på oss människor, hur vi kunde bete oss, inte bara då, utan även i nutid. På den tiden släpptes allt avloppsvatten ut i Ralången från hela Aneby samhälle, utan minsta reningsverk. Vi hade även ett ganska stort slakteri och mängder av orenat vatten gick rakt ut i dagvattenledningar. I det vattnet badade vi lägerungdomar! Konstigt att man inte blev sjuk.

Stora byggnaden på Ralingsåsgården.

När första lägergården invigdes sommaren 1957, minns jag hur vi fick mat, saft och bullar i den anspråkslösa första lilla byggnaden på hörnet på vänster på vänster sida av byggnaden.

Jag minns att jag hade en stor mugg som rymde en halv liter när vi skulle få saft och bullar. Jag minns också hur en av kökspersonalen sa till mig, ”Hade alla lika stora muggar som du, skulle saften inte räcka till alla”.

På 70- talet byggdes en enormt stor sommarkyrka.

Även denna har byggts till i flera omgångar.

.

Stannar vi upp och är medmänniskor när en olycka händer?

Här har arrangerats en olycka och flera personer är skadade och andra svårt chockade. Hur gör du själv när du ser en skadad, törs du gripa in, eller går du bara förbi? Detta är en tänkvärd frågeställning.

Bara några få minuter efter olyckan kommer brandkåren.

Eftersom flera av våra medlemmar är med i Brandkåren i Aneby, var den mycket snabbt på plats och kunde ta hand om skadade och spärra av vägen.

Duktiga välutbildade brandmän ger första hjälpen.

Några av oss grep in och kunde hålla folkmassan borta från att stilla sin nyfikenhet.

En svårt skadad bilförare.

Trots att det var en Volvo som krockat med en cyklist, fick föraren hjälpas ut ur bilen av våra brandmän.

Var är min cykel, jag ska cykla hem, jag ska cykla hem, hör ni inte.

En person var svårt chockad och det krävdes flera riktigt starka man att hålla fast honom.

Den skadade kunde själv gå till ambulansen efter en stund.

Det var nästan otäckt bra sminkat.

För oss med husbil finns riktigt bra ställplatser med el och nybyggt servicehus.

Vill man bara uppleva tystnaden och inte störas av ett enda ljud, ja då rekommenderar jag denna ställplats. Under höst och vinter kan det vara bättre att köra ned till gårdsplanen där toaletterna är året om bruk.

Det blir mycket sång och musik under en sådan här dag.

Före avslutningen i afton serverades vi en riktig festmiddag.

Det blev en mycket lättsam och lyckad dag. Inte bara fika, mat och undervisning, utan lekar och en ganska fri samvaro under eftermiddagen. Tack till er alla som gjorde denna helg mycket lyckad.